12 maj 2015

Ekonomiska val


Ekonomi igen. Man måste förstå att regelverket inte gynnar små kommuner med gles struktur. Det är inget försvarstal och det är inte någon offermentalitet utan en verklighetsbeskrivning. Man måste också förstå att lagen föreskriver att en kommun inte får planera verksamhet för mer än de beräknade intäkterna under budgetåret. Dessutom skall man hushålla med pengarna så att varje generation kan bära sina egna kostnader. Givet detta är det vår uppgift som tjänstemän att peka på de verksamhetsområden vi bedömer går att göra rationellare eller de verksamhetsområden som går att avveckla.
Det är sedan politik att välja hur samhällets resurser skall fördelas. Vill man behålla en dyr struktur måste något annat väljas bort i stället. Det handlar inte om verksamheterna är bra eller dåliga utan vad som är möjligt att göra med de resurser som finns. Man måste också ha ett koncernperspektiv så att inte beslutet som gynnar en verksamhet blir mångdubbelt dyrare i en annan.

Det är ingen avundsvärd situation och jag har all respekt för de svåra beslut som måste fattas.

Givetvis görs samtidigt allt för att öka ”intäktssidan”. Igår diskussion med Region J/H om ”sporten” Regional tillväxt en liga där Jämtland Härjedalen tävlar med övriga Sverige om människor och företagsetableringar…. Sedan en träff med föreningar i Gällö. De ideella krafterna mäts alltför sällan i rankingar och listor. De gör ett otroligt arbete!

Idag revidering av underlag för att lämna förslag på möjliga besparingar effektiviseringar samt överläggningar med facken inför nästa kommunstyrelsesammanträde.
//Bengt

05 maj 2015

Uppdatering....

....för lite tid att uppdatera bloggen...ber om ursäkt för detta men tiden att skriva och reflektera är på kvällar och då pockar barn, läxläsning mm på uppmärksamheten också...


Den senaste tiden har förutom det "eviga" fakturor, personalärenden, svara på frågor via telefon, mail och brev ägnats åt några saker.


Främst denna tid på året ekonomi....Vi är nu mitt i arbetet med att ta fram ekonomiska ramar för verksamheterna 2016. Trots att 2015 efter april ser bra ut kommer det att krävas omfattande verksamhetsförändringar för att få en budget i balans för 2016. Hur kommer det sig kan man undra...dels kommer det en sista återbetalning av försäkringspremier från AFA och dels blir det ett överskott av försäljningen av fjärrvärmen. Det är intäkter av engångskaraktärer men även verksamheterna ser ut att gå ok. Försämrad skatteunderlagsprognos och prognosticerat befolkningstapp är de stora utmaningarna för 2016. Eftersom det är ett glapp mellan förväntade intäkter och förväntade kostnader 2016 gäller det trots att det ser ok ut nu att inte dra på sig något som leder till en ökad kostnad eller et än större glapp. Tvärtom kan vi göra en förändring tidigare än årsskiftet 15/16 skall vi göra den. Jag tycker ledaren i expressen fångat förutsättningarna ganska väl   http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/kommunen-har-blivit-politikens-krockkudde/ 


Med detta som grund gäller det också  att vara effektiv i det vi gör. Min uppfattning är att rätt antal medarbetare på rätt plats med rätt kompetens ger en effektiv organisation som spar pengar...
-För många medarbetare blir dyrt men för få medarbetare som inte hinner göra rätt blir också dyrt.
-På rätt plats innebär en betydligt lägre sjukfrånvaro än idag orsak och verkan till sjuktalen kan vara många men jag hoppas att sjuk och frisk och den omvända sjukvårdsupplysningen skall påverka korta sjukfall
- Rätt kompetens handlar kompetensförsörjning och både om att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare så att vi kan behålla medarbetare men även att utveckla medarbetare mot nya förändrade krav eller rekrytera rätt kompetenser i framtiden. Här pågår ett omfattande analysarbete där vi nu samlar in ett brett underlag från såväl de fackliga organisationerna som alla chefer.


