21 december 2014

God Jul-och akta er för julstressen!


 När nätterna blir långa och kölden sätter in

Tar pappa mus och samlar barnaskaran sin

Han visar sen på fällan ”Ni aktar er för den

Så får vi allesammans fira jul igen

 

Hejsan, Hoppsan fallerallera

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

Hejsan, Hoppsan fallerallera

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

 

Fibernät till Kalle den skulle vara klar

Men ingen ville taga ett eget info-ansvar

Gamla regler man ej lycktas följa lite tokigt men

det man i tidningen lyckades dölja sen

 

Hejsan, Hoppsan fallerallera

När julen kommer skall varenda fiber vara bra

Hejsan, Hoppsan fallerallera

När maten kommer skall varenda kotte vara gla´

 

Och gamla stabsmusen hon har också kommit ner

kansliets personal gungar takt, när de som dansen ser

De é ingen riktig dans för som ni alla vet

Så sliter dom med turerna i supervalåret

 

Pappershögen växer och chefen han e borta varje da

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

Tiotusen saker aldrig göra något riktigt bra

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

 

Dom konterar och dom attesterar och så springer dom runt en stund

Tills tekniska musen säger, nej genom telefontid möter vi nu en kund

Och barna går till sängs medan tekniska håller vakt

Och snart så flyttar vi allihopa runt uti schottistakt

 

Glömda anpassning, snabbt behöver fixa

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

Hejsan , Hoppsan fallerallera

Hundratals fakturor att hantera varje da´

 

Men skolmusen den gamla hon gäspar och säger liksom så

Att julen den är liksom roligast för alla som är små

Utredning på utredning men utan resultat

Till på köpet diskussionen om var man skall laga mat.

 

Hejsan, Hoppsan fallerallera

När julen kommer skall varenda unge vara gla´

Legitimationer, nyckeltal, SFI och SVA

När julen kommer skall varenda rektor vara gla´

 
 

I stora verksamheter man sliter med alla register som är på

Staten den oss styra med medel som är alldeles för små

Räknande av timmar anpassa och springa smart

Chefen är frustrerad, Är ni inte inne i ramen snart

 

Anhöriga är hemma, hjälpa nu de ska

Bråka med kommunen hopp, det fixar ja’

Hejsan, Hoppsan fallerallera

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

 

När nätterna blir långa och kölden sätter in

Familjernas problem löses inte ens med lean

Stressen ofta gör att alltför fort man springa

Det är inte jule- utan varningsklockan som ringa

 

Lag om ekonomiskt bistånd men hålla budget det är bra

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

Neka en placering när många säger ja

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

 
 

Tillsyn utav alla länsstyrelsen de nu vill

Två små hälsomöss de inte räcker till

Anpassning utav bostad så klart man hinner innan jul

Men ansvar för sån budget det är minsann inte kul

 

Hejsan, Hoppsan fallerallera

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

Vidkraften är bra men inte hos mig det säger ja

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

  

Pressen och stressen är inte farlig men ofta väldigt stor

Men återhämtningen den är viktigare än ni kanske tror

Om ingen går i fällan utan aktar sig för den

Så får vi nog allesammans fira jul igen

 

Tagga ned slappna av och tänk på  

att det är finare att ge än att få…

 

 

Bengt F

18 december 2014

Tal KF 2014-12-17


Fru ordförande, presidie, ledamöter, press och åhörare,

Jag har blivit ombedd att ur ett tjänstemannaperspektiv kommentera kommunplan 2015-2017 med detaljbudget för 2015. Det är ett mycket välskrivet dokument som väl beskriver det sammanhang vi befinner oss i och vilken service som är planerad för den närmaste framtiden. Jag vill därför rekommendera även lyssnarna att ta del av denna när fullmäktige väl sagt sitt.

Utöver att bedriva god kommunal service vilket utgör  den absoluta huvuddelen av såväl personalen som budgeten finns det några områden som särskilt pekas ut av styrelsens ordförande för kommunplaneperioden.

-Det handlar om hälsan hos våra medarbetare som skall utföra kommunal service 24h om dygnet 7dagar i veckan 365 dagar om året.

-Det handlar om befolkningstalen-(att minska utflyttningen, att attrahera inflyttning och en lyckad integration.

Först vill jag bara göra några högst personliga nedslag i en omvärldsanalys därefter vad jag tror är en viktig grund och slutligen vad som jag uppfattar är det som fäller avgörandet.

Jag har tidigare visat på vårt beroende av statsbidragen grundat på att vi har den struktur vi har -främst avseende geografi och demografi. Jag vill understryka att det inte ligger någon värdering i detta utan det är fakta över förutsättningarna. Det är helt enkelt dyrare att bedriva service på många orter än få. Unga och gamla är mer i behov av kommunal service än vad man är i arbetsför ålder har man då en midja på befolkningsstapeln blir det kostsammare. Få tillsynsobjekt spridda på stor yta tar mer tid än många tillsynsobjekt på liten yta. Detta är faktorer som förväntas utjämnas med skatte och statsbidragssystemet eller finansieringsprincipen om tillsynen skall finansieras av avgifter. Jag skulle inte nämna detta så ofta om det inte vore centralt.  Omvärlden påverkar rikets ekonomi och vi är med vårt beroende av statsbidragen extra känsliga för hur rikets finanser går. En budget med 0 resultat för en organisation som till sin absoluta huvuddel ägnar sig åt lagstadgad verksamhet blir oerhört svag. Det finns med andra ord all anledning för oss i Bräcke att bevaka den samhällsekonomiska utvecklingen.
Nåväl, givet att de prognoser som gjorts avseende skatteunderlag/statsbidrag/befolkningsminskning jämte löne- och kostnadsökningar som gjorts är riktiga är 99, 99 kr av varje hundralapp planerad. Jag behöver inte säga igen att det behövs strukturella förändringar för att klara nästa års kommunplan men jag gör det i alla fall. Strukturella förändringar kommer att innebära tröskeleffekter. Så länge det finns en klass behöver det vara 1,0 lärare i klassrummet oavsett vad man har för teoretiskt nyckeltal. Så länge man har verksamhet kvar i en byggnad har man kostnaden kvar det går inte att smyga ur den succesivt. Att vända trenden tar tid och min bedömning är att om man skall följa lagen att inte planera verksamhet för mer pengar än de beräknade intäkterna kan man inte göra ingenting.

