Länge sedan sist…
Kommunstyrelsen sammanträdde igår. Kommunstyrelsen beslutade bland annat att idagsläget inte införa radiosystemet RAKEL i den kommunala verksamheten. RAKEL är det radiosystem som räddningstjänst, polis, ambulans med flera kommer att använda inom kort. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap(MSB) och länsstyrelsen ser en möjlighet att införa detsamma i den kommunala verksamheten te.x inom hemtjänst eller de som har jour inom tekniska. Det är dock ett ganska dyrt system både i abonnemang och i anskaffning.
KS beslutade också att avsätta 100 000Sek till en förstudie i hur kan vi minska tomma lokaler i kommunen. Det är bra att verksamhet förtätas och att vi lämnar externa lokaler för att flytta in i egna lokaler. Det är dock oerhört viktigt att vi kanhitta annan andvöndning, sälja, hyra ut eller riva lokaler som nu blivit tomma. Dessa kostar pengar i form av att de har ett värde och därigenom en avskrivningskostnad. Pengar som dkulle behöva gå till verksamhet.
Vi har också lämnat in två stycken projektansökningar till EU´s strukturfonder. Dels en där vi hoppas att kunna få stöd till att utreda hur bredbandssatsning bör gå till i Bräcke kommun. Ett av de politiska inriktningsbesluten i strukturplanearbetet handlade just om bredbandsutbyggnad. Vi behöver reda ut hur målbilden ser ut. Hur och i vilken takt binds orter samman med fiber, hur sker utbyggnaden inom orterna, Vem kan tänkas vara nätägare, vem kan vara kommunikationsoperatör och vem levererar tjänster. Och kanske framförallt hur kan det finansieras.
Den andra ansökan handlar om att kunna öka företagandet. 8,2% av Bräckes befolkning är födda i ett annat land, De företräder 67 olika nationer. Arbetslösheten är också stor i kommunen. Kan man skapa en mentororganisation för att dessa(och andra) skall välja att göra företag av sina idéer- Kan en sådan organisation även gå in med aktiekapital så att man kan göra den första investeringen. Kan organisationen gå in med styrelsekompetens i företag? De små nystartade företagen bedömmer vi ofta vara i behov av stöd samtidigt som de är för små för traditionellt riskkapital. Förebilder finns ute i landet. Jag har inte sett att man samlat de tre områdena i en och samma organisation
I morgon ledningsgrupp och utvecklingsgrupp. Planering av lönesamtal är också pågående
24 februari 2011
08 februari 2011
Lönerevision 2011
Efter att ha dragit erfarenheter några år har vi nu tagit ett lite större grepp. Allt för att systemet skall uppfattas som rättvist,förståeligt och öppet/jämförbart. Några grunder som är reglerat centralt måste man dock ha klart för sig. Om dessa kan vi tycka vad vi vill men de är ändock i dagsläget bara något att förhålla sig till.
För det första stipulerar alla centrala avtal att vi har individuella löner.
Därmed måste individens prestation värderas årligen. vilket inte skall förväxlas med om någon upplever att de har fel ingångslön-detta är en annan fråga! Det innebär också att eftersom varje medarbetare genererar ett visst belopp till den totala potten är prestationen i förhållande till de andra under det senaste året. Det är inte en värdering av tjänst eller individ och inte totalprestation....Alltså vi har alla olika bra år beroende på många faktorer, total livssituation och ork till engagemang, tur eller otur i vissa lägen, mer eller mindre lyckade val vi gjort mm. Det är därför naturligt att i förhållande till de övriga lyckats vi mer eller mindre bra varje år. Om vi slår ihop individerna till grupper borde(om gruppen är tillräckligt stor) totalprestationen normalt sett vara jämförbar. Därför kommer vi i år inom respektive kollektivavtalsområde dela upp medarbetare i grupper som får dela på varsin pott pengar.
För det andra anger löneavtalen att det skall vara en lönespridning.
De senaste årens erfarenheter har visat att individerna hamnar närmare och närmare "utmärkt" och att värdet på en genomsnittlig prestation höjs. Man får helt enkelt "bättre betyg" varje år. Revisionssumman är dock fastställd redan innan så det blir inte mer pengar för att värdet höjs utan varje poäng har blivit mindre värd...En annan konsekvens av att nästan alla närmar sig full pott är att utrymmet för lönespridning minskar det kan ju bara bli en spridning nedåt....
I år disponerar cheferna därför 14-16poäng /medarbetare i sin grupp. Genomsnittet bli då ca 15 och det finns ett litet spann som ger utrymme för lönesamtalen.
För det tredje får man inte diskriminera någon på grund av facklig tillhörighet.
När underlagen från lönesamtalen är klara kommer vi att stämma av med de kollektivavtalsbärande fackföreningarna att vi nått upp till de centrala avtalen.