Vad gäller världens längsta inomhusanläggning för längdskidåkning i naturberg går projektet vidare. Det tar längre tid än jag hoppats men sett i ett större perspektiv är vi ändå raska. Botkyrka kommun/Stockholm skicenter började 2008 tror jag och de är inte i mål ännu. Vi har nu börjat mejsla fram underlag för ett förfrågningsunderlag. När sedan byggfirmorna räknat ser vi vart vi är. Det som sagts är att alla skall ha möjlighet att bidra till att det blir verklighet.


//Bengt

14 april 2015

Tal KF 2015-04-14


Fru ordförande, presidie, ledamöter press och övriga åhörare


Jag har blivit ombedd att kommentera årsredovisningen. Förutom att siffrorna inte riktigt är lika skulle jag nästan kunna repetera det jag sade i april 2014.

Jag vill även i år rekommendera alla att läsa årsredovisningen den beskriver på ett lättfattligt sätt vilken verksamhet kommunmedborgarna fått för de disponibla skatte och statsbidragen.

Men jag skall be att få ta det från början. Ni kommer att få beskrivning av verksamheterna framöver jag vill därför ge några korta inledande saker från min horisont

Vi är som ni ser av årsredovisningen indelad i sju avdelningar varav en politiskt styrs från en egen nämnd. Bygg och miljönämnden. Det främsta syftet med denna nämnd är att undvika jävsproblematiken som kan uppstå när man utövar tillsyn eller beviljar bygglov för kommunens egna verksamheter.

Undertecknad och avdelningscheferna utgör min ledningsgrupp och vi träffas var fjortonde dag för att

1. stämma av avdelningsövergripande frågor så att det blir lika.

2. undvika suboptimeringar så att inte en avdelning tänker sig göra något som enbart blir en kostnad för någon annan eller

3. för att få alla sidor av en fråga belysta innan det genomförs eller det blir ett ärende till politiken.

Vi har som ni vet gymnasieskolan tillsammans med Ragunda, Krokom och Östersund och vi har räddningstjänsten tillsammans med alla länets kommuner utom Åre. För dessa verksamheter är det fyra eller sju kommuners fullmäktige som skall anta ägardirektiv. Dessa ägardirektiv förbereds genom att berörda kommunchefer först träffas och bereder frågorna därefter träffas kommunalråden i en serie ägarsamråd och utifrån detta blir det så ett ärende som hamnar på Ert bord.

Utöver detta delar vi tjänster med Ånge kommun, köper tjänster från Berg och Ragunda och Östersunds kommuner, deltager i regionala projekt med en eller flera av länets kommuner, har gemensamt upphandlingskontor med länets samtliga kommuner.  Så det är en stor mängd kontakter och relationer jag och mina avdelningschefer är inblandade i utanför den så kallade ordinarie verksamheten.

Sneglar vi in mot det vi gör i egen regi vill jag påstå att vi har ett mycket bra samarbete med arbetstagarorganisationerna i Bräcke kommun. Vi har ett väl utbyggt samverkanssystem som bygger på närhetsprincipen. Icke desto mindre har alla ärenden ni har på ert bord passerat såväl min ledningsgrupp som de fackliga organisationerna genom mig eller stabschefen Camilla Samuelsson i enlighet med medbestämmandelagen.

Vi är också en stor arbetsgivare och med storleken kommer extra krav som vi hanterar i såväl lokala samverkansgrupper med berörda arbetstagarorganisationer som leds av avdelningscheferna som i den centrala samverkansgruppen och arbetsmiljökommittén som leds av mig. Ett tecken på att det interna arbetet fungerar väl att det nu är tredje året i följd vi kunnat betala ut ny lön efter lönerevisionen redan i April fastän revisionsdatumet är 1a april.