Under dessa förhållanden är det givetvis så att vi måste se till att våra medarbetare håller sig friska. Jag är därför glad att vi tvärtemot många kommuner har ett läge där de kommunanställda har ett lägre sjuktal än kommunen som geografisk plats. Ofta drar de offentligt anställda upp statistiken inte ner. Vi slår oss givetvis inte till ro med detta utan det är ett kontinuerligt arbete med många bottnar och vi har alla ambitioner att vara en god arbetsgivare.
Befolkningstalen är viktiga för den kommunala ekonomin -100 personer är minus 6mkr i kassan. Sneglar vi på in och utflyttningsförutsättningarna så är bedömningen att en grundförutsättning för att kunna bo och bedriva verksamhet i kommunen är givetvis en fungerande infrastruktur.
Jag har fått höra att Fibernätet i Rissna tänds i sin helhet i morgon-Grattis till Rissnabygden. Extra glädjande är att vi fick rätt i förvaltningsrätten angående vår innovativa lösning avseende fiberutbyggnaden i tätorterna och att tiden för att överklaga rättens beslut har passerat. Genom samarbetsavtalet med SKANOVA kommer som det ser ut nu tätorterna att fibreras under nästa år! Det är troligt att Pilgrimstad blir den första helt fibrerade tätorten i Sverige. Anslutningsgraden i Bräcke har passerat 70% och man kommer sannolikt att ha fiber i Kälarne innan man har fiber på Frösön.

Det är ingen som vill hålla på med kopparnät längre- det är helt enkelt inte lönsamt. Avvecklingen pågår på landsbygden sedan några år och den kommer till tätorterna också -frågan är bara när. Detta har kommunerna ingenting att säga till om. Genom detta avtal med SKANOVA har vi möjligheten att vara först i Sverige med ett riktigt teknikskifte koppar mot optofiber. Det är ingen insatt jag talat med som tror att de mobila lösningarna kommer att byggas ut med sådan kapacitet som krävs för tv och framtidens internetanvändning i kommuner med vår struktur-lika lite som marknaden kom för att bygga fiber lika lite kommer marknaden att bygga ut den mobila kapaciteten. Framtiden går mot ”tv on demand”  du tittar när du har tid och vill - inte när Sveriges television har sändningar. Allt fler tjänster löses över internet till och med våra fotoalbum är rörliga bilder på nätet lagrad i en molntjänst. Det är fantastiskt att få vara en liten, liten del av denna framtidsanda och att få ligga i täten inte att vara kvar på perrongen när tåget gick. Jag hoppas att alla Ni som är engagerade i bredbandsrörelsen lyckas förklara detta för alla så att när inte om koppartrådarna vevas in alla har tillgång till optofiber istället.

Optofiber och höghastighetsbredband medger också nya tekniska lösningar för alla våra verksamheter såväl för skolan med streamad media som inom vård och omsorg vad gäller att koppla upp sig mot olika system eller för tekniska att bygga system för drift och övervakning. Det medger också att medborgarna kan nyttja e-tjänster när sådana utvecklas för den kommunala servicen. Man kan då uträtta sina ärenden med kommunen när man har tid inte nödvändigtvis när tjänstemannen arbetar. Och, det kommer att innebära ett skifte vad gäller beslutsunderlag och handlingar till Er förtroendevalda.

Vägar och allmänna kommunikationer är också viktiga och vi försöker vara med där vi tror att vi kan ha inflytande över processerna.

Till våren är ambitionen att projektet ökad sysselsättningsgrad inom vård och omsorg startar. Alla avtal är på plats och vi är nästan redo- projektet skall leda till fler heltidstjänster och färre vikarier och det vi som arbetsgivare får är en större flexibilitet. Man får arbeta där arbetet för tillfället behöver utföras det vill säga en matchning mellan behov och resurs inte en matchning mellan sängplats och resurs. En möjlighet att få en heltidstjänst tror vi också är viktigt för att kunna behålla innevånare och arbetskraft.

Om basen är infrastruktur och god kommunal service tror jag avgörandet sitter i känslan. Vad avser såväl utflyttning som inflyttning tror jag som jag sagt tidigare att det också handlar om att uppfattas som attraktiv. Något som man vill vara en del av. Inte något man temporärt besöker eller som man gärna läser om men som bekostas av någon annan. Jag tror därmed att vi alla är en del av sammanhanget

- Projektet med att konvertera den nedlagda försvarsanläggningen i Viken /Gällö till världens längsta inomhusarena för längdskidåkning och skidskytte i naturberg fortsätter. Till dags dato är över 75% av finansieringen klar och de närmaste månaderna lär utvisa om det blir verklighet men än så länge ser det bra ut och det är ett projekt som väcker stort intresse långt utanför kommungränsen. Det är något positivt som sätter kommunen på kartan-precis som SOLARIS och Fiberutbyggnaden förhoppningsvis bidrar det inte bara till arbetstillfällen och ökad service utan även till en känsla av något man vill vara en del av.

Vi har årligen också en resurs av människor som kommer som flyktingar från andra länder till Bräcke. Vi har under året på regionförbundets uppdrag genomfört en regional förstudie över vad som krävs för att bättre än idag nyttja denna resurs och åstadkomma en högre grad av företagande bland dessa. Kommer man från en mångmiljonstad på en annan kontinent tänker jag att det kvittar om man bor i Östersund eller i någon av våra tätorter. Kan man hitta ett bra socialt liv och en försörjning blir man kvar. Studien är ännu inte avrapporterad men jag är väldigt nyfiken på resultatet.

Så det är en realistisk men oerhört svag budget för 2015. Det kommer att på kort sikt krävas verksamhetsförändringar för att få de närmaste årens budget att gå ihop. Samtidigt som medan vi gör många saker där vi nationellt är i framkant, de enkäter som mäter nöjdhet med kommunal service visar på mycket goda resultat inte minst inom vård och omsorg.

Vi har ett mycket bra läge inför framtiden …men mycket hänger på att vi uppfattas som attraktiva  såväl som arbetsgivare som geografiskt område–Frågan man bör ställa sig är alltså bygger jag något som människor vill vara en del av eller bidrar jag till något man vill betrakta från sidan eller läsa om?

-och detta fru ordförande är alls vårt ansvar och med detta vill jag tillönska alla en riktigt god och lugn jul utan decemberstormar oavsett om de heter Ivar, Hilde, Dagmar eller något annat…
//Bengt

06 december 2014

20 000

efter de 40 har ni varit inne på bloggen...
 20 000 gånger

02 december 2014

26 november 2014

En lugn dag

..får man känslan av att det är något viktigt man glömt..tid att städa skrivbordet och svara på mail.
//Bengt

19 november 2014

Tal kommunfullmäktige 2014-11-19


Fru Ordförande, presidie, ledamöter, press och åhörare

Många är det som vill komma till den högsta beslutande församlingen för att tala om sina hjärtefrågor. Få har förmånen att som undertecknad nu fått ett ”carte blanche” En tid utan rubrik!

Inför detta ställer jag mig själv två frågor

För det första: Hur nyttjar man den? Vad är det ur mitt perspektiv som ansvarig tjänsteman viktigaste att informera den högsta beslutande församlingen om?