Lika prestation skall ge lika stor löneökning oavsett viket fack du tillhör. Inom lärarkollektivet blir denna avstämningsmodell ny.
slutligen...För oorganiserade gäller att de betraktas som medlenmmar i det område man arbetar. Arbetar man i vården betraktas man som medlem i kommunal.
Precis som i fjol är en värdering alltid mer rättvis än ingen värdering. Om man av någon anledning inte kan göra en värdering av årets prestation skall man varken förlora eller tjäna på detta. Man behåller sin plats i kön. Med detta blir ingen diskriminerad på grund av föräldraledighet eller annat.
//Bengt
OBS detta är inte alla detaljer utan en förenkling och förklaring av grundprinciperna
För det första stipulerar alla centrala avtal att vi har individuella löner.
Därmed måste individens prestation värderas årligen. vilket inte skall förväxlas med om någon upplever att de har fel ingångslön-detta är en annan fråga! Det innebär också att eftersom varje medarbetare genererar ett visst belopp till den totala potten är prestationen i förhållande till de andra under det senaste året. Det är inte en värdering av tjänst eller individ och inte totalprestation....Alltså vi har alla olika bra år beroende på många faktorer, total livssituation och ork till engagemang, tur eller otur i vissa lägen, mer eller mindre lyckade val vi gjort mm. Det är därför naturligt att i förhållande till de övriga lyckats vi mer eller mindre bra varje år. Om vi slår ihop individerna till grupper borde(om gruppen är tillräckligt stor) totalprestationen normalt sett vara jämförbar. Därför kommer vi i år inom respektive kollektivavtalsområde dela upp medarbetare i grupper som får dela på varsin pott pengar.
För det andra anger löneavtalen att det skall vara en lönespridning.
De senaste årens erfarenheter har visat att individerna hamnar närmare och närmare "utmärkt" och att värdet på en genomsnittlig prestation höjs. Man får helt enkelt "bättre betyg" varje år. Revisionssumman är dock fastställd redan innan så det blir inte mer pengar för att värdet höjs utan varje poäng har blivit mindre värd...En annan konsekvens av att nästan alla närmar sig full pott är att utrymmet för lönespridning minskar det kan ju bara bli en spridning nedåt....
I år disponerar cheferna därför 14-16poäng /medarbetare i sin grupp. Genomsnittet bli då ca 15 och det finns ett litet spann som ger utrymme för lönesamtalen.
För det tredje får man inte diskriminera någon på grund av facklig tillhörighet.
När underlagen från lönesamtalen är klara kommer vi att stämma av med de kollektivavtalsbärande fackföreningarna att vi nått upp till de centrala avtalen.
Lika prestation skall ge lika stor löneökning oavsett viket fack du tillhör. Inom lärarkollektivet blir denna avstämningsmodell ny.
slutligen...För oorganiserade gäller att de betraktas som medlenmmar i det område man arbetar. Arbetar man i vården betraktas man som medlem i kommunal.
Precis som i fjol är en värdering alltid mer rättvis än ingen värdering. Om man av någon anledning inte kan göra en värdering av årets prestation skall man varken förlora eller tjäna på detta. Man behåller sin plats i kön. Med detta blir ingen diskriminerad på grund av föräldraledighet eller annat.
//Bengt
OBS detta är inte alla detaljer utan en förenkling och förklaring av grundprinciperna
Ägarsamråd inför budget 2012
I dag ägarsamråd.
Naturbruksgymnasieutbildning är viktigt för kommunen de "gröna näringarna" står för ca 10% av kommunens näringsliv. Ett projekt har startats inom gymnasieförbundet (som vi äger tillsammans med Krokom, Ragunda och Östersund) för att se på vilket sätt skulle Landstingets naturbruksgymnasium kunna bedrivas under gymnasieförbundets ledning så att det blir en bra utbildning till en rimlig kostnad för kommunerna.LRF och Norrskog är med i styrgruppen för att säkerställa kvalité och näringens behov.
Gymnasieförbundet annars verkar stå sig hyfsat i konkurrensen med friskolorna (om vi skall tro förstahandsvalen). Nya gymansiereformen träder ikraft. Inte desto mindre minskar elevkullarna och de måste också fundera över kostymens storlek liksom alla kommunala verksamheter
Räddningstjänsten står inför fördyringar i form av införandet av radiosystemet RAKEL. Här har förbundet inget val nuvarande radionät släcks ned när det nya rikstäckande är i drift.
Pusselbitarna för vår egen budgetprocess börjar därmed falla på plats. Det är också viktigt att eventuella lönesatsningar finns med redan i detta stadie av budgetprocessen för att kunna värderas när förslagen skall upp till den politiska beslutsnivån för avdömning.