Tittar vi på det gångna året har kommunen drivit tre stora utvecklingsprojekt:

Projekt SOLARIS, (SOcialt företagande Lärande Arbete Rehabilitering I Samverkan) som drevs med Bräcke kommun som projektägare med stöd från Europeiska socialfonden har avslutats. Projektet var vid ansökningstillfället Sveriges största socialfondsprojekt och hade över trehundra deltagare i såväl Jämtland som Västernorrland. Projektet har förutom att de flyttat närmare 50% av deltagarna från utanförskap vidare till arbete eller studier lett till minskat försörjningsstöd och kanske framförallt ny kunskap. I Bräcke har kunskaperna implementerats i den nya arbetsmarknadsenheten. Vi är nu i korrekturläsningsskede av metodhandboken med våra viktigaste erfarenheter. När den är tryckt är allt arbete med SOLARIS klart medan lärdomarna lever vidare i organisationen.-Ur ett övergripande perspektiv vill jag påstå att det varit ett mönsterprojekt även om det varit massor av grus i dojan och gupp på vägen. Det har lett till påtagliga mätbara resultat, det har lett till ny kunskap och erfarenheterna har implementerats i linjeorganisationen och det har avslutats och slutredovisats. Metodboken för spridning av erfarenheterna är straxt klar.

Jag hoppas personligen att nu när uppdraget som styrgruppens ordförande i projekt SOLARIS är över att jag skall få mer tid för de egna verksamheterna.

 

Vad avser fiberutbyggnaden har jag sagt det förr men säger det gärna igen det är en folkrörelse som saknar motstycke i modern tid. .Tanken går osökt till lysföreningarna för knappa 100 år sedan   ”Inte kan man dra el till alla på landsbygden, hur skulle det se ut/hur skulle det gå till…”

All heder åt alla som engagerat sig ideellt eller från kommunen i detta Jag vet att vissa nyckelpersoner har tagit ansvar för många. Men jag tycker också att vi skall komma ihåg att utan det kommunala samverkansavtalet med SKANOVA hade inte byarna fått erbjudandet att sälja nätet. Jag tror inte heller intresset för Pilgrimstad hade varit lika stort utan helheten. Ingen vi talat med har varit intresserad av att äga ett isolerat bynät. Kälarne, Gällö, Bräcke som inte bedömts som stödberättigade hade med största sannolikhet hamnat utanför utbyggnaden liksom tätorterna gjort i flera andra kommuner detta gäller såväl villor som affärs och industrilokaler. Samarbetsavtalet med SKANOVA är en odelbar enhet vilket vi också sagt i vårt yttrande till Förvaltningsrätten som gav oss rätt.  Men, ärendet har beviljats prövningstillstånd i Kammarrätten som så småningom skall pröva ärendet.

Det som såg näst intill omöjligt ut 2011 när 0,03% var anslutna är faktiskt här. I dagsläget är över 50% av hushållen anslutna via fiber. Till sommaren är beräkningen 65% anslutna hushåll med reservation för att någon kan ha varit bortrest någonstans är min bild att samtliga hushåll nu blivit erbjuden en bredbandslösning via optofiber och under 2016 eller senast 2017 kommer som det ser ut alla som vill kunna vara uppkopplade via optofiber. Jag hoppas och tror att alla där man ännu inte börjat gräva ser potentialen i att ansluta fastigheterna till fibernätet. Det ger oändliga möjligheter. Förutsättningar för larm och driftövervakning och styrning men också att kunna välja varifrån man arbetar utifrån ens egna behov inte som idag utifrån var man kan vara uppkopplad. Framtiden hemsjukvård kommer att se annorlunda ut eller varför inte från hemmet i Ocksjön eller Kälarne spela musik i en global orkester. Fiber är också en förutsättning för att kunna bygga ut mobila lösningar och att avlasta de mobila näten. Och kan man fibrera Bräcke kommun, Kan man fibrera Jämtland och kan man fibrera Jämtland kan man fibrera hela Sverige.



Vad avser den planerade skidtunneln i Gällöberget är finansieringen nått så långt att näringslivsutskottet bestämt att vi skall anställa en projektledare och utarbeta ett förfrågningsunderlag och begära in anbud så att vi vet vad som eventuellt fattas av finansieringen. Då kommer vi att kunna gå ut med det efterfrågande underlaget som ger alla en möjlighet att på något sätt bidra till förverkligandet. Parallellt med detta fortgår diskussionerna med Fortifikationsverket om detaljer i köpeavtalet för fastigheten som jag hoppas inom kort skall hamna på Ert bord. Intresset för projektet är stort och vi känner en extra press nu när man börjat bygga en inomhusanläggning för längdåkning i såväl Göteborg som Piteå- Piteå är som jag bedömer som en allvarlig konkurrent till ett av vår regions absolut starkaste profilområden och det understryker det vi sagt och fått stöd för -om man inte utvecklas kommer det någon bakom som är hungrigare!