För att inleda den andra frågeställningen så funderade jag på de båda romarna Cicero och Demosthenes,  två legender som ständigt aspirerar på titeln som tidernas mest vältalige. Det sägs att när åhörare lyssnat på Cicero kunde de säga: ”Så väl han talade!”, men när Demosthenes talat utbrast de ”Låt oss marschera!”.  Så fråga två till mig själv är väl hur informerar jag på bästa sätt!

Informationspunkterna är inget jag tar lätt på däremot har jag en ambition att försöka göra det svåra lättillgängligt!

Vid förra fullmäktige försökte jag förklara några av de faktorer som gör att den ekonomiska situationen för svenska landsbygdskommuner i allmänhet och Bräcke i synnerhet är jobbig. Att statsbidragen inte fullt ut jämnar ut förutsättningarna att leverera kommunal service. Det handlade om hur befolkningstapp inte bara påverkar skatteintäkterna utan även andel av statsbidragen då rikets befolkning ökar samtidigt som vår minskar. Det handlade om styrmetoder som inte tar hänsyn till att man har en dyr grundstruktur utan som förutsätter att alla har samma struktur vad avser befolkningens ålder, sammansättning, geografi etc-det urbana tolkningsföreträdet.

Jag har idag valt att belysa endast två frågor som berör framtiden ut? Många av Er är nya och fulla av ambitioner-det är utmärkt vi behöver nya ögon som kan se nya lösningar och ställa nya frågor, få oss tjänstemän att backa till grunden och förklara sammanhang. Ibland ser man inte skogen för alla träd.

Men, Även det som ur ett globalt eller nationellt perspektiv är lovvärt så blir det när man kokar ned det till kommunplanen är det i många stycken realpolitik. Skall det till ambitionsökningar måste det avvecklas verksamhet i samma utsträckning någon annanstans. Så länge vi tappar befolkning finns det egentligen inget utrymme för ambitionsökningar, det saknas årligen ett antal miljoner. 100 personer gör ett tapp på 6 miljoner kronor. Hur skall man beskriva vikten av att våga fatta beslut, att våga genomföra de verksamhetsförändringar som krävs för att hålla sig inom de ekonomiska ramar som står till förfogande. För att komma med citat från ett gammalt reglemente: Urlåtenhet att handla får ofta värre konsekvenser, än val av metod. Detta är signaler jag får även från näringslivet-"Men, bestäm så att vi vet vad som gäller". Kommunerna har till skillnad från staten ett konstitutionellt samstyre ,eller en lagstadgad samlingsregering inte en majoritets eller minoritetsregering! Därigenom finns de strukturella förutsättningarna på plats-resten är upp till Er.

För att mildra befolkningstappet eller skapa utrymme för ambitionsökningar gäller det att bli vald, att vara attraktiv.

Det är en kamp om att behålla medarbetare och medborgare, Det är en kamp om inflyttare, om investerare och en kamp om att rekrytera kompetent personal.
Kort och gott en kamp om varumärket.

Men i vad består då varumärket?

Ibland är Svenskan fattig. I engelskan har jag förstått att man särskiljer på varumärke i form av ”trademark”-logotyper, grafiska profiler och sådant som går att äga och Varumärke i forma av ”Brand” som mer är känslor och sådant som ägs av kunden. I den bemärkelsen är platsvarumärket Bräcke kommun-den känsla eller det löfte som utlovas om platsen-och Om det är ett löfte om platsen eller Employer-branding en känsla-ett löfte som utlovas av arbetsgivaren ja då fru ordförande är alla vi som verkar eller bor i kommunen en del av löftet om platsen i synnerhet vi som i någon mån har offentliga roller. Vilka känslor förknippas med löftet? Är det positiva  känslor, något man vill vara en del av eller är det något man betraktar från avstånd? Det gäller inte bara att synas och att vara känd utan det handlar om att vara känd för rätt saker om man skall bli vald i en allt hårdare konkurrens. Det spelar ingen roll vad man gör eller vad man har det viktiga är hur man uppfattas. Frisk luft och billiga bostäder och tillgängliga lokaler räcker inte för att vara attraktiv idag. Attraktionen sitter i något annat, en känsla. Med detta vill jag återigen slå ett slag för konferensen den 4-5 december-Som jag hoppas blir en nystart för löftet om platsen-platsvarumärket.

Ja fru ordförande hur sammanfattar man detta? Med de prognoser vi har om vår närmaste framtid låt säga tio år bedömer vi tjänstemän det viktigt att de nödvändiga besluten om verksamhetsförändringar fattas för att ambitionen skall vara i paritet med förmågan. Jag tror också att det är viktigt att vi alla som har offentliga roller förstår att vi själva är en del av löftet om platsen.

Och tiden, tiden lär utvisa om det var Cicero eller Demosthenes som talade i Gällö.

Tack

 //Bengt Flykt, Kommunchef

05 november 2014

Tal kommunfullmäktige 2014-10-23

(Jag lade en hel del tankemöda på detta-så käre läsare-gör det du med)

Herr Ordförande, presidie, nya och gamla ledamöter, press och åhörare

Min informationspunkt är kallad delårsbokslut per sista augusti och prognos för 2014.

Men jag tänkte ta mig friheten herr ordförande eftersom det är en hel del nya medlemmar av den högsta beslutande församlingen att även belysa ekonomin och förutsättningarna ur ett bredare perspektiv.

Per sista augusti uppvisas ett resultat på 11, 8 mkr en minskning av den långfristiga låneskulden med 4,1 mkr samt en sjukfrånvaro på 7, 43%

Kanske mer intressant är väl hur prognosen ser ut för den viktiga avstämningen på helår. Finansiellt ser det bra ut +5,8 mkr och en minskning av den långfristiga låneskulden med 4,5 mkr.

Nåväl vad döljer sig bakom prognosen +5,8 mkr? Jag skall endast göra några korta nedslag. De i särklass största positiva posterna är saker vi gjort för att komma i balans för år 2014 men som fått effekt tidigare än beräknat det är dels en omreglering av avtalet med migrationsverket så att vi i bättre utsträckning får betalt för det vi faktiskt gör och dels att vi lyckats med avvecklingen av en gruppbostad tidigare än beräknat. I övrigt har vi gjort det styrelsen sagt åt oss. Vi har hållit igen, och vi har där vi kunnat gått kort. Ibland påverkar det faktiskt servicegraden som att handlingarna till detta möte gick ut med en halv dags fördröjning…

 Gymnasieförbundet bedöms kosta 3,4 mkr mer än budgeterat. I det ligger en del av den uppräkning av elevplatspris som Fullmäktige tog beslut om i december. Det är också stora skillnader mellan programmens priser vilket gör det svårt att exakt gissa kostanden i förväg. Introduktionsprogrammet för nyanlända kostar ca 150 000 / läsår och Naturbruksprogrammet/lantbruk kostar 300 000:- läsår medan samhällsvetenskaplig linje kostar 74 000 per läsår Det är alltså tre gånger dyrare att läsa naturbruk lantbruk än samhällsvetenskaplig linje- En stor post är att gissa rätt på genomströmningen av elever. Den är under 2014 lägre än beräknat i budgetarbetet. Det vill säga fler än vi gissat går fyra år istället för tre. Jag tror att ni då anar svårigheten att lägga en exakt budget.