Naturbruksgymnasieutbildning är viktigt för kommunen de "gröna näringarna" står för ca 10% av kommunens näringsliv. Ett projekt har startats inom gymnasieförbundet (som vi äger tillsammans med Krokom, Ragunda och Östersund) för att se på vilket sätt skulle Landstingets naturbruksgymnasium kunna bedrivas under gymnasieförbundets ledning så att det blir en bra utbildning till en rimlig kostnad för kommunerna.LRF och Norrskog är med i styrgruppen för att säkerställa kvalité och näringens behov.
Gymnasieförbundet annars verkar stå sig hyfsat i konkurrensen med friskolorna (om vi skall tro förstahandsvalen). Nya gymansiereformen träder ikraft. Inte desto mindre minskar elevkullarna och de måste också fundera över kostymens storlek liksom alla kommunala verksamheter
Räddningstjänsten står inför fördyringar i form av införandet av radiosystemet RAKEL. Här har förbundet inget val nuvarande radionät släcks ned när det nya rikstäckande är i drift.
Pusselbitarna för vår egen budgetprocess börjar därmed falla på plats. Det är också viktigt att eventuella lönesatsningar finns med redan i detta stadie av budgetprocessen för att kunna värderas när förslagen skall upp till den politiska beslutsnivån för avdömning.
Etiketter:
budget 2012,
gymnasieförbund,
lönerevision,
räddningstjänst
07 februari 2011
Har under ett par dagar tänkt beröra lönerevisionsprocessen...Men idag känns det futtigt och oväsentligt.
En god kollega och nära vän lämnade oss alldeles för tidigt i helgen. Man slås återigen av hur skört livet är. I en tragisk snöskoterolycka förolyckades vår näringslivschef Bengt Eriksson
För de som vill uttrycka något finns en kondoleansbok i förvaltningshusets reception
En god kollega och nära vän lämnade oss alldeles för tidigt i helgen. Man slås återigen av hur skört livet är. I en tragisk snöskoterolycka förolyckades vår näringslivschef Bengt Eriksson
För de som vill uttrycka något finns en kondoleansbok i förvaltningshusets reception
26 januari 2011
Chefsutveckling
Chefsutveckling hela dagen.
Fokus målet i kommunplanen: "Personalens hälsa och trivsel är god"
Om man tar som utgångspunkt att den mest kvalificerade är den som fått jobbet. I sådana fall borde vikarien vara den näst bäste och inte lika insatt i verksamheten....Konsekvensen av ett sådant resonemang borde vara att det är viktigt att få alla tillbaks på banan så fort som möjlligt. Allt annat leder till "produktionsbortfall". På ett generellt-kommunövergripande plan borde detta vara sant!
Till detta kommer givetvis den medmänskilga aspekten-eller föräldraperspektivet som jag brukar använda som metafor.
Alltså borde det sammantaget vara i allas intresse att alla medarbetare mår bra och trivs-det underlättar för alla och ger förutsättningar för bra resultat.
Hur påverkar ledarskapet hälsan-finns det kopplingar? Och om det gör det vilket ledarskap är bra för hälsan på arbetsplatsen. Föreläsare/Forskare från Mittuniversitetet. Vad kan styrkas vetenskapligt och vad är tyckanden och antaganden.
Fastlagt(vetenskapligt bevisat) är att chefer har en direkt inverkan på hälsoläget. Det är också fastlagt vilka beteenden som riskerar att leda till ohälsa.
Vi behöver också metoder att mäta målet i kommunplanen. Idag mäter vi bara det omvända....Det vill säga vi mäter ohälsa(sjukfrånvaro) för att visa på hälsa....
Vi har också börjat diskutera lönerevisionen 2011. Att alla vet på vilka grunder den sker är viktigt. Processen skall upplevas som rättvis, transparent. Alla centrala avtal anger individuella löner och att det skall vara en lönespridning. Är lönen individuell måste prestationerna mätas. Modellerna måste dessutom medge en lönespridning. Mer om detta kommer
//Bengt
Fokus målet i kommunplanen: "Personalens hälsa och trivsel är god"
Om man tar som utgångspunkt att den mest kvalificerade är den som fått jobbet. I sådana fall borde vikarien vara den näst bäste och inte lika insatt i verksamheten....Konsekvensen av ett sådant resonemang borde vara att det är viktigt att få alla tillbaks på banan så fort som möjlligt. Allt annat leder till "produktionsbortfall". På ett generellt-kommunövergripande plan borde detta vara sant!
Till detta kommer givetvis den medmänskilga aspekten-eller föräldraperspektivet som jag brukar använda som metafor.
Alltså borde det sammantaget vara i allas intresse att alla medarbetare mår bra och trivs-det underlättar för alla och ger förutsättningar för bra resultat.
Hur påverkar ledarskapet hälsan-finns det kopplingar? Och om det gör det vilket ledarskap är bra för hälsan på arbetsplatsen. Föreläsare/Forskare från Mittuniversitetet. Vad kan styrkas vetenskapligt och vad är tyckanden och antaganden.