Projketen har vi drivit för att ingen annan organisation i kommunen har storlek eller kapacitet att göra det och för att det behövts. Men jag vill också beröra något av de ordinarie egna verksamheterna. Vad avser ekonomi så är utfallet 6,8 mkr bättre än budget. Vilket är oerhört glädjande. Utfallet beror inte på en felbudgetering utan på att vi enligt styrelsens riktlinjer hållit igen där vi kunnat-det vill säga gått kort istället för att ta in vikarier där vi kunnat inte satsat pengar på sådant som behövts men inte varit akut-kanske är detta en delförklaring till att sjuktalen gått upp-även om vi skall komma ihåg sammanhanget att kommunen som geografiskt område har högre ohälsotal än kommunen som organisation… Vi är givetvis inte tillfreds med detta utan har redan vidtagit en rad åtgärder. Dels har vi tecknat ett avtal med företagshälsovården där vi från slutet av april kommer att införa en central sjukanmälan och där den anställde blir uppringd av en sköterska- en omvänd sjukvårdsupplysning man blir uppringd och får råd och stöd. En av våra personalspecialister har börjat stödja cheferna i större utsträckning med rehabiliteringsprocesserna, Vi kommer att ha en noggrannare uppföljning av såväl sjukfall som de olika brytpunkter som finns i tidskedjan. Vi kommer också att inrikta chefsutvecklingen mer mot detta område. Vi är övertygade om att ju tidigare åtgärder desto tidigare kommer man tillbaka.
 

Förutom återhållsamheten är de stora plusposterna besparingar som gjordes för att få en budget i balans för år 2015. Tack vare kompetenta och lojala medarbetare kunde vi få effekt av besluten redan under 2014 vilket påtagligt stärkt vårt resultat och likviditet. De stora posterna där är ett nytt avtal med Migrationsverket om ensamkommande flyktingungdomar där ersättningsnivåerna är bättre i paritet med de uppgifter som utförs såväl avseende de som precis fyllt 18 som beredskap att ta emot fler istället för tvångsmottagande, avvecklingen av en gruppbostad gick fortare än vad vi hade räknat med i budgeten.  Jag har tidigare talat om paradigmskiftet i styrsätt. Att staten numera tendera att styra med morot(prestationsmedel) eller piska (hot om vite) istället för generella statsbidrag. Jag är stolt över vård och omsorgasavdelningens arbete med bättre liv för sjuka äldre och statens prestationsersättning för detta blev 744 000 kr. Det är dock svårt att lägga en budget när man inte vet hur stor del av kakan man får . Summan anslagen för prestationen är fast men hur många av landets 290 kommuner som klarar målet och skall dela på kakan är oklart…Det är också så att det kostar resurser för att uppnå målen- därigenom blir det lite spel och räknande av odds över det hela.                    

Det var några axplock som jag tycker har varit värt att trycka på. Jag är nöjd och lättad att 2014 gått så bra såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt. Då skall Ni veta som jag tidigare sagt  att det finns ingen kommun som har svårare grundförutsättningar- Det betyder att vi rankas på plats 290 när det gäller hur beroende man är av statsbidragen för att kunna leverera en likvärdig service!

Jag har en medarbetare som brukar citera Nelson Mandela och jag vill gärna avsluta med att stjäla det citatet jag tycker det beskriver såväl våra utvecklingsprojekt som den ordinarie verksamheten:

It always seems impossible until its done

 

17 mars 2015

Kommunalekonomi för icke ekonomer

Ibland får jag frågor om hur den kommunala ekonomin fungerar...kanske speciellt i årsredovisnings och budget tider. Tänkte därför dela med mig av några enkla men ack så viktiga strecksatser:


- Kommunen får inte i driften planera verksamhet  för mer än de beräknade intäkterna= man måste lägga en budget i balans.


