30 juni 2014

Fiber igen....


FIberfrågor från medier.....
Ämne: Re: pressfråga Skanova

Tack! Hur gör ni med Skanova mot bakgrund av Konkurrensverkets yttrande?

Vad händer i målet och hur ser ni på processen i förvaltningsrätten?

Jag vill följa upp och förstå om det hänt mer i frågan för kommunen eller andra, och vad som händer härnäst.
 
 
Hej David

Man måste förstå att det inte finns en fungerande marknad på landsbygden för fiberutbyggnad. Man går inte man ur huse för att det är kul utan för att det är nödvändigt. Speciellt problematisk är små tätorter som inte ens är stödberättigade! Det bästa sättet där det inte sker något på marknadens villkor är att samarbeta och samnyttja de kanaler och de fiberpar som finns.

Genom en folkrörelse i byar och tätorter och vårt samarbetsavtal med den störste private nätägaren i vår kommun (SKANOVA) håller vi på att gå ifrån sämst i klassen med 0,03% fiberanslutna år 2011 till 100% av den bofasta befolkningen erbjuden en fiberkoppling kanske redan år 2016! Siffran 2013 var 25% och det grävs för fullt!

Jag förstår att detta väcker intresse och som en medarbetare till mig brukar citera Nelson Mandela ”It always seems impossible until it´s done!”

Genom att samordna de tre momenten i avtalspaktet (utbyggnad enligt samarbetsavtalet, överlåtelse av befintligt nät och hyra) kan kommunen säkerställa ett närmast heltäckande öppet publikt fibernät i kommunen till en begränsad kostnad och utan ekonomisk risk för kommunen. Hyresavtalet är accessoriskt till samverkansavtalet och är motiverat och nödvändigt för att uppnå det huvudsakliga syftet med affären, att så många som möjligt ska kunna få tillgång till ett öppet fibernät på rimliga villkor. Att enskilt bedöma hyresavtalet låter sig helt enkelt inte göras. I det nu aktuella målet är det endast hyresavtalet som Net at Once menar borde ha konkurrensutsatts i enlighet med LOU.

Kommunen hade inte ingått hyresavtalet isolerat, utan de övriga avtalen i avtalspaketet hade det för övrigt helt saknats anledning att ingå hyresavtalet eftersom man då ägt det aktuella nätet själv. Den motprestationen som utbyggnaden utgör saknar motstycke i hyresavtalet. Det är också just utifrån detta som kommunen har ifrågasatt Net at Ones ställning som leverantör då de som kommunen uppfattat det överhuvudtaget inte ägnar sig åt utbyggnad av fibernät, vilket är Skanovas primära prestation i avtalspaketet.

Sammanfattningsvis utgör de aktuella avtalen en odelbar enhet. Det s.k. teleundantaget i LOU är tillämpligt på avtalspaketet som helhet.

Mot denna bakgrund gör vi inget förutom att vi hävdat det ovanstående till Förvaltningsrätten. Vad som händer i målet får vi se men vi har politikens uppdrag att verka för att 100% av befolkningen skall bli erbjuden en optofiberlösning senast år 2020 och vi är på god väg!

Vi tycker själva att vi tillsammans med våra 600 företag är ganska företagssamma

Mvh Bengt Flykt

Kommunchef, Bräcke kommun

Ps, I en ansökan om överprövning ifrågasattas sökanden Simrishamns kommuns träffande av avtal med ett företag som heter IP-Only Fibernät AB där det var fråga om ett avtalspaket innehållande ett samverkansavtal, ett överlåtelseavtal, ett markavtal och ett anslutningsavtalet. Det sistnämnda avtalet var det som omfattas av sökandens ansökan om överprövning. Domstolen konstaterade att huvudsyftet med avtalspaketet var att tillhandahålla ett publikt telenät/fibernät till invånarna i kommunen och bedömde att de olika avtalen var var förenade med varanda på sådant sätt att anslutningsavtalet inte var ett självständigt avtal. Domstolen avslog därför sökandens ansökan om överprövning på just de grunder som Bräcke kommun anfört i detta mål.

 



12 juni 2014

En skidarena i Gällö allt närmare

Vi har under flera års tid nu arbetat med att undersöka förutsättningarna för att bygga en inomhusarena för längdskidåkning och skidskytte i den fd militära anläggningen i Viken/Gällö.

Förstudien visar att det är tekniskt möjligt, att det med största sannolikhet finns en marknad som bärden kalkylerade investeringen om ca 33mkr. För att ha lite marignal har vi räknat på 36 mkr.

När vi försökt få privata investerare till detta har den naturliga frågan varit : "Om detta är viktigt för Bräcke kommun hur mycket går ni in med?". Vi var därför tvugna att ställa frågan till de som beslutar över den kommunala verksamheten-folkets förtroendevalda.