Fastlagt(vetenskapligt bevisat) är att chefer har en direkt inverkan på hälsoläget. Det är också fastlagt vilka beteenden som riskerar att leda till ohälsa.
Vi behöver också metoder att mäta målet i kommunplanen. Idag mäter vi bara det omvända....Det vill säga vi mäter ohälsa(sjukfrånvaro) för att visa på hälsa....
Vi har också börjat diskutera lönerevisionen 2011. Att alla vet på vilka grunder den sker är viktigt. Processen skall upplevas som rättvis, transparent. Alla centrala avtal anger individuella löner och att det skall vara en lönespridning. Är lönen individuell måste prestationerna mätas. Modellerna måste dessutom medge en lönespridning. Mer om detta kommer
//Bengt
Etiketter:
Chefsutveckling,
lönerevision,
sjuktal
25 januari 2011
I huvet på kommunchefen i mitten av januari
Högt tempo redan från start detta år.
Integrationsenheten är flyttad från Näringsliv/Utvecklingsavdelningen till Social/utbildningsavdelningen från och med i måndags. Beslutet är en konsekvens av att staten förändrat uppdragen i integrationsverksamheten. Alla flytingar med beviljat uppehållstillstånd som anlänt efter 1/12 2010 skall ha en jobbcoach hos arbetsförmedlingen och integrationsersättningen utbetalas av försäkringskassan. Detta innebär väsentligt förändrade arbetsuppgifter för kommunen. De uppgifter som är kvar är svenskaundervisning samhällsundervisning samt ett ansvar för de som inte står till arbetsmarknadens förfogande, det vill säga frågor av social karaktär.
Skrivelsen som vi kommunchefer i de av bärindustrin drabbade kommunerna fick i uppdrag att författa är så gott som klar den är på remiss hos kommunalråden i respektive kommun.
På försök har vi startat en grupp för att försöka nå samordningsvinster i de utvecklingsprojekt vi genomför. Det finns också en tanke att man i större omfattning än idag bedriva skall kunna bedriva verksamhet i projektform. Två områden som väl skulle passa att driva som projekt är utsmyckning och invigning av rondellen och den planskillda järnvägskorsningen i Bräcke. Den andra är etapp ett (av tre) i centrumutvecklingen i Bräcke. Men jag ser även andra "mjukare" frågor som mycket väl skulle kunna passa in i detta. Vinsten är högre delaktighet tvärs avdelningar och funktioner, samordningsvinster.Kansk kan det också om vi släpper en del genomföranden ge mer tid till strategiskt arbete för mig och min ledningsgrupp.
Utvärdering av den "nya receptionen" Mycket har blivit bra men självklart finns förbättringsområden. Framförallt handlar det om att vi som har våra kontor i förvaltningshuset hjälper till genom att hämta och lämna våra besökande så att de slipper vänta.
nog för i afton...en kopp te lite tv... fundera över chefsutvecklingsdagen i morgon...och några timmars sömn
//Bengt
Integrationsenheten är flyttad från Näringsliv/Utvecklingsavdelningen till Social/utbildningsavdelningen från och med i måndags. Beslutet är en konsekvens av att staten förändrat uppdragen i integrationsverksamheten. Alla flytingar med beviljat uppehållstillstånd som anlänt efter 1/12 2010 skall ha en jobbcoach hos arbetsförmedlingen och integrationsersättningen utbetalas av försäkringskassan. Detta innebär väsentligt förändrade arbetsuppgifter för kommunen. De uppgifter som är kvar är svenskaundervisning samhällsundervisning samt ett ansvar för de som inte står till arbetsmarknadens förfogande, det vill säga frågor av social karaktär.
Skrivelsen som vi kommunchefer i de av bärindustrin drabbade kommunerna fick i uppdrag att författa är så gott som klar den är på remiss hos kommunalråden i respektive kommun.
På försök har vi startat en grupp för att försöka nå samordningsvinster i de utvecklingsprojekt vi genomför. Det finns också en tanke att man i större omfattning än idag bedriva skall kunna bedriva verksamhet i projektform. Två områden som väl skulle passa att driva som projekt är utsmyckning och invigning av rondellen och den planskillda järnvägskorsningen i Bräcke. Den andra är etapp ett (av tre) i centrumutvecklingen i Bräcke. Men jag ser även andra "mjukare" frågor som mycket väl skulle kunna passa in i detta. Vinsten är högre delaktighet tvärs avdelningar och funktioner, samordningsvinster.Kansk kan det också om vi släpper en del genomföranden ge mer tid till strategiskt arbete för mig och min ledningsgrupp.