-En konsekvens av detta är att ett överskott ett år inte per automatik går att använda för slippa neddragningar nästa år....En kommunen gör alltså ett positivt resultat som läggs till det egna kapitalet inte en vinst att disponera som man behagar. 2014 gjorde vi ett ganska bra resultat de främsta anledningarna är att verksamhetsförändringarna för att komma i balans 2015 kunde tidigareläggas så att vi fick viss effekt redan 2014. Men det går inte att använda till årets driftsbudget.


- Man får inte finansiera verksamhet(drift) genom att sälja egendomar eller inventarier. Man kan alltså inte sälja fastigheter eller liknande och använda pengarna till löpande verksamhet. En vinst (= en försäljning överstigande det värde vi har i bokföringen) hamnar på resultatet och det egna kapitalet.


-Ett negativt resultat skall återställas inom tre år.


-En kommun kan inte gå i konkurs eftersom man har rätt att ta ut skatt av medborgarna.


Jag är jätteglad att alla verksamheter höll igen under 2014 så att vi stärkte det egna kapitalet. Det innebär bland annat att investeringar kan göras utan att uppta nya lån vilket i sin tur stärker driftsbudgeten indirekt. Det positiva resultatet har dock endast denna indirekta påverkan på årets budget. Det gäller alltså med 0kr budgeterat resultat att hålla igen så att vi inte får ett negativt resultat 2015 och så att inte betinget 2016 blir alltför stort.


//Bengt

25 februari 2015

Projektledare till Skidarenan i Gällö



Bräcke kommun tar nu ett steg framåt i förverkligandet av världens längsta inomhusarena för längdåkning och skidskytte i naturberg genom att anställa en projektledare.
– Uppgiften blir att sy ihop alla delar och begära in anbud på byggnationen, säger Bengt Flykt, kommunchef i Bräcke kommun och ansvarig för styrgruppen i projektet. Det är med glädje vi kan meddela att Gun Fahlander kommer vara projektledare. Gun känns helt rätt för uppdraget, hennes kontakter och nätverk inom branschen och vanan att driva stora projekt som detta, är precis vad som behövs för att vi ska kunna bygga, öppna och inviga arenan hösten 2016.
Gun Fahlander arbetar idag som kommunchef i Ragunda kommun och har tidigare meddelat att hon slutar där inom kort. Gun har tidigare arbetat på J/H idrottsförbund och inom turismnäringen i regionen, Gun har också varit ordförande för Organisationskommittén i World Cup-tävlingarna i Skidskytte i Östersund och arbetat vid världsmästerskapen i skidskytte 2008.
– Det är ett riktigt spännande projekt som kommer att betyda mycket för hela vår region, säger Gun Fahlander.
Bräcke kommuns näringslivsutskott fattade i början av året beslut om att anställa en projektledare och begära in anbud på bygget av den så kallade arenan. Sedan tidigare är tre fjärdedelar av finansieringen klar och bygget av arenan görs tillsammans med både privata och offentliga finansiärer. Inomhusarenan planeras bli världens längsta skidtunnel inuti ett berg och kommer att rymma träningsmöjligheter för både längdskidåkning och skidskytte. Byggstarten för skidtunneln beräknas till 2015.
– Vi har parallellt med den politiska processen haft en rekryteringsprocess och vi är glada att vi nu är i hamn med den. Projektet tar nu fart på riktigt

Vi har ett svårt ekonomiskt läge! Samtidigt går det inte att bromsa sig ur uppförsbackar. För att ha råd med denna utveckling har vi blivit tvungna att tacka nej till ett antal regionala viktiga projekt. Bedömningen är ändå riktig att satsa all ansträngning lokalt i detta läge!
//Bengt

21 december 2014

God Jul-och akta er för julstressen!