Jag är med andra ord jätteglad över prognosen men det är främst en produkt av att besparingarna för att nå ett nollresultat har gått snabbare än väntat och de har ingått i förutsättningarna för 2015 års rambudget. Det finns alltså inget av årets resultat som medger ambitionsökningar för 2015-tvärt om! Om befolkningstalet fortsätter att vika krävs åtgärder. Ett befolkningstapp om 100personer ger 6 mkr mindre i intäkter som måste hämtas igen samtidigt som det alltid finns en kostnadsökning i samhället på varor, tjänster och löner.

Vad avser måluppfyllnad är det ibland svårt. Har man inga mål så vet man inte vart man skall. Liksom Alice i underlandet spelar det då heller ingen roll vart man går. Självklart måste man därför sätta upp mål för verksamheten. Jag vet och har respekt för att många inte minst revisorerna vill ha siffror och saker som är lätta att mäta- Det hör (kan jag tänka lite skämtsamt) till revisorernas natur. Det kommunen ägnar sig mest åt är dock mellanmänskliga relationer. Där är man inte medborgare bara i den stund man brukar eller förbrukar kommunal service utan faktiskt dygnet runt. Vår verksamhet skulle behöva sättas i den kontexten. Man kan inte sjukskriva sig från hemmet utan endast ifrån arbetet. Sjuktal är med andra ord inget exakt mått på hur organisationen mår. Bräcke kommun har bland dom högsta sjuktalen i landet men kommunen som organisation sticker inte ut om vi jämför oss med andra kommuner. Trots detta tar vi givetvis signalerna på största allvar i organisationen och en del hänger ihop med arbetsbelastningen. Miljömål, fiberutbyggnad eller vart folk väljer att bosätta sig eller etablera verksamhet är inte enbart frågan om hur vi som kommunala tjänstemän arbetar och vi är inte den enda parametern som påverkar måluppfyllnaden i dessa stycken. Mål för den kommunala verksamheten kan vara svåra både att formulera och mäta. Här finns det ett arbete att göra inför denna mandatperiod. Icke desto mindre vill jag påstå att individer kan göra skillnad vilket jag skall be att få återkomma till avslutningsvis.

Hur ser kontexten ut i övrigt? Vi har inget IKEA, Inget LKAB ja inte ens något Skistar i Bräcke kommun. Givet dessa förutsättningar är det ingen annan organisation som kan vara motor i samhällsutvecklingen. Jag förstår mot den bakgrunden att uppdraget behöver vara större än den service vi levererar inom de traditionella kärnverksamheterna. Även om det ibland i debatten förefaller som om det vore tvärtom att kommunens huvuduppdrag har med företagsetableringar eller kulturella arrangemang att göra och vård och omsorg är en sekundär fråga. Vi tar givetvis alla våra uppdrag på fullaste allvar även om vi egentligen inte har resurser till annat än den traditionella kommunala lagstadgade uppdragen och knappt det. Dessa verksamheter står faktiskt för över 90% av kostnaden. Men, vi gör inget vi inte fått i uppdrag av Er att göra! Tycker Ni att vi skall sluta med något –så gör vi det.

Ett grundproblem i resursfrågan är att vi har en kostsam struktur genom tex. flera tätorter, att man bor över hela ytan, en åldersfördelningen som ger att det är relativt sett få i produktiv ålder och relativt många äldre, jämfört med många kommuner och en relativt låg skattekraft mm. För att förutsättningarna skall jämnas ut är vi en av de kommuner i riket som har högst andel statsbidrag. Men, vi blir också därmed extremt känsliga för förändringar i statsbidragen. 34% av våra intäkter utgörs av statsbidrag. Exempelvis, när vi tappar befolkning tappar vi inte bara skattebetalare utan eftersom riket ökar i befolkning tappar vi även andelar av statsbidragen-det blir dubbelfel. När man inte indexreglerar statsbidragen utan vid behov skjuter till medel per/capita förlorar vi också, eftersom vi har en dyrare struktur än genomsnittet. När vi blir ålagda nya uppdrag som vi förväntas ta ut av medborgare på något sätt blir det svårare än för genomsnittskommunen eftersom vi har svårare grundförutsättningar-det blir hel enkelt svårt att ta ut hela kostnaden i tillsynsavgifter eller liknande. Utan det tenderar att bli skattekollektivet som får stå för mellanskillnaden. Detta visar sig nu även i forskningsrapporter. Dessa visar att i nationella strategier och dokument finns ett så kallat urbant tolkningsföreträde. Det vill säga boende i städer får mer av samhällets resurser än landsbygden. Landsbygden beskrivs i termer av problem medan staden står för normaliteten. Vilket gör att många åtgärder passar illa i landsbygden de är helt enkelt designade för staden.

Detta innebär inte att det inte går att göra något, tvärtom vi måste göra MER än motsvarigheten av tappet av befolkning. Vi måste också göra MER än de som har samma befolkningstapp fast en gynnsammare struktur. Vilket vi har gjort och gör, fastän inte nog. Skall inte skatten höjas igen som kommer det att krävas strukturella omvandlingar. Dessa stora och nödvändiga strukturella förändringar är beroende av den politiska processen och av politiska beslut.

Kommunerna har till skillnad från staten ett konstitutionellt samstyre inte en majoritets eller minoritetsregering! Styrelsens ledamöter styrs genom proportionella val. Det förutsätts alltså när man sitter i styrelsen att man-i och för sig med olika ideologiska bakgrunder ser till kommunens bästa. Revisionen som utses av Er i den högsta beslutande församlingen är organiserad vid sidan av styrelsen och ingår inte i den samma. Det är väl värt att tänka på

Bäste herr ordförande givet detta skulle jag vilja avsluta med två saker.

Vi är själva en del av vår framtid och vi kan välja vilka ambassadörer vi vill vara. Vi är med andra ord själva med och skapar bilden av platsvarumärket. Jag hoppas därför se många av Er på den nationella konferens som genomförs på uppdrag av kommunstyrelsens ordförande den 4-5 december.

Och sist i skenet av valrörelsen och givet våra framtidda ekonomiska utmaningar och att kommunen har ett konstitutionellt samstyre är konsten  inte att vinna kriget, konsten är att vinna freden,

Tack

Bengt Flykt, kommunchef

29 september 2014

Uppdatering

Onsdag chefsutecklingsdag. De medarbetare som förutom ett operativt ansvar dessutom har personal, budget och arbetsmiljöansvaret är bland de som har absolut störst belastning och tidsuttag. Viktigt för dessa att få ett break och reflektera det är lätt hänt att "fastna i ekorrhjulet". Temat för denna chefsutvecklingsdag var på något sätt vikten av att hitta balans i livet. Något jag i och för sig tror är allmängiltigt. Konsten är som jag sade att efter uppvaknandet göra något så att man inte halkar ned i samma hjulspår som tidigare.

