28 februari 2011

Utvecklingsgrupp?

Namnet är både rättvisande och felvisande. Sker utvecklingen i denna grupp och inte ute i verksamheterna? Nej så är givetvis inte fallet. Grupperingen är mer informell och av informativ karaktär-vad är det för utveckling som sker ute i verksamheterna som inte andra vet om? Kunde man samordna insatser och nå större effekt om man visste bättre vilka utvecklingsprojekt som pågick ute i verksamheterna? Skall man driva allt i linjeorganisationen eller lämpar sig vissa saker bättre att driva i projektform?
På försök kommer därför Etapp 1 av de fysiska åtgärderna av centrumutvecklingen i Bräcke och utsmyckning/invigning av den planskilda korsningen i Bräcke att drivas i projektform.
//Bengt

24 februari 2011

uppdatering

Länge sedan sist…
Kommunstyrelsen sammanträdde igår. Kommunstyrelsen beslutade bland annat att idagsläget inte införa radiosystemet RAKEL i den kommunala verksamheten. RAKEL är det radiosystem som räddningstjänst, polis, ambulans med flera kommer att använda inom kort. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap(MSB) och länsstyrelsen ser en möjlighet att införa detsamma i den kommunala verksamheten te.x inom hemtjänst eller de som har jour inom tekniska. Det är dock ett ganska dyrt system både i abonnemang och i anskaffning.

KS beslutade också att avsätta 100 000Sek till en förstudie i hur kan vi minska tomma lokaler i kommunen. Det är bra att verksamhet förtätas och att vi lämnar externa lokaler för att flytta in i egna lokaler. Det är dock oerhört viktigt att vi kanhitta annan andvöndning, sälja, hyra ut eller riva lokaler som nu blivit tomma. Dessa kostar pengar i form av att de har ett värde och därigenom en avskrivningskostnad. Pengar som dkulle behöva gå till verksamhet.

Vi har också lämnat in två stycken projektansökningar till EU´s strukturfonder. Dels en där vi hoppas att kunna få stöd till att utreda hur bredbandssatsning bör gå till i Bräcke kommun. Ett av de politiska inriktningsbesluten i strukturplanearbetet handlade just om bredbandsutbyggnad. Vi behöver reda ut hur målbilden ser ut. Hur och i vilken takt binds orter samman med fiber, hur sker utbyggnaden inom orterna, Vem kan tänkas vara nätägare, vem kan vara kommunikationsoperatör och vem levererar tjänster. Och kanske framförallt hur kan det finansieras.

Den andra ansökan handlar om att kunna öka företagandet. 8,2% av Bräckes befolkning är födda i ett annat land, De företräder 67 olika nationer. Arbetslösheten är också stor i kommunen. Kan man skapa en mentororganisation för att dessa(och andra) skall välja att göra företag av sina idéer- Kan en sådan organisation även gå in med aktiekapital så att man kan göra den första investeringen. Kan organisationen gå in med styrelsekompetens i företag? De små nystartade företagen bedömmer vi ofta vara i behov av stöd samtidigt som de är för små för traditionellt riskkapital. Förebilder finns ute i landet. Jag har inte sett att man samlat de tre områdena i en och samma organisation

I morgon ledningsgrupp och utvecklingsgrupp. Planering av lönesamtal är också pågående

08 februari 2011

Lönerevision 2011

Efter att ha dragit erfarenheter några år har vi nu tagit ett lite större grepp. Allt för att systemet skall uppfattas som rättvist,förståeligt och öppet/jämförbart. Några grunder som är reglerat centralt måste man dock ha klart för sig. Om dessa kan vi tycka vad vi vill men de är ändock i dagsläget bara något att förhålla sig till.

För det första stipulerar alla centrala avtal att vi har individuella löner.