Som jag anförde i mitt anförande inför gårdagens fullmäktige behöver något göras för att öka attraktiviteten och öka arbetstillfällen och besöksantal. Glesbygdsverket gjorde en studie över inflyttarkampanjer härom året. Jag minns två saker från den konferens som var när de släppte sin rapport. För det första att väldigt få inflyttarprojekt faktiskt gav resultat och för det andra att ytterst få människor flyttar till en plats man aldrig besökt. En ökad besöksnäring och ett vänligt bemötande kan få stor betydelse när väl arbetstillfällen kommer och kan vara nog för att folk skall ta steget. För en hemvändare till Jämtland kanske kommunens västra delar helt plötsligt blir ett alternativ-särskilt om det dessutom finns en fiberuppkoppling...
Jag har inte under mina drygt åtta år som ansvarig tjänsteman inte sett något som haft en större potential än detta-även om det fortfarande finns en liten risk att det inte blir av.

Vad blev beslutet?

-Alla tycker att det är en bra idé och beslutet blev att förvärva fastigheten som är på 25 hektar med strand mot Revsundssjön.
- Bräcke kommun skall initiera arbetet med att bilda ett arenabolag som skall ta över fastigheten och göra investeringen.
-Kommunens maximala engagemang och risktagande är 50%ig ägare av arenabolaget och maximalt insatta pengar inklusive fastighetsköpet är  9 miljoner kronor.-Det betyder att 27 miljoner kronor skall satsas av andra på en arena i Bräcke kommun.
-Investringsbidraget  hanteras utanför balanskravet-Det innebär att när pengar skall ut-vilket vi inte vet när och hur mycket- tas det av det egna kapitalet och ingår inte i driftsbudgeten. Det påverkar alltså inte den dagliga driften och kommer inte att påverka vare sig vård och omsorg eller skolans budget.
- Kommunen skall succesivt kliva ur arenabolaget när andra finansiärer hittas.

Vad betyder beslutet nu?

- Den initiala risken är att vi blir fastighetsägare till 25hektar mark , två byggnader och ett jättestort bergrun i Gällö
-Vi kommer nu att med beslutet som grund återuppta kontakterna med de större privata finansiärer som varit intresserade.
-Vi kommer att kontakta Fortifikationsverket för detaljer runt fastighetsaffären
-Vi kommer att göra en plan för bolagets bildande
-Vi kommer att förbereda en ansökan till Regionförbundet och Länsstyrelsen om investeringsstöd
-Vi kommer när vi samlat oss så småningom rikta oss till alla mindre företagare och intresserade med ett erbjudande anpassat för dessa- Vi vill att alla skall kunna känna en delaktighet i något som har potential att sätt kommunen på kartan och ge nya privata arbetstillfällen.
-När sluitlig finansiering blir klar starta bygget av världens längsta bana förinomhusskidåkning i naturberg.

Alla jag mött idag har varit jätteglada över beslutet- Det är även jag även om jag ser hårt arbete innan det blir verklighet. Det är dock ett stort steg framåt och en viktig signaleffekt!

Bengt

11 juni 2014

Tal Kommunfullmäktige 2014-06-11



Fru Ordförande, ledamöter, press och åhörare

Jag skall be att få göra en bred ekonomisk betraktelse. Vi har i år som ni vet ett budgeterat 0 resultat. Det betyder att av de 450 miljoner som skatter och statsbidrag ger är allt inplanerat. Av dessa är nämndernas verksamheter 380 mkr. resterande del är våra gemensamma verksamheter såsom gymnasieförbund och räddningstjänstförbund mfl. Går man 2,9 miljoner plus enligt prognosen i ett enmans eller fåmansföretag är det oftast mycket pengar men för oss är det som att verksamheten kostat 99:30 istället för 100 kr! Eller så motsvarar det tio elever som går naturbruksgymnasium eller en placering av ett barn på ett institutionsboende. Det är med andra ord lätt hänt att utgiften ökar mer än man planerat medan att spara in 2,9 mkr då allt är planerat är svårt på kort tid! Icke desto mindre är jag glad att verksamheterna enligt de riktlinjer vi fått från kommunstyrelsen är så återhållsamma det går.
I detta är det både gungor och karuseller men skulle prognosen bli sann så borde det vara möjligt att till den slutliga kommunplanen i höst vara fullt realistiskt att lägga fram besparingsförslag på de nu saknade 4,1 mkr i den preliminära kommunplanen för 2015.

Jag brukar säga att budgetarbetets uppstart  de senaste sju åren sett ut som en vecka i Januari. Där startläget motsvarat antal minusgrader på termometern, men även i Januari kommer det mildare dagar så -4 känns om inte behagligt så åtminstone överkomligt. Även om jag säger det i en skämtsam ton vill jag understryka att varken jag eller någon av de högre tjänstemännen tar lätt på detta. Vi i verksamheterna strävar varje dag att ge er ett så gott beslutsunderlag vi förmår utifrån den tid och de resurser vi har och att på allra bästa sätt utföra den service ni beslutat om 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan och 365 dagar om året år ut och år in.