Annars gick stor del av veckoslutet åt till att lämna ut handlingar. Mitt i kopierandet kände jag och de som hjälpte mig att den kommunala världen kanske är mer komplicerad än utdrag ur systemen. I ett försök att förklara detta skrev jag ett öppet brev (det står att återfinna på hemsidan).

För att krydda tillvaron extra kom så hotet om ytterligare en storm även om vi har tränat på Dagmar, Hilde och Ivar vet man inte hur det går. Vis av erfarenheterna körde vi nu ut radiokommunikationsutrustning till Tallgläntan och Gellinergården. Nu skall vi kunna nå alla kommundelar även vid telebortfall! Tack och lov blev det inte så omfattande denna gång.

Idag har jag ägnast mesta tiden åt att läsa metoddokumentationen efter ett sveriges största socialfondsprojekt, SOLARIS.
//Bengt

22 september 2014

inför 2015...

Idag politisk beredning inför kommunstyrelsen nästa vecka med bland annat prognos för 2014. Det ser bra ut även om de två största +posterna är åtgärder som fått full kostnadseffekt tidigare än vad vi tordats hoppas på i budgetarbetet inför 2014. Det visar i alla fall att vi ligger någorlunda rätt inför starten av 2015 års planering. Kvar att ta hänsyn till är då befarad befolkningsminsning och ej full kostnadstäckning för nya statliga krav. Så helt utan sparbeting blir det nog tyvärr inte

Eftermiddagen styrgrupper och förberedelser inför ägarsamråd med Jämtlands Gymnasiefrbund och Jämtlands räddningstjänstförbund även dessa redovisar delårsbokslut och prognoser för helåret och även här har arbetet inför 2015 börjat  med att äska medel från medlemskommunerna
//Bengt

18 september 2014

Revision

Idag kommunrevision av integrationsverksamheten. Skall bli spännande att höra vad revisorerna anser om verksamheten! Det är ett område vars verksamhet inte är helt lätt att revidera-ja ekonomin ersättningar-fördelning av kostnader rutiner för återsök-de är nog lätta att revidera.

Verksamheten däremot! Hur reviderar man hur lyckad integrationen är? Det beror ju på vilken nivå de som kommer ligger på, hur konjunkturläget och arbetsmarknaden är, på hur lång tid man mäter när det skall vara resultat och vad man mäter. Skall man mäta de uppgifter som är kommunala eller skall man väga in arbetsförmedlingens uppdrag. Skall vi verkligen mätas efter hur väl arbetsförmedlingen lyckas med sitt uppdrag? Kan kommunen egentligen sätta upp några mål för integrationen när det är arbetsförmedlingen som har huvuduppdraget-vårt åtagande är ju egentligen begränsat till svenska, samhällsinformation och bosättning- ja givetvis gäller det sociala ansvaret även de som är födda i ett annat land. Och om man skall mäta annat än det kommunala uppdraget skall det då verkligen bara omfatta de som kommit via Migrationsverket eller skall alla utlandsfödda räknas in även egenbosättare?  De representeras av 76 övriga nationer eller skall man bara räkna om man är född i vissa länder och isåfall vilka länder skall omfattas av integrationsarbetet????

Ja revidera den verksamheten är inte lätt!
//Bengt

15 september 2014

Val

Igår hann jag besöka fem vallokaler och därtill se delar av valnämnden och kanslipersonalens verksamhet. Min bild är att valet flutit på bra och att alla inblandade har varit noggranna och seriösa i sitt viktiga arbete. Halvtrött har det idag varit kriskommunikationsutbildning hela dagen och jag ligger nu svårt efter i mailskörden-märkligt att ingen tar upp den och besvarar det inkommande om man är borta en dag....
Många har reflekterat över valutgången-för oss tjänstemän är dock uppdraget oförändrat det gäller att leverera så kompletta beslutsunderlag som möjligt och sedan genomdriva de beslut som fattas.
Nya fullmäktige tillträder i oktober medan styrelsen sitter kvar året ut.
Jag har idag också tagit emot en praktikant som skall vara hos mig i två veckor-Han som inte är svenskfödd imponeras av att den sittande regeringen accepterade valresultatet! Det är lätt hänt att vi tar demokratin och rätten att rösta för given och glömmer att i andra länder är man beredd att offra sitt liv för den rätten. Jag hoppas bara att alla tagit den rättigheten seriöst-den är inte given
//Bengt

10 september 2014

Besök SKL

Igår besök från Sveriges Kommuner och Landsting ,SKL. SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation för alla kommuner, landsting och regioner i Sverige. Medlemmar i SKL är Sveriges 290 kommuner och 20 landsting inklusive regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland. SKL:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla våra medlemmars verksamhet. SKL fungerar som ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning. SKL ger service och professionell rådgivning inom alla de frågor som kommuner, landsting och regioner är verksamma inom.
 
Igår hade vi möjligheten att under en hel dag  presentera våra förutsättningar för SKL, Det är viktigt i deras dialog med riksdag och regering att de har landsbygdens förutsättningar klar för sig. En mycket bra dag!
 
Vi har också fått klart för oss att Regionstyrelsen stödjer en satsning på MidSwedenSkiPark-jag väntar på den exakta beslutsformuleringen för att se vad det innebär :-)
 
 
//Bengt

08 september 2014

Sifferfakta runt skollokalerna


Lokal
Driftskostnad/år 
Kostnad/m2
Kostnad/elev
Lunchkostnad/elev
Bräcke högstadie 95 elever
3 121 194
985
32 854
46:50
Bräcke skola  låg /mellan
170 elever
2 552 850
957
15 016
46:50
Gällö skola
241 elever (varv högstadiet 104)
3 422 450
642
14 201
32:00
Kälarne
101 elever (varav högstadiet 38)
2 572 300
752
25 468
47:00
Fjällsta
35 elever(F-3)
559 500
801
15 985
40:62
Pilgrimstad
26 elever (F-5)
1 446 800
771
55 646
55:90
Bräcke Gymnasieskola
 
 
 