Därmed måste individens prestation värderas årligen. vilket inte skall förväxlas med om någon upplever att de har fel ingångslön-detta är en annan fråga! Det innebär också att eftersom varje medarbetare genererar ett visst belopp till den totala potten är prestationen i förhållande till de andra under det senaste året. Det är inte en värdering av tjänst eller individ och inte totalprestation....Alltså vi har alla olika bra år beroende på många faktorer, total livssituation och ork till engagemang, tur eller otur i vissa lägen, mer eller mindre lyckade val vi gjort mm. Det är därför naturligt att i förhållande till de övriga lyckats vi mer eller mindre bra varje år. Om vi slår ihop individerna till grupper borde(om gruppen är tillräckligt stor) totalprestationen normalt sett vara jämförbar. Därför kommer vi i år inom respektive kollektivavtalsområde dela upp medarbetare i grupper som får dela på varsin pott pengar.


För det andra anger löneavtalen att det skall vara en lönespridning.

De senaste årens erfarenheter har visat att individerna hamnar närmare och närmare "utmärkt" och att värdet på en genomsnittlig prestation höjs. Man får helt enkelt "bättre betyg" varje år. Revisionssumman är dock fastställd redan innan så det blir inte mer pengar för att värdet höjs utan varje poäng har blivit mindre värd...En annan konsekvens av att nästan alla närmar sig full pott är att utrymmet för lönespridning minskar det kan ju bara bli en spridning nedåt....

I år disponerar cheferna därför 14-16poäng /medarbetare i sin grupp. Genomsnittet bli då ca 15 och det finns ett litet spann som ger utrymme för lönesamtalen.


För det tredje får man inte diskriminera någon på grund av facklig tillhörighet.

När underlagen från lönesamtalen är klara kommer vi att stämma av med de kollektivavtalsbärande fackföreningarna att vi nått upp till de centrala avtalen.
Lika prestation skall ge lika stor löneökning oavsett viket fack du tillhör. Inom lärarkollektivet blir denna avstämningsmodell ny.


slutligen...För oorganiserade gäller att de betraktas som medlenmmar i det område man arbetar. Arbetar man i vården betraktas man som medlem i kommunal.

Precis som i fjol är en värdering alltid mer rättvis än ingen värdering. Om man av någon anledning inte kan göra en värdering av årets prestation skall man varken förlora eller tjäna på detta. Man behåller sin plats i kön. Med detta blir ingen diskriminerad på grund av föräldraledighet eller annat.
//Bengt
OBS detta är inte alla detaljer utan en förenkling och förklaring av grundprinciperna

Ägarsamråd inför budget 2012

I dag ägarsamråd.
Naturbruksgymnasieutbildning är viktigt för kommunen de "gröna näringarna" står för ca 10% av kommunens näringsliv. Ett projekt har startats inom gymnasieförbundet (som vi äger tillsammans med Krokom, Ragunda och Östersund) för att se på vilket sätt skulle Landstingets naturbruksgymnasium kunna bedrivas under gymnasieförbundets ledning så att det blir en bra utbildning till en rimlig kostnad för kommunerna.LRF och Norrskog är med i styrgruppen för att säkerställa kvalité och näringens behov.

Gymnasieförbundet annars verkar stå sig hyfsat i konkurrensen med friskolorna (om vi skall tro förstahandsvalen). Nya gymansiereformen träder ikraft. Inte desto mindre minskar elevkullarna och de måste också fundera över kostymens storlek liksom alla kommunala verksamheter

Räddningstjänsten står inför fördyringar i form av införandet av radiosystemet RAKEL. Här har förbundet inget val nuvarande radionät släcks ned när det nya rikstäckande är i drift.

Pusselbitarna för vår egen budgetprocess börjar därmed falla på plats. Det är också viktigt att eventuella lönesatsningar finns med redan i detta stadie av budgetprocessen för att kunna värderas när förslagen skall upp till den politiska beslutsnivån för avdömning.

07 februari 2011

Har under ett par dagar tänkt beröra lönerevisionsprocessen...Men idag känns det futtigt och oväsentligt.

En god kollega och nära vän lämnade oss alldeles för tidigt i helgen. Man slås återigen av hur skört livet är. I en tragisk snöskoterolycka förolyckades vår näringslivschef Bengt Eriksson
För de som vill uttrycka något finns en kondoleansbok i förvaltningshusets reception