 När nätterna blir långa och kölden sätter in

Tar pappa mus och samlar barnaskaran sin

Han visar sen på fällan ”Ni aktar er för den

Så får vi allesammans fira jul igen

 

Hejsan, Hoppsan fallerallera

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

Hejsan, Hoppsan fallerallera

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

 

Fibernät till Kalle den skulle vara klar

Men ingen ville taga ett eget info-ansvar

Gamla regler man ej lycktas följa lite tokigt men

det man i tidningen lyckades dölja sen

 

Hejsan, Hoppsan fallerallera

När julen kommer skall varenda fiber vara bra

Hejsan, Hoppsan fallerallera

När maten kommer skall varenda kotte vara gla´

 

Och gamla stabsmusen hon har också kommit ner

kansliets personal gungar takt, när de som dansen ser

De é ingen riktig dans för som ni alla vet

Så sliter dom med turerna i supervalåret

 

Pappershögen växer och chefen han e borta varje da

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

Tiotusen saker aldrig göra något riktigt bra

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

 

Dom konterar och dom attesterar och så springer dom runt en stund

Tills tekniska musen säger, nej genom telefontid möter vi nu en kund

Och barna går till sängs medan tekniska håller vakt

Och snart så flyttar vi allihopa runt uti schottistakt

 

Glömda anpassning, snabbt behöver fixa

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

Hejsan , Hoppsan fallerallera

Hundratals fakturor att hantera varje da´

 

Men skolmusen den gamla hon gäspar och säger liksom så

Att julen den är liksom roligast för alla som är små

Utredning på utredning men utan resultat

Till på köpet diskussionen om var man skall laga mat.

 

Hejsan, Hoppsan fallerallera

När julen kommer skall varenda unge vara gla´

Legitimationer, nyckeltal, SFI och SVA

När julen kommer skall varenda rektor vara gla´

 
 

I stora verksamheter man sliter med alla register som är på

Staten den oss styra med medel som är alldeles för små

Räknande av timmar anpassa och springa smart

Chefen är frustrerad, Är ni inte inne i ramen snart

 

Anhöriga är hemma, hjälpa nu de ska

Bråka med kommunen hopp, det fixar ja’

Hejsan, Hoppsan fallerallera

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

 

När nätterna blir långa och kölden sätter in

Familjernas problem löses inte ens med lean

Stressen ofta gör att alltför fort man springa

Det är inte jule- utan varningsklockan som ringa

 

Lag om ekonomiskt bistånd men hålla budget det är bra

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

Neka en placering när många säger ja

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

 
 

Tillsyn utav alla länsstyrelsen de nu vill

Två små hälsomöss de inte räcker till

Anpassning utav bostad så klart man hinner innan jul

Men ansvar för sån budget det är minsann inte kul

 

Hejsan, Hoppsan fallerallera

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

Vidkraften är bra men inte hos mig det säger ja

När julen kommer skall varenda kotte vara gla´

  

Pressen och stressen är inte farlig men ofta väldigt stor

Men återhämtningen den är viktigare än ni kanske tror

Om ingen går i fällan utan aktar sig för den

Så får vi nog allesammans fira jul igen

 

Tagga ned slappna av och tänk på  

att det är finare att ge än att få…

 

 

Bengt F

18 december 2014

Tal KF 2014-12-17


Fru ordförande, presidie, ledamöter, press och åhörare,

Jag har blivit ombedd att ur ett tjänstemannaperspektiv kommentera kommunplan 2015-2017 med detaljbudget för 2015. Det är ett mycket välskrivet dokument som väl beskriver det sammanhang vi befinner oss i och vilken service som är planerad för den närmaste framtiden. Jag vill därför rekommendera även lyssnarna att ta del av denna när fullmäktige väl sagt sitt.

Utöver att bedriva god kommunal service vilket utgör  den absoluta huvuddelen av såväl personalen som budgeten finns det några områden som särskilt pekas ut av styrelsens ordförande för kommunplaneperioden.

-Det handlar om hälsan hos våra medarbetare som skall utföra kommunal service 24h om dygnet 7dagar i veckan 365 dagar om året.

-Det handlar om befolkningstalen-(att minska utflyttningen, att attrahera inflyttning och en lyckad integration.

Först vill jag bara göra några högst personliga nedslag i en omvärldsanalys därefter vad jag tror är en viktig grund och slutligen vad som jag uppfattar är det som fäller avgörandet.