57:50
år 2010
väntar på
aktuell siffra

Utöver skolkostnaden betalar kommunen i Bräcke bland annat hyra för entrén som gjordes för att få en säkrare arbetsplats för folkvalda politiker, receptionspersonal och tjänstemän. Jag antar att det är dessa 100 000:- / år  det talas om i tidningen. Denna investering betalades av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap(MSB) till 50% för att skapa en fungerande kommunal ledningsplats vid extraordinära händelser. Då entrén hamnade på det som var Bräcke Folkets Hus förenings fastighet var det enklare att de byggde och kommunen hyrde än att låta lantmätaren göra om fastighetsgränserna med den kostnad det skulle medföra. Så sent som nu i sommras hade vi en allvarlig och hotfull incident i receptionen. Tack vare slussen fick våra mycket kompetenta medarbetare  några värdefulla minuters förvarning och de kunde hantera situationen på ett utmärkt sätt.
 Mig veterligt är alla kommuner antingen ombyggda med en säkerhetssluss eller på väg att byggas om.-Ombyggnationen av receptionen var såvitt jag kan se oundviklig, valet stod mellan att samordna bibliotek och reception eller att göra en solitär ombyggnation av gamla receptionen. Hur den ökade hyreskostnaden är bokförd är det mig veterligt ingen som frågat.
I samband med ombyggnationen kunde bibliotekets öppettider utökas med ca 8h i veckan med samma bemanning som tidigare fanns i bibliotek och reception. Detta gav ökad säkerhet och betydande samordningsvinster.
Hur diskussionerna var 2004 när Bräcke högstadium diskuterades vet jag dock inte då det var före min tid som tjänsteman vid Bräcke kommun.

//Bengt

27 augusti 2014

Full fart!

Nu har tempot dragits upp efter semestern igår avslutningskonferens för etableringsprojektet Midscand och idag kommunstyrelsens sammanträde och ikväll håller valnämnden utbildning för de som skall genomföra valet!

En del reflektioner slås man av igår kväll ett kort föredrag från en av de inflyttande som kommit via våra inflyttarprojekt. De hade också läst tidningen och rubrikerna på vad inflyttingsprojekten kostat och hade följande kommentar "Ser dom oss som en kostnad?, Vi har tagit vår utbildning och våra sparade pengar och kommit hit , investerat och startat företag och lockat hit andra!"
Tänkvärt- i detta fall hade ett annat europeskt land tagit 20 år av förskole och skolkostnad de flyttar hit i produktiv ålder med minimal belastning på samhället och startar företag.... Det är lätt att ekonomiskt räkna hem liknande aktiviteter-men, självklart ligger huvudfokus på de som faktiskt redan bor och verkar här men de har 99% av den kommunala verksamheten utan att det ger rubriker...

Straxt skall jag på valutbildning. Valnämnden har skickat ut ett brev till alla förstagångsväljare med startfrasen "Grattis du får rösta". Runt om i världen dör människor för kampen att få demokrati(folkstyre) det är lätt att ta den för given och inte ens bry sig om att utöva sin rätt när man har den....

//Bengt

20 augusti 2014

uppdatering efter semestern

Efter att ha varit igång i två veckor skall jag försöka komma igång igen med denna spontankommunikation till alla medarbetare anställda vid Bräcke kommun.

Sommaren har ur ett helhetsperspektiv varit lugn ingen nyhetstorka som lett till mediadrev på struntsaker, ingen bärplockarkris, inga tjocka remisser som skall lämnas omedelbart efter semesterperioden....lite fjärilar när det brann i skogen vid Albacken då gick tankarna till Norbergs kommun-som tur var gick det bra och påverkade mig veterligt inte den kommunala verksamheten överhuvudtaget.

Sedan min återkomst efter semestern har vi hunnit avge "sluttalan" i målet mot den Stockholmsbaserade tankesmedjan "Den Nya Välfärden". Det är yttrande nr sju jag berett i det ärendet. De är som sagt motståndare till vårt samarbetsavtal med SKANOVA som möjliggör en utbyggnad av fiber i tätorterna det är också det avtalet som gör det möjligt och som reglerar att SKANOVA skall erbjuda sig att köpa bynäten. Uppenbarligen tror de eller vill åtminstone av principiella skäl ger sken av att tro att vi snuvar marknadskrafterna på pengar i Bräcke kommun. Vi får se hur det går i rätten-under tiden fortsätter utbyggnaden! Detta är ett av de viktigaste som händer i kommunen ur ett framtidsperspektiv!

Jag har också följt valnämndens arbete och vår personal som arbetar med att förbereda valet(såväl förtidsröstningen som den stora valdagen). Detta är faktiskt grunden till hela vårt demokratiska system- de gör ett fantastsikt arbete lite grann i skymundan.

Givetvis fortsätter arbetet oförtrutet vidare med Inomhusskidåkningsarenan i Gällö-Ansökan om regionalt investeribngsstöd inlämnades till Regionförbundet under semestern beslut väntas 8 sept. Om de säger ja är min bedömning att det blir verklighet. Det kommer då att bli möjligt för alla att bidra för att samla ihop de sista pengarna som saknas. Eftersom vi sökt om 50% stöd vill vi dock avvakta detta innan vi går ut med formerna för almänhet och mindre företag för att bidra. läs gärna mer direkt på www.midswedenskipark.se

Jag har också haft rena nöjseupplevelser senaste två veckorna såsom invigningen av Outdoor Bräcke en fantastisk arena och en lika fantastsik invigning! Vi har bidrgit med att upplåta marken och varit generösa med bygglovet men äran skall helt och hållet tillfalla BSK! Tänk vad ideella krafter kan göra om de får lite utrymme! DEssutom har jag besökt en turistföretagare och tillsammans med delar av Tillväxyavdelningen provgått en sträcka av StOlofsleden-denna har en outnyttad potential och intresset för den har vuxit!

nog för nu!
//Bengt

30 juni 2014

Fiber igen....


FIberfrågor från medier.....
Ämne: Re: pressfråga Skanova

Tack! Hur gör ni med Skanova mot bakgrund av Konkurrensverkets yttrande?

Vad händer i målet och hur ser ni på processen i förvaltningsrätten?

Jag vill följa upp och förstå om det hänt mer i frågan för kommunen eller andra, och vad som händer härnäst.
 
 
Hej David

Man måste förstå att det inte finns en fungerande marknad på landsbygden för fiberutbyggnad. Man går inte man ur huse för att det är kul utan för att det är nödvändigt. Speciellt problematisk är små tätorter som inte ens är stödberättigade! Det bästa sättet där det inte sker något på marknadens villkor är att samarbeta och samnyttja de kanaler och de fiberpar som finns.

Genom en folkrörelse i byar och tätorter och vårt samarbetsavtal med den störste private nätägaren i vår kommun (SKANOVA) håller vi på att gå ifrån sämst i klassen med 0,03% fiberanslutna år 2011 till 100% av den bofasta befolkningen erbjuden en fiberkoppling kanske redan år 2016! Siffran 2013 var 25% och det grävs för fullt!

Jag förstår att detta väcker intresse och som en medarbetare till mig brukar citera Nelson Mandela ”It always seems impossible until it´s done!”

