20 december 2013

God Jul


Jag är en lugn person
med takt och ton
måttfull och balanserad.
Jag är tyst och still
och det ska mycket till
innan jag blir exalterad.
Men jag har en last
som håller mig fast
i ett järngrepp varje vinter.
När året är slut
och snön ligger djup
och fingrarna på tangentbordet slinter.

Jag känner mig tvungen att rimma.
 i nästan varendaste timma.

Jag vill ha mer jul.
Ge mig mer jul.
våld på andras verser,
fyllda tallrikar så långt jag ser.

av nya rimmade strofer

vill jag ha mer.

Ett år glöms bort
om den bara visar opp
rubriker som man knappast anar.
Så ge mig trettio grader kallt,

minnen
överallt en skog av liggande granar.
 kalla svarta
hus,
eller skänkta med ljus,

försvunna medborgare vi leta

Ivars klang
som ackompangemang,
Vi husens rätta värde nu veta

Jag vill ha mer jul.
Ge mig mer kul

 
Av personalen jag skröt,
så, ge mig en svårknäckt nöt,
Det blev
Optofiber och ingen skall bli utan
,
Surfa utan SIM

och grötigare rim
och mer av
Gällöberget i rutan .
Jag vill ha rymligare
ram

inte så stram,
fetare fläsk från
staten
jag vet att det går,
med ett magert valår
Men passa på att tömma
faten

Jag vill ha mer jul, mer jul …
 
Det kan vara svårt att infria alla förväntningar så
tagga ner, slappna av och tänk på
att det är finare att ge än att få
 
God Jul alla medarbetare och övriga läsare
 
Bengt

 

 

16 december 2013

Tal KF 2013-12-16



Fru ordförande, presidie, ledamöter, press och åhörare,

Först vill jag ta tillfället i akt och tacka alla medarbetare som under och i efterdyningarna av stormen Ivar bedrivit och bedriver kommunal service under extrema förhållanden. Ni har som vanligt när det gäller varit helt fantastiska.

Jag vet att det sipprat fram viss kritik mot information och prioritering av resurser. Vi har under denna försett P4 med information. Informationen har även kontinuerligt uppdaterats på hemsidan. Även om man inte har ström kanske man haft möjlighet till mobil uppkoppling eller kanske anhöriga som kunnat förmedla informationen. Utöver detta har vi som komplement försökt kommunicera via medarbetare ute i byarna

Jag tror och hoppas att informationen om den kommunala servicen såsom hemtjänst, vattenförsörjning, skola och barnomsorg varit god. Vi valde att inte kommunicera el och telebolagens prognoser utan att låta dem kommunicera dessa själva. Det är alltid vanskligt att kommunicera någon annans verksamhet utan att veta säkerheten i prognoserna, vi kan inte ansvara för andras verksamhet. Även om jag förstår att informationsbehovet är i det närmaste oändligt.

Vi har använt de prognoser vi fått för att förbereda oss på var medborgare med stora omvårdnadsbehov temporärt komma att behöva flyttas eller hur vi skulle lösa vattenfrågan eller när beslut måste fattas om att eventuellt stänga skolor och barnomsorg. De reserv elverk vi haft tillgång till har prioriterats i första hand till våra särskilda boenden och därefter till vattenförsörjning. Mig veterligt har ingen med kommunalt vatten varit utan vatten ett helt dygn. VI har idagsläget erbjudit sju av våra brukare med stora omvårdnadsbehov temporär plats på våra boenden i Bräcke, Gällö och Kälarne. Även om även vanliga hus blir utkylda fort och det finns ett behov av varma platser att gå till har man också ett eget ansvar att sätta sig i säkerhet.

Givetvis skall vi när helhetsbilden klarnat dra erfarenheter av förloppet och vårt agerande det gör vi alltid efter större händelser i syfte att kontinuerligt bli bättre.

 Hur Ivar påverkar kommunen ekonomiskt är ännu för tidigt att säga och därmed vill jag komma över på kommunplan 2014.

Att det är en svag budget har väl inte undgått någon. Är vi då mer i ineffektiva än andra? Erbjuder vi en högre kommunal service än alla andra eftersom att skatten är högre än de flesta andra? Jag har tidigare pekat på att vi har en dyrare struktur än genomsnittskommunen. Vi bor över hela ytan har fyra tätorter att bedriva kommunal service i. Vi har en hög andel äldre och vi har i genomsnitt en relativt sett låg utbildningsståndpunkt, och därmed låg medelinkomst och en låg skattebas. Detta har traditionellt kompenserats i skatteutjämningssytemet och det är därför vi är en av de kommuner som har högst andel statsbidrag. Men, detta gör oss också väldigt känsliga för förändringar i statsbidragen.