Jag har tidigare visat på vårt beroende av statsbidragen grundat på att vi har den struktur vi har -främst avseende geografi och demografi. Jag vill understryka att det inte ligger någon värdering i detta utan det är fakta över förutsättningarna. Det är helt enkelt dyrare att bedriva service på många orter än få. Unga och gamla är mer i behov av kommunal service än vad man är i arbetsför ålder har man då en midja på befolkningsstapeln blir det kostsammare. Få tillsynsobjekt spridda på stor yta tar mer tid än många tillsynsobjekt på liten yta. Detta är faktorer som förväntas utjämnas med skatte och statsbidragssystemet eller finansieringsprincipen om tillsynen skall finansieras av avgifter. Jag skulle inte nämna detta så ofta om det inte vore centralt.  Omvärlden påverkar rikets ekonomi och vi är med vårt beroende av statsbidragen extra känsliga för hur rikets finanser går. En budget med 0 resultat för en organisation som till sin absoluta huvuddel ägnar sig åt lagstadgad verksamhet blir oerhört svag. Det finns med andra ord all anledning för oss i Bräcke att bevaka den samhällsekonomiska utvecklingen.
Nåväl, givet att de prognoser som gjorts avseende skatteunderlag/statsbidrag/befolkningsminskning jämte löne- och kostnadsökningar som gjorts är riktiga är 99, 99 kr av varje hundralapp planerad. Jag behöver inte säga igen att det behövs strukturella förändringar för att klara nästa års kommunplan men jag gör det i alla fall. Strukturella förändringar kommer att innebära tröskeleffekter. Så länge det finns en klass behöver det vara 1,0 lärare i klassrummet oavsett vad man har för teoretiskt nyckeltal. Så länge man har verksamhet kvar i en byggnad har man kostnaden kvar det går inte att smyga ur den succesivt. Att vända trenden tar tid och min bedömning är att om man skall följa lagen att inte planera verksamhet för mer pengar än de beräknade intäkterna kan man inte göra ingenting.

Under dessa förhållanden är det givetvis så att vi måste se till att våra medarbetare håller sig friska. Jag är därför glad att vi tvärtemot många kommuner har ett läge där de kommunanställda har ett lägre sjuktal än kommunen som geografisk plats. Ofta drar de offentligt anställda upp statistiken inte ner. Vi slår oss givetvis inte till ro med detta utan det är ett kontinuerligt arbete med många bottnar och vi har alla ambitioner att vara en god arbetsgivare.
Befolkningstalen är viktiga för den kommunala ekonomin -100 personer är minus 6mkr i kassan. Sneglar vi på in och utflyttningsförutsättningarna så är bedömningen att en grundförutsättning för att kunna bo och bedriva verksamhet i kommunen är givetvis en fungerande infrastruktur.
Jag har fått höra att Fibernätet i Rissna tänds i sin helhet i morgon-Grattis till Rissnabygden. Extra glädjande är att vi fick rätt i förvaltningsrätten angående vår innovativa lösning avseende fiberutbyggnaden i tätorterna och att tiden för att överklaga rättens beslut har passerat. Genom samarbetsavtalet med SKANOVA kommer som det ser ut nu tätorterna att fibreras under nästa år! Det är troligt att Pilgrimstad blir den första helt fibrerade tätorten i Sverige. Anslutningsgraden i Bräcke har passerat 70% och man kommer sannolikt att ha fiber i Kälarne innan man har fiber på Frösön.

Det är ingen som vill hålla på med kopparnät längre- det är helt enkelt inte lönsamt. Avvecklingen pågår på landsbygden sedan några år och den kommer till tätorterna också -frågan är bara när. Detta har kommunerna ingenting att säga till om. Genom detta avtal med SKANOVA har vi möjligheten att vara först i Sverige med ett riktigt teknikskifte koppar mot optofiber. Det är ingen insatt jag talat med som tror att de mobila lösningarna kommer att byggas ut med sådan kapacitet som krävs för tv och framtidens internetanvändning i kommuner med vår struktur-lika lite som marknaden kom för att bygga fiber lika lite kommer marknaden att bygga ut den mobila kapaciteten. Framtiden går mot ”tv on demand”  du tittar när du har tid och vill - inte när Sveriges television har sändningar. Allt fler tjänster löses över internet till och med våra fotoalbum är rörliga bilder på nätet lagrad i en molntjänst. Det är fantastiskt att få vara en liten, liten del av denna framtidsanda och att få ligga i täten inte att vara kvar på perrongen när tåget gick. Jag hoppas att alla Ni som är engagerade i bredbandsrörelsen lyckas förklara detta för alla så att när inte om koppartrådarna vevas in alla har tillgång till optofiber istället.