Genom att samordna de tre momenten i avtalspaktet (utbyggnad enligt samarbetsavtalet, överlåtelse av befintligt nät och hyra) kan kommunen säkerställa ett närmast heltäckande öppet publikt fibernät i kommunen till en begränsad kostnad och utan ekonomisk risk för kommunen. Hyresavtalet är accessoriskt till samverkansavtalet och är motiverat och nödvändigt för att uppnå det huvudsakliga syftet med affären, att så många som möjligt ska kunna få tillgång till ett öppet fibernät på rimliga villkor. Att enskilt bedöma hyresavtalet låter sig helt enkelt inte göras. I det nu aktuella målet är det endast hyresavtalet som Net at Once menar borde ha konkurrensutsatts i enlighet med LOU.

Kommunen hade inte ingått hyresavtalet isolerat, utan de övriga avtalen i avtalspaketet hade det för övrigt helt saknats anledning att ingå hyresavtalet eftersom man då ägt det aktuella nätet själv. Den motprestationen som utbyggnaden utgör saknar motstycke i hyresavtalet. Det är också just utifrån detta som kommunen har ifrågasatt Net at Ones ställning som leverantör då de som kommunen uppfattat det överhuvudtaget inte ägnar sig åt utbyggnad av fibernät, vilket är Skanovas primära prestation i avtalspaketet.

Sammanfattningsvis utgör de aktuella avtalen en odelbar enhet. Det s.k. teleundantaget i LOU är tillämpligt på avtalspaketet som helhet.

Mot denna bakgrund gör vi inget förutom att vi hävdat det ovanstående till Förvaltningsrätten. Vad som händer i målet får vi se men vi har politikens uppdrag att verka för att 100% av befolkningen skall bli erbjuden en optofiberlösning senast år 2020 och vi är på god väg!

Vi tycker själva att vi tillsammans med våra 600 företag är ganska företagssamma

Mvh Bengt Flykt

Kommunchef, Bräcke kommun

Ps, I en ansökan om överprövning ifrågasattas sökanden Simrishamns kommuns träffande av avtal med ett företag som heter IP-Only Fibernät AB där det var fråga om ett avtalspaket innehållande ett samverkansavtal, ett överlåtelseavtal, ett markavtal och ett anslutningsavtalet. Det sistnämnda avtalet var det som omfattas av sökandens ansökan om överprövning. Domstolen konstaterade att huvudsyftet med avtalspaketet var att tillhandahålla ett publikt telenät/fibernät till invånarna i kommunen och bedömde att de olika avtalen var var förenade med varanda på sådant sätt att anslutningsavtalet inte var ett självständigt avtal. Domstolen avslog därför sökandens ansökan om överprövning på just de grunder som Bräcke kommun anfört i detta mål.

 



12 juni 2014

En skidarena i Gällö allt närmare

Vi har under flera års tid nu arbetat med att undersöka förutsättningarna för att bygga en inomhusarena för längdskidåkning och skidskytte i den fd militära anläggningen i Viken/Gällö.

Förstudien visar att det är tekniskt möjligt, att det med största sannolikhet finns en marknad som bärden kalkylerade investeringen om ca 33mkr. För att ha lite marignal har vi räknat på 36 mkr.

När vi försökt få privata investerare till detta har den naturliga frågan varit : "Om detta är viktigt för Bräcke kommun hur mycket går ni in med?". Vi var därför tvugna att ställa frågan till de som beslutar över den kommunala verksamheten-folkets förtroendevalda.

Som jag anförde i mitt anförande inför gårdagens fullmäktige behöver något göras för att öka attraktiviteten och öka arbetstillfällen och besöksantal. Glesbygdsverket gjorde en studie över inflyttarkampanjer härom året. Jag minns två saker från den konferens som var när de släppte sin rapport. För det första att väldigt få inflyttarprojekt faktiskt gav resultat och för det andra att ytterst få människor flyttar till en plats man aldrig besökt. En ökad besöksnäring och ett vänligt bemötande kan få stor betydelse när väl arbetstillfällen kommer och kan vara nog för att folk skall ta steget. För en hemvändare till Jämtland kanske kommunens västra delar helt plötsligt blir ett alternativ-särskilt om det dessutom finns en fiberuppkoppling...
Jag har inte under mina drygt åtta år som ansvarig tjänsteman inte sett något som haft en större potential än detta-även om det fortfarande finns en liten risk att det inte blir av.

Vad blev beslutet?

-Alla tycker att det är en bra idé och beslutet blev att förvärva fastigheten som är på 25 hektar med strand mot Revsundssjön.
- Bräcke kommun skall initiera arbetet med att bilda ett arenabolag som skall ta över fastigheten och göra investeringen.
-Kommunens maximala engagemang och risktagande är 50%ig ägare av arenabolaget och maximalt insatta pengar inklusive fastighetsköpet är  9 miljoner kronor.-Det betyder att 27 miljoner kronor skall satsas av andra på en arena i Bräcke kommun.
-Investringsbidraget  hanteras utanför balanskravet-Det innebär att när pengar skall ut-vilket vi inte vet när och hur mycket- tas det av det egna kapitalet och ingår inte i driftsbudgeten. Det påverkar alltså inte den dagliga driften och kommer inte att påverka vare sig vård och omsorg eller skolans budget.
- Kommunen skall succesivt kliva ur arenabolaget när andra finansiärer hittas.

Vad betyder beslutet nu?

- Den initiala risken är att vi blir fastighetsägare till 25hektar mark , två byggnader och ett jättestort bergrun i Gällö
-Vi kommer nu att med beslutet som grund återuppta kontakterna med de större privata finansiärer som varit intresserade.
-Vi kommer att kontakta Fortifikationsverket för detaljer runt fastighetsaffären
-Vi kommer att göra en plan för bolagets bildande
-Vi kommer att förbereda en ansökan till Regionförbundet och Länsstyrelsen om investeringsstöd
-Vi kommer när vi samlat oss så småningom rikta oss till alla mindre företagare och intresserade med ett erbjudande anpassat för dessa- Vi vill att alla skall kunna känna en delaktighet i något som har potential att sätt kommunen på kartan och ge nya privata arbetstillfällen.
-När sluitlig finansiering blir klar starta bygget av världens längsta bana förinomhusskidåkning i naturberg.

Alla jag mött idag har varit jätteglada över beslutet- Det är även jag även om jag ser hårt arbete innan det blir verklighet. Det är dock ett stort steg framåt och en viktig signaleffekt!