Utvärdering av den "nya receptionen" Mycket har blivit bra men självklart finns förbättringsområden. Framförallt handlar det om att vi som har våra kontor i förvaltningshuset hjälper till genom att hämta och lämna våra besökande så att de slipper vänta.
nog för i afton...en kopp te lite tv... fundera över chefsutvecklingsdagen i morgon...och några timmars sömn
//Bengt
Etiketter:
bärplockare,
centrumutveckling Bräcke,
integration
21 december 2010
God Jul alla som läser min blogg
Så var då julveckan redan här
Märkligt att man sig aldrig lär
In i det sista det tenderar att vara ont om tid
Men den 24e kl 15 brukar det infinna sig julefrid
Se barnens ögon tindra
Låt nu inget detta hindra
När vi ses igen det blir lättare vad det lider
Ty, vi går ju trots allt mot ljusare tider
//Bengt
Märkligt att man sig aldrig lär
In i det sista det tenderar att vara ont om tid
Men den 24e kl 15 brukar det infinna sig julefrid
Se barnens ögon tindra
Låt nu inget detta hindra
När vi ses igen det blir lättare vad det lider
Ty, vi går ju trots allt mot ljusare tider
//Bengt
14 december 2010
Tal inför kommunfullmäktige
Fru Ordförande, Presidie, Fullmäktiges ledamöter, press och övriga åhörare.
Jag har haft förmånen att leda de tjänstemän som arbetat fram underlaget till den kommunplan ni har framför er idag. Eftersom det är den första kommunplanen som det nya fullmäktige har att besluta om skulle jag vilja trycka på några saker.
Först skall jag dock be att få återredovisa något ur utvecklingsprogrammet
Utvecklingsprogrammet antogs december 2009 av Fullmäktige. Syftet var att på ett konkret sätt arbeta med några fokusområden som på kort sikt (det vill säga mätbar rörelse i rätt riktning inom tre år) skulle lyfta kommunen närmare den vision som fullmäktige antagit om ökad befolkning, ökat näringsliv och ökat välbefinnande.
En ambitiös målsättning!
Under 2009 har vi som jag inte tror någon missat en befolkningsökning. Utan att göra någon djupare analys konstaterar jag att det är färre utflyttade, fler inflyttade och ca 50 fler invandrade under 2010 än under 2009.
Vi gratulerar Örtagård Öst och Hällesjö Bigård till Guldmedaljerna i SM i mathantverk. Hällesjö Chark tog silver och Åsbergets getgård en bronsmedalj vid samma SM. Fantastiska prestationer. Jämtlands bryggeri fortsätter att skörda medaljer vid Stockholm beer and whiskey festival.
Detta tolkar jag som att analysen i utvprogrammet är riktig!
Programmet anger tre huvudområden:
1 En utveckling av Bräcke centralort mot inriktning handel/export med internationell prägel
2. Aktivt stödja en utveckling av Pilgrimstad mot Sveriges minsta stad
3. Framhålla Bräcke kommuns möjligheter inom småskalig livsmedelsproduktion.
Processerna har blivit lite förskjutna i samband med bärkrisen då det i huvudsak var samma människor inblandade i de drygt 200h vi lade där som annars skulle ha ägnat sig åt utvecklingsfrågor. Icke desto mindre har följande gjorts:
Med början på Bräcke centralort kan man dela upp det i fysiska åtgärder och en mer mjukare sida som handlar mental inställning om synsätt, idéer ,värderingar etc.
Fysiskt: Den uppmärksamme ser att bygget av den planskilda korsningen har startat. Etapp 1 av satsning på centrum är framtagen tillsammans med en landskaps arkitekt, den är föredragen för företagare och samhällsbyggnadsgruppen. Det handlar om att göra ett attraktivare centrum som återspeglar våra 67 nationaliteter. Det är bullerplank, flaggpark men det är också kolonilotter där vi hoppas att det skall växa grönsaker och örter från hela världen. Byggstarten är planerad till våren.
Etapp 2 som handlar om att levandegöra torget planläggs under 2011.
Vi har också träffat den nya fastighetsägaren till Stationshuset och har en del idéer vi hoppas är genomförbara.
På det andra planet har vi fört diskussioner med 6AP fonden och Mittkapital om möjligheterna för ett lokalt riskkapitalbolag som kan vara delaktig vid uppstartsskeden av mindre företag men där också där kompetensresursen finns som mentorer eller med styrelsekompetens. Diskussionerna fortgår på detta område men det ser än så länge lovande ut.
2. När det Gäller Pilgrimstad så ligger ännu tyngdpunkten av ansvaret på Pilgrimstaborna själva. De har sökt och fått beviljat medel för en förstudie. Vi har i planen ni har framför Er avsatt medel till skolan. Sedan får vi se vad förstudien mynnar ut i.
3. När det gäller våra livsmedelsföretag är vi stolta över deras exempellösa framgångar. Vi har identifierat producenterna. Vi har frågat många om vad flaskhalsen för expansion ligger i. Detta har inte visat sig enkelt det är olika problem för olika företagare. Arbetet fortgår.