Optofiber och höghastighetsbredband medger också nya tekniska lösningar för alla våra verksamheter såväl för skolan med streamad media som inom vård och omsorg vad gäller att koppla upp sig mot olika system eller för tekniska att bygga system för drift och övervakning. Det medger också att medborgarna kan nyttja e-tjänster när sådana utvecklas för den kommunala servicen. Man kan då uträtta sina ärenden med kommunen när man har tid inte nödvändigtvis när tjänstemannen arbetar. Och, det kommer att innebära ett skifte vad gäller beslutsunderlag och handlingar till Er förtroendevalda.

Vägar och allmänna kommunikationer är också viktiga och vi försöker vara med där vi tror att vi kan ha inflytande över processerna.

Till våren är ambitionen att projektet ökad sysselsättningsgrad inom vård och omsorg startar. Alla avtal är på plats och vi är nästan redo- projektet skall leda till fler heltidstjänster och färre vikarier och det vi som arbetsgivare får är en större flexibilitet. Man får arbeta där arbetet för tillfället behöver utföras det vill säga en matchning mellan behov och resurs inte en matchning mellan sängplats och resurs. En möjlighet att få en heltidstjänst tror vi också är viktigt för att kunna behålla innevånare och arbetskraft.

Om basen är infrastruktur och god kommunal service tror jag avgörandet sitter i känslan. Vad avser såväl utflyttning som inflyttning tror jag som jag sagt tidigare att det också handlar om att uppfattas som attraktiv. Något som man vill vara en del av. Inte något man temporärt besöker eller som man gärna läser om men som bekostas av någon annan. Jag tror därmed att vi alla är en del av sammanhanget

- Projektet med att konvertera den nedlagda försvarsanläggningen i Viken /Gällö till världens längsta inomhusarena för längdskidåkning och skidskytte i naturberg fortsätter. Till dags dato är över 75% av finansieringen klar och de närmaste månaderna lär utvisa om det blir verklighet men än så länge ser det bra ut och det är ett projekt som väcker stort intresse långt utanför kommungränsen. Det är något positivt som sätter kommunen på kartan-precis som SOLARIS och Fiberutbyggnaden förhoppningsvis bidrar det inte bara till arbetstillfällen och ökad service utan även till en känsla av något man vill vara en del av.

Vi har årligen också en resurs av människor som kommer som flyktingar från andra länder till Bräcke. Vi har under året på regionförbundets uppdrag genomfört en regional förstudie över vad som krävs för att bättre än idag nyttja denna resurs och åstadkomma en högre grad av företagande bland dessa. Kommer man från en mångmiljonstad på en annan kontinent tänker jag att det kvittar om man bor i Östersund eller i någon av våra tätorter. Kan man hitta ett bra socialt liv och en försörjning blir man kvar. Studien är ännu inte avrapporterad men jag är väldigt nyfiken på resultatet.

Så det är en realistisk men oerhört svag budget för 2015. Det kommer att på kort sikt krävas verksamhetsförändringar för att få de närmaste årens budget att gå ihop. Samtidigt som medan vi gör många saker där vi nationellt är i framkant, de enkäter som mäter nöjdhet med kommunal service visar på mycket goda resultat inte minst inom vård och omsorg.

Vi har ett mycket bra läge inför framtiden …men mycket hänger på att vi uppfattas som attraktiva  såväl som arbetsgivare som geografiskt område–Frågan man bör ställa sig är alltså bygger jag något som människor vill vara en del av eller bidrar jag till något man vill betrakta från sidan eller läsa om?

-och detta fru ordförande är alls vårt ansvar och med detta vill jag tillönska alla en riktigt god och lugn jul utan decemberstormar oavsett om de heter Ivar, Hilde, Dagmar eller något annat…
//Bengt

06 december 2014

20 000

efter de 40 har ni varit inne på bloggen...
 20 000 gånger

02 december 2014

26 november 2014

En lugn dag

..får man känslan av att det är något viktigt man glömt..tid att städa skrivbordet och svara på mail.
//Bengt