Bengt

11 juni 2014

Tal Kommunfullmäktige 2014-06-11



Fru Ordförande, ledamöter, press och åhörare

Jag skall be att få göra en bred ekonomisk betraktelse. Vi har i år som ni vet ett budgeterat 0 resultat. Det betyder att av de 450 miljoner som skatter och statsbidrag ger är allt inplanerat. Av dessa är nämndernas verksamheter 380 mkr. resterande del är våra gemensamma verksamheter såsom gymnasieförbund och räddningstjänstförbund mfl. Går man 2,9 miljoner plus enligt prognosen i ett enmans eller fåmansföretag är det oftast mycket pengar men för oss är det som att verksamheten kostat 99:30 istället för 100 kr! Eller så motsvarar det tio elever som går naturbruksgymnasium eller en placering av ett barn på ett institutionsboende. Det är med andra ord lätt hänt att utgiften ökar mer än man planerat medan att spara in 2,9 mkr då allt är planerat är svårt på kort tid! Icke desto mindre är jag glad att verksamheterna enligt de riktlinjer vi fått från kommunstyrelsen är så återhållsamma det går.
I detta är det både gungor och karuseller men skulle prognosen bli sann så borde det vara möjligt att till den slutliga kommunplanen i höst vara fullt realistiskt att lägga fram besparingsförslag på de nu saknade 4,1 mkr i den preliminära kommunplanen för 2015.

Jag brukar säga att budgetarbetets uppstart  de senaste sju åren sett ut som en vecka i Januari. Där startläget motsvarat antal minusgrader på termometern, men även i Januari kommer det mildare dagar så -4 känns om inte behagligt så åtminstone överkomligt. Även om jag säger det i en skämtsam ton vill jag understryka att varken jag eller någon av de högre tjänstemännen tar lätt på detta. Vi i verksamheterna strävar varje dag att ge er ett så gott beslutsunderlag vi förmår utifrån den tid och de resurser vi har och att på allra bästa sätt utföra den service ni beslutat om 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan och 365 dagar om året år ut och år in.

För något år sedan ställde jag frågan till ordföranden , vice ordföranden och oppositionsrådet om ni trodde att världen var påverkbar eller om vi helt och hållet styrs av ödet?  Och om urbaniseringen är en naturlag, Jag vet inte om Ni minns detta. Men om det är en naturlag så skall man ställa stor kraft till befolkningsprognoser,trender och tendenser och se till att så effektivt man kan skära och anpassa verksamheterna. Om man däremot betraktar världen som påverkbar får man en annan infallsvinkel då blir prognoser endast sanna om inget görs. I skenet av de svar jag fick har vi drivit tre stora projekt.

 Ett för att minska utgifterna
 Ett för att skapa framtidsförutsättningar
 Ett för att öka intäkterna. 

SOLARIS går mot sitt slut och jag kan stolt säga att nästan 50% av projektets deltagare har gått från långvarigt utanförskap till arbete eller studier vilket har ett enormt mänskilgt värde, men minst lika viktigt är att vi fått möjligheten att fortsätta arbeta efter SOLARIS metoder och erfarenheter i den nya arbetsmarknadsenheten.

Fiberutbyggnaden tror jag är en grundförutsättning för bo och bedriva verksamhet på landsbygden i framtiden. det mesta av det fantastiska arbetet utförs givetvis ute i byarna det är som tidigare sagts en folkrörelse! Årets bygd Rissna är ett utmärkt exempel på detta. Som planen nu ser ut kommer man genom vårt avtal med SKANOVA att ha fiber i Kälarne innan man fått fiber på Frösön!  Detta utan att som många andra kommuner bokstavligt plöja ner miljontals skattekronor Vi har iklädit oss rollen möjliggörare snarare än utförare. Detta är faktiskt något att vara stolt över!

Återstår gör projektet som syftar till att öka intäkterna. Vi är långt ifrån ensam om att försöka attrahera fler innevånare jag tror att alla kommuner utom möjligen de absolut största städerna arbetar med detta. I går när jag körde till arbetet hörde jag på radion hur Landskronas kulturchef med stolthet i rösen berättar om hur man med ökade subventioner parallellt med Lunds minskade subventioner lyckats få ett konstnärskollektiv att flytta från Lund till Landskrona. Med detta hoppas man kunna tvätta bort bilden av en industristad till förmån för bilden av en kreativ stad som blir attraktiv. För inte länge sedan såg vi i TV hur viktig Leksands IF är för Leksand eller Hur Götene satsade om jag minns rätt 100 miljoner på arvet efter Arn. Eller varför inte nämna satsningen på vinterstaden den har säkert kostat Östersund en slant men jag tror att vi nästan alla känner någon som flyttat dit och där möjligheten till skidåkning varit en avgörande faktor. Mycket handlar idag om vad människor uppfattar som attraktivt. I dagsläget ser det inte ut som att frisk luft och fin miljö räcker. Inte heller räcker det med en god kommunal service-vi har detta ändå tappar vi 100 personer/år. Skall man få företag eller människor att flytta måste det finnas ett sammanhang som är attraktivt, unikt och svårkopierat.

Jag tror också att det är viktigt för att attrahera unga att det finns något att vara stolt över oavsett om man är född och uppvuxen i kommunen eller inflyttad-alla vill göra ett bra val och alla vill berätta om sitt goda val.

Jag tror också att det på sikt är viktigt med en öppen och tillåtande attityd och inte ett introvert förhållningssätt med hårda kategoriska ord för att människor skall känna sig välkomna. Här tror jag att vi ALLA som möter människor har ett ansvar!

Jag säger inte att en inomhusarena för skidåkning i Gällöberget ger allt detta men jag säger att i vår region är turismen en basnäring och här finns sammanhanget och de bästa förutsättningarna i hela världen om man vill bli bäst på längdskidåkning-oavsett vad tidningen fokus säger. Om Ni tror att Gällöberget har potentialen att knyta oss närmare en av regionens basnäringar och ge det plastvarumärke vi behöver för att på sikt påverka utflyttningsprognosen och därigenom intäkterna så behöver vi veta var taket för det kommunala engagemanget går. När vi talar med potentiella investerare frågar de"-Om kommunen tror på detta hur mycket är man själv beredd att satsa?" Ibland får även jag samtal från medborgare med olika idéer och när jag frågar var deras del är eller vad de vill ha hjälp med säger de "Nja, jag är mer en sådan som har idéer och tänkte att kommunen skulle..." Jag brukar nog säga tack ring inte oss vi hör av oss om det blir intressant...Det finns inga garantier och jag sade inledningsvis att vi alltid strävar efter att ge så kompletta beslutsunderlag det går och så har vi gjort även här. Skulle man önska något så är det om ni säger ja idag så skulle det i skenet av SOLARIS, Fiberutbyggnaden, Frikommunförsöken för en drygt 25 år sedan vara en politisk enighet som säger att äger att -Vi är framåt , innovativa och företagssama och även om det inte bär så skulle möjligheten dyka upp igen så skulle vi ta den för om vi lyckas nio gånger av tio så är det värt det.

Avslutningsvis vill jag önska alla en skön sommar och citera en av medlemmarna i pensionärs och handikapprådet när jag föredrog projektet för ett tag sedan som sade

"Det är inte de fega som bygger världen"

Tack