Vi har haft gemensamma insatser vid mässor och vi har framhävt de 122 medaljer Jämtlands bryggeri har sedan starten tagit hem på Stockholm beer and whiskey festival och de 24 medaljer vid SM i mathantverk våra livsmedelsproducenter tagit de senaste fem åren.
Jag skulle bli förvånad om det finns någon mer framgångsrik kommun på området.
Då har jag återupprepat visionen, berättat vad vi gör med fokus tre år och kvar är nästa års verksamhet:
Det är en utmaning att arbeta fram en verksamhetsplan.
Tar man plan och budget tidigt hinner beslutade förändringar träda ikraft redan från januari priset är att beslut fattas på osäkra grunder.
Antar man planen sent blir starten exaktare men desto svårare blir det att hinna få effekt av beslutade förändringar.
Vi har nu sedan några år en modell där en preliminär plan med ramar tas före sommaruppehållet och justeringar fastställs på hösten när bilden klarnat.
Totalt skulle jag önska att vi hade förutsättningar att i än större utsträckning bedriva ett löpande utvecklingsarbete där vi styr mot ett långsiktigt mål och där förändringar görs där de passar bäst och lite mindre utifrån budgetårets förutsättningar. I år tycker jag dock att det ser bättre ut än på länge.
Årets kommunplan är den absolut bästa gissning vi har på vad det kostar att bedriva den kommunala verksamheten till de mål sam anges i kommunplanen. Eller kanske hellre vilken servicegrad som kan uppnås med tillgängliga medel.
Nytt för i år är att vi tagit fram statistik på vad återkommande utgifter såsom till exempel bostadsanpassning och vattenskador de facto kostat i snitt de senaste åren och utifrån det tagit det för givet att utgifterna hamnar på samma nivå i år även om de är okända. De åtgärder vi vidtar för att minska kostnaderna räknar vi inte hem direkt utan väntar till det fått genomslag i statistiken.
Vi har de senaste åren gjort en hel del nödvändiga åtgärder för att vara bättre rustad inför framtiden till exempel likvideringen av Bräcke teknik och ett minskande av kommunens borgensåtaganden. Kommunen har också byggt för framtiden Nya Gellinergården är ett exempel. Samarbetet men Statens Bostadsomvandling och byggandet av det nu fullbelagda trygghetsboendet i Bräcke är ett annat. Under hela denna process har verksamheterna uppvisat ett positivt driftnetto och sjuktalen minskat. Men, det har kostat pengar och det är nu nödvändigt att börja göra resultat för att minska driftskostnaderna. Samtidigt kan man inte bromsa sig ur en uppförsbacke man måste också göra satsningar. Utifrån detta är bedömningen att 1,5% av prognostiserade intäkter är möjligt att göra för 2011.
Den enskilt största faktorn som påverkar intäktssidan i kommunplanen är befolkningstalet. Den är också avgörande för arbetskraftssituationen för många av kommunens företagare inte minst hos alla de som har ambitioner att växa. Sett ur det perspektivet är det inte konstigt att det förutom att bedriva högkvalitativ service är befolkningsökning en av de viktigaste frågorna. Inom ramen för detta deltager vi i två stycken inflyttningsprojekt. Vi genomför olika aktiviteter för att är att stärka varumärket Bräcke kommun som företagsam. Här tror jag att vi alla som arbetar för och i Bräcke kommun har ett ansvar att tala gott om kommunen och med framtidstro och högt huvud stolt lyfta fram alla dess styrkor. Om inte den folkvalda församlingen och vi som arbetar i förvaltningen uppvisar framtidstro hur skall vi då tro att någon vill flytta till Jämtland i allmänhet och Bräcke i synnerhet?
Med detta vill jag tacka för min del i programmet och önska alla en god jul.
Jag har haft förmånen att leda de tjänstemän som arbetat fram underlaget till den kommunplan ni har framför er idag. Eftersom det är den första kommunplanen som det nya fullmäktige har att besluta om skulle jag vilja trycka på några saker.
Först skall jag dock be att få återredovisa något ur utvecklingsprogrammet
Utvecklingsprogrammet antogs december 2009 av Fullmäktige. Syftet var att på ett konkret sätt arbeta med några fokusområden som på kort sikt (det vill säga mätbar rörelse i rätt riktning inom tre år) skulle lyfta kommunen närmare den vision som fullmäktige antagit om ökad befolkning, ökat näringsliv och ökat välbefinnande.
En ambitiös målsättning!
Under 2009 har vi som jag inte tror någon missat en befolkningsökning. Utan att göra någon djupare analys konstaterar jag att det är färre utflyttade, fler inflyttade och ca 50 fler invandrade under 2010 än under 2009.
Vi gratulerar Örtagård Öst och Hällesjö Bigård till Guldmedaljerna i SM i mathantverk. Hällesjö Chark tog silver och Åsbergets getgård en bronsmedalj vid samma SM. Fantastiska prestationer. Jämtlands bryggeri fortsätter att skörda medaljer vid Stockholm beer and whiskey festival.