För något år sedan ställde jag frågan till ordföranden , vice ordföranden och oppositionsrådet om ni trodde att världen var påverkbar eller om vi helt och hållet styrs av ödet?  Och om urbaniseringen är en naturlag, Jag vet inte om Ni minns detta. Men om det är en naturlag så skall man ställa stor kraft till befolkningsprognoser,trender och tendenser och se till att så effektivt man kan skära och anpassa verksamheterna. Om man däremot betraktar världen som påverkbar får man en annan infallsvinkel då blir prognoser endast sanna om inget görs. I skenet av de svar jag fick har vi drivit tre stora projekt.

 Ett för att minska utgifterna
 Ett för att skapa framtidsförutsättningar
 Ett för att öka intäkterna. 

SOLARIS går mot sitt slut och jag kan stolt säga att nästan 50% av projektets deltagare har gått från långvarigt utanförskap till arbete eller studier vilket har ett enormt mänskilgt värde, men minst lika viktigt är att vi fått möjligheten att fortsätta arbeta efter SOLARIS metoder och erfarenheter i den nya arbetsmarknadsenheten.

Fiberutbyggnaden tror jag är en grundförutsättning för bo och bedriva verksamhet på landsbygden i framtiden. det mesta av det fantastiska arbetet utförs givetvis ute i byarna det är som tidigare sagts en folkrörelse! Årets bygd Rissna är ett utmärkt exempel på detta. Som planen nu ser ut kommer man genom vårt avtal med SKANOVA att ha fiber i Kälarne innan man fått fiber på Frösön!  Detta utan att som många andra kommuner bokstavligt plöja ner miljontals skattekronor Vi har iklädit oss rollen möjliggörare snarare än utförare. Detta är faktiskt något att vara stolt över!

Återstår gör projektet som syftar till att öka intäkterna. Vi är långt ifrån ensam om att försöka attrahera fler innevånare jag tror att alla kommuner utom möjligen de absolut största städerna arbetar med detta. I går när jag körde till arbetet hörde jag på radion hur Landskronas kulturchef med stolthet i rösen berättar om hur man med ökade subventioner parallellt med Lunds minskade subventioner lyckats få ett konstnärskollektiv att flytta från Lund till Landskrona. Med detta hoppas man kunna tvätta bort bilden av en industristad till förmån för bilden av en kreativ stad som blir attraktiv. För inte länge sedan såg vi i TV hur viktig Leksands IF är för Leksand eller Hur Götene satsade om jag minns rätt 100 miljoner på arvet efter Arn. Eller varför inte nämna satsningen på vinterstaden den har säkert kostat Östersund en slant men jag tror att vi nästan alla känner någon som flyttat dit och där möjligheten till skidåkning varit en avgörande faktor. Mycket handlar idag om vad människor uppfattar som attraktivt. I dagsläget ser det inte ut som att frisk luft och fin miljö räcker. Inte heller räcker det med en god kommunal service-vi har detta ändå tappar vi 100 personer/år. Skall man få företag eller människor att flytta måste det finnas ett sammanhang som är attraktivt, unikt och svårkopierat.

Jag tror också att det är viktigt för att attrahera unga att det finns något att vara stolt över oavsett om man är född och uppvuxen i kommunen eller inflyttad-alla vill göra ett bra val och alla vill berätta om sitt goda val.

Jag tror också att det på sikt är viktigt med en öppen och tillåtande attityd och inte ett introvert förhållningssätt med hårda kategoriska ord för att människor skall känna sig välkomna. Här tror jag att vi ALLA som möter människor har ett ansvar!

Jag säger inte att en inomhusarena för skidåkning i Gällöberget ger allt detta men jag säger att i vår region är turismen en basnäring och här finns sammanhanget och de bästa förutsättningarna i hela världen om man vill bli bäst på längdskidåkning-oavsett vad tidningen fokus säger. Om Ni tror att Gällöberget har potentialen att knyta oss närmare en av regionens basnäringar och ge det plastvarumärke vi behöver för att på sikt påverka utflyttningsprognosen och därigenom intäkterna så behöver vi veta var taket för det kommunala engagemanget går. När vi talar med potentiella investerare frågar de"-Om kommunen tror på detta hur mycket är man själv beredd att satsa?" Ibland får även jag samtal från medborgare med olika idéer och när jag frågar var deras del är eller vad de vill ha hjälp med säger de "Nja, jag är mer en sådan som har idéer och tänkte att kommunen skulle..." Jag brukar nog säga tack ring inte oss vi hör av oss om det blir intressant...Det finns inga garantier och jag sade inledningsvis att vi alltid strävar efter att ge så kompletta beslutsunderlag det går och så har vi gjort även här. Skulle man önska något så är det om ni säger ja idag så skulle det i skenet av SOLARIS, Fiberutbyggnaden, Frikommunförsöken för en drygt 25 år sedan vara en politisk enighet som säger att äger att -Vi är framåt , innovativa och företagssama och även om det inte bär så skulle möjligheten dyka upp igen så skulle vi ta den för om vi lyckas nio gånger av tio så är det värt det.

Avslutningsvis vill jag önska alla en skön sommar och citera en av medlemmarna i pensionärs och handikapprådet när jag föredrog projektet för ett tag sedan som sade

"Det är inte de fega som bygger världen"

Tack