Vi tappar i befolkning och måste därför skära i utgifterna, men eftersom riket totalt ökar i befolkning tappar vi också i ”andelar”. Vår befolknings del av totalen blir alltså mindre det blir så att säga ett kännbart dubbelfel. Så även med en oförändrad befolkning hade vi tappat statsbidrag. Vi måste alltså skära i utgifterna både för att vi tappar skattebetalare men även för att vi tappar andelar av totalen.

När man istället för att höja index skjuter till medel per capita som man gjorde vid finanskrisen räcker de inte lika långt hos oss som hos genomsnittskommunen eftersom vi har en dyrare struktur än genomsnittskommunen. Sedan kanske det finns nationella skäl till att inte indexreglera statsbidrag-det kan inte jag uttala mig om.

Uppdrag som förväntas finansieras genom taxor och avgifter blir också svåra att få täckning för eftersom vi har en dyrare struktur än genomsnittet, tillsynsobjekten är få och avstånden mellan tillsynsobjekten är stora och därmed är det svårare än att gå från hus till hus.

Provisionsbaserad ersättning av typen -”uppnå detta inom vård och omsorg så får ni dela på x kronor” är svårbudgeterade då man omöjligt kan veta hur många som kommer att nå målet för provisionen.

Jag har varit inne på detta förut och är väl medveten om att detta låter som ett försvarstal men det är inte avsikten. Det är däremot viktigt att förstå att det har varit svårt att ge bra förslag på reduceringar och besparingar i den utstäckning som hade behövts för att klara alla osäkerheter. Vilket absolut inte innebär att det inte går men det krävs beslut om strukturella förändringar vilket tar tid innan de ger full effekt.


Vi har en god uppfattning om vad den egna verksamheten kostar utifrån de behov vi ser 2014. Hur kostnaderna ser ut för de verksamheter vi har tillsammans med andra kommuner är däremot mer osäkra. Det är för våra verksamheter en realistisk budget men totalt en väldigt svag budget.

Vi har gjort en omfattande revidering av bokförda värden på lokalsidan jag hoppas att det möjliggör en försäljning av lokaler som inte innehåller kommunal verksamhet och att vi därigenom både får bort kostnader och risker.

Vi ser möjligheterna att avveckla en gruppbostad då behovet blivit mindre. Jag hoppas att vi kommer i mål med projektet ökad sysselsättningsgrad inom vård och omsorg- projektet skall leda till fler heltidstjänster och färre vikarier och det vi som arbetsgivare får är en större flexibilitet. Man får arbeta där arbetet för tillfället behöver utföras det vill säga en matchning mellan behov och resurs inte en matchning mellan plats och resurs.


SOLARIS tar slut och erfarenheterna implementeras i en arbetsmarknadsenhet vilken finansieras genom omfördelning av resurser. Förebyggande och rehabiliterande verksamheter är alltid svåra men det vi vet från SOLARIS är att det går att göra annat än att vara bankomat på försörjningsstöd. Jag hoppas att vi inom ramen för projektet kan få en socioekonomisk analys som sätter ett monetärt mått på verksamheten en ”satsad krona på detta arbetssätt leder samhällsekonomiskt till en besparing på y kr.”

Skall man sia om framtiden tror jag att det kommer att bli nödvändigt med strukturella förändringar redan nästa år. Oavsett hur liten klassen är kommer det att behövas 1,0 lärare i klassrummet ända till man slår ihop klasser då kan man helt plötsligt spara 1,0 tjänst. Elever kan flytta in och ut under hela året medan klassen rimligen bara kan ändras inför läsårsstart. Man kan inte till hälften flytta ur en byggnad utan det blir tröskeleffekter som bara är möjliga när man når en kritisk massa.

Tittar vi ännu längre fram ser vi ökade tekniska förutsättningar och ett än mer mångfacetterat samhälle med oändliga möjligheter och jag tror att det blir nödvändigt att bestämma nivåer för vad den kommunala servicen kan erbjuda. Samtidigt ger utvecklingen givetvis möjlighet till nya lösningar förhoppningsvis inte enbart till en högre kvalité utan även till en lägra kostnad.

Jag tror också att det är viktigt att det trots detta finns utrymme för det utvecklingsarbete vi gör. Såsom möjliggörare av grundinfrastruktur i optofiber och för de frivilliga verksamheterna som återfinns inom främst Tillväxtavdelningen och som gör fritiden värd att uppleva i Bräcke kommun.

Med detta vill jag tillönska alla en kav lugn och fröjdefull jul.

//Bengt Flykt