Detta tolkar jag som att analysen i utvprogrammet är riktig!
Programmet anger tre huvudområden:
1 En utveckling av Bräcke centralort mot inriktning handel/export med internationell prägel
2. Aktivt stödja en utveckling av Pilgrimstad mot Sveriges minsta stad
3. Framhålla Bräcke kommuns möjligheter inom småskalig livsmedelsproduktion.
Processerna har blivit lite förskjutna i samband med bärkrisen då det i huvudsak var samma människor inblandade i de drygt 200h vi lade där som annars skulle ha ägnat sig åt utvecklingsfrågor. Icke desto mindre har följande gjorts:
Med början på Bräcke centralort kan man dela upp det i fysiska åtgärder och en mer mjukare sida som handlar mental inställning om synsätt, idéer ,värderingar etc.
Fysiskt: Den uppmärksamme ser att bygget av den planskilda korsningen har startat. Etapp 1 av satsning på centrum är framtagen tillsammans med en landskaps arkitekt, den är föredragen för företagare och samhällsbyggnadsgruppen. Det handlar om att göra ett attraktivare centrum som återspeglar våra 67 nationaliteter. Det är bullerplank, flaggpark men det är också kolonilotter där vi hoppas att det skall växa grönsaker och örter från hela världen. Byggstarten är planerad till våren.
Etapp 2 som handlar om att levandegöra torget planläggs under 2011.
Vi har också träffat den nya fastighetsägaren till Stationshuset och har en del idéer vi hoppas är genomförbara.
På det andra planet har vi fört diskussioner med 6AP fonden och Mittkapital om möjligheterna för ett lokalt riskkapitalbolag som kan vara delaktig vid uppstartsskeden av mindre företag men där också där kompetensresursen finns som mentorer eller med styrelsekompetens. Diskussionerna fortgår på detta område men det ser än så länge lovande ut.
2. När det Gäller Pilgrimstad så ligger ännu tyngdpunkten av ansvaret på Pilgrimstaborna själva. De har sökt och fått beviljat medel för en förstudie. Vi har i planen ni har framför Er avsatt medel till skolan. Sedan får vi se vad förstudien mynnar ut i.
3. När det gäller våra livsmedelsföretag är vi stolta över deras exempellösa framgångar. Vi har identifierat producenterna. Vi har frågat många om vad flaskhalsen för expansion ligger i. Detta har inte visat sig enkelt det är olika problem för olika företagare. Arbetet fortgår.
Vi har haft gemensamma insatser vid mässor och vi har framhävt de 122 medaljer Jämtlands bryggeri har sedan starten tagit hem på Stockholm beer and whiskey festival och de 24 medaljer vid SM i mathantverk våra livsmedelsproducenter tagit de senaste fem åren.
Jag skulle bli förvånad om det finns någon mer framgångsrik kommun på området.
Då har jag återupprepat visionen, berättat vad vi gör med fokus tre år och kvar är nästa års verksamhet:
Det är en utmaning att arbeta fram en verksamhetsplan.
Tar man plan och budget tidigt hinner beslutade förändringar träda ikraft redan från januari priset är att beslut fattas på osäkra grunder.
Antar man planen sent blir starten exaktare men desto svårare blir det att hinna få effekt av beslutade förändringar.
Vi har nu sedan några år en modell där en preliminär plan med ramar tas före sommaruppehållet och justeringar fastställs på hösten när bilden klarnat.
Totalt skulle jag önska att vi hade förutsättningar att i än större utsträckning bedriva ett löpande utvecklingsarbete där vi styr mot ett långsiktigt mål och där förändringar görs där de passar bäst och lite mindre utifrån budgetårets förutsättningar. I år tycker jag dock att det ser bättre ut än på länge.
Årets kommunplan är den absolut bästa gissning vi har på vad det kostar att bedriva den kommunala verksamheten till de mål sam anges i kommunplanen. Eller kanske hellre vilken servicegrad som kan uppnås med tillgängliga medel.
Nytt för i år är att vi tagit fram statistik på vad återkommande utgifter såsom till exempel bostadsanpassning och vattenskador de facto kostat i snitt de senaste åren och utifrån det tagit det för givet att utgifterna hamnar på samma nivå i år även om de är okända. De åtgärder vi vidtar för att minska kostnaderna räknar vi inte hem direkt utan väntar till det fått genomslag i statistiken.
Vi har de senaste åren gjort en hel del nödvändiga åtgärder för att vara bättre rustad inför framtiden till exempel likvideringen av Bräcke teknik och ett minskande av kommunens borgensåtaganden. Kommunen har också byggt för framtiden Nya Gellinergården är ett exempel. Samarbetet men Statens Bostadsomvandling och byggandet av det nu fullbelagda trygghetsboendet i Bräcke är ett annat. Under hela denna process har verksamheterna uppvisat ett positivt driftnetto och sjuktalen minskat. Men, det har kostat pengar och det är nu nödvändigt att börja göra resultat för att minska driftskostnaderna. Samtidigt kan man inte bromsa sig ur en uppförsbacke man måste också göra satsningar. Utifrån detta är bedömningen att 1,5% av prognostiserade intäkter är möjligt att göra för 2011.
Den enskilt största faktorn som påverkar intäktssidan i kommunplanen är befolkningstalet. Den är också avgörande för arbetskraftssituationen för många av kommunens företagare inte minst hos alla de som har ambitioner att växa. Sett ur det perspektivet är det inte konstigt att det förutom att bedriva högkvalitativ service är befolkningsökning en av de viktigaste frågorna. Inom ramen för detta deltager vi i två stycken inflyttningsprojekt. Vi genomför olika aktiviteter för att är att stärka varumärket Bräcke kommun som företagsam. Här tror jag att vi alla som arbetar för och i Bräcke kommun har ett ansvar att tala gott om kommunen och med framtidstro och högt huvud stolt lyfta fram alla dess styrkor. Om inte den folkvalda församlingen och vi som arbetar i förvaltningen uppvisar framtidstro hur skall vi då tro att någon vill flytta till Jämtland i allmänhet och Bräcke i synnerhet?
Med detta vill jag tacka för min del i programmet och önska alla en god jul.
Etiketter:
budget 2011,
kommunplan,
utvecklingsplan,
vision
07 december 2010
Ägarsamråd Jämtlands gymnasieförbund
En annan del av ägarsamrådet var gymnasieförbundet som vi har tillsammans med Krokom,Ragunda och Östersund. Samtliga dessa kommuner inser värdet av ett naturbruksgymnasium med utbildningar inom jord och skog. Det som bedrivs av landstinget i Ås är en av Sveriges dyraste gymnasieprogram. Då är det naturligtvis angeläget för ägarkommunerna till gymnasieförbundet att se till att övertagandet av utbildningarna blir så kostnadseffektivt som möjligt och att inte ägarkommunerna subventionerar andra genom övertagandet. Arbetet med detta fortgår.
06 december 2010
Åter med full kraft
Inte ens kommunchefer är immuna mot cryptosporodium-huvuddelen av förra veckan försvann. Bräckes vatten är dock av så hör kvalité att vi numera exporterar det till Östersund.
Andra stora "exporter" är ungdomar, ägarsamråd i vårt gemensamma gymnasieförbund ägde rum i slutet av förra veckan. Förbundet befinner sig i en komplicerad och svårplanerad värld med såväl friskolor och minskade elevkullar. Det stora antalet ungdomar som byter program gör det också svårplanerat och därigenom svårbudgeterat. Lite märkligt kan tyckas de har haft förskoleklass + nio skolår på sig att ta reda på vilket program som passar ändå byter nästan en av tre program!!!
En inspirerande föreläsning idag med Teo Härén hur gör man för att vara konkurrenskraftig i framtiden och vad är egentligen kreativitet? Hur ser man på världen i Indien eller andra delar-Vi är nog ganska inrutade i vårt sätt att vara och bete oss. När gjorde vi något på ett nytt sätt senast. Ett av Teos tips var att bryta mönstret att varje dag göra något annorlunda-ur det föds kanske smartare sätt att bedriva verksamheten på. Jag tänker att det behöver inte vara revolutionerande en liten förbättring av arbetsmiljön eller en liten kvallitetshöjning eller en liten tidsvinst är om alla gör det ett stort kollektivt steg.... och har betydelse!
Andra stora "exporter" är ungdomar, ägarsamråd i vårt gemensamma gymnasieförbund ägde rum i slutet av förra veckan. Förbundet befinner sig i en komplicerad och svårplanerad värld med såväl friskolor och minskade elevkullar. Det stora antalet ungdomar som byter program gör det också svårplanerat och därigenom svårbudgeterat. Lite märkligt kan tyckas de har haft förskoleklass + nio skolår på sig att ta reda på vilket program som passar ändå byter nästan en av tre program!!!
En inspirerande föreläsning idag med Teo Härén hur gör man för att vara konkurrenskraftig i framtiden och vad är egentligen kreativitet? Hur ser man på världen i Indien eller andra delar-Vi är nog ganska inrutade i vårt sätt att vara och bete oss. När gjorde vi något på ett nytt sätt senast. Ett av Teos tips var att bryta mönstret att varje dag göra något annorlunda-ur det föds kanske smartare sätt att bedriva verksamheten på. Jag tänker att det behöver inte vara revolutionerande en liten förbättring av arbetsmiljön eller en liten kvallitetshöjning eller en liten tidsvinst är om alla gör det ett stort kollektivt steg.... och har betydelse!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)