Fru ordförande, presidie, ledamöter,
press och åhörare,
Först vill jag ta tillfället i akt och
tacka alla medarbetare som under och i efterdyningarna av stormen Ivar bedrivit
och bedriver kommunal service under extrema förhållanden. Ni har som vanligt
när det gäller varit helt fantastiska.
Jag vet att det sipprat fram viss kritik
mot information och prioritering av resurser. Vi har under denna försett P4 med
information. Informationen har även kontinuerligt uppdaterats på hemsidan. Även
om man inte har ström kanske man haft möjlighet till mobil uppkoppling eller kanske
anhöriga som kunnat förmedla informationen. Utöver detta har vi som komplement försökt
kommunicera via medarbetare ute i byarna
Jag tror och hoppas att informationen om
den kommunala servicen såsom hemtjänst, vattenförsörjning, skola och barnomsorg
varit god. Vi valde att inte kommunicera el och telebolagens prognoser utan att
låta dem kommunicera dessa själva. Det är alltid vanskligt att kommunicera
någon annans verksamhet utan att veta säkerheten i prognoserna, vi kan inte
ansvara för andras verksamhet. Även om jag förstår att informationsbehovet är i
det närmaste oändligt.
Vi har använt de prognoser vi fått för
att förbereda oss på var medborgare med stora omvårdnadsbehov
temporärt komma att behöva flyttas eller hur vi skulle lösa vattenfrågan eller
när beslut måste fattas om att eventuellt stänga skolor och barnomsorg. De
reserv elverk vi haft tillgång till har prioriterats i första hand till våra
särskilda boenden och därefter till vattenförsörjning. Mig veterligt har ingen
med kommunalt vatten varit utan vatten ett helt dygn. VI har idagsläget
erbjudit sju av våra brukare med stora omvårdnadsbehov temporär plats på våra
boenden i Bräcke, Gällö och Kälarne. Även om även vanliga hus blir utkylda fort
och det finns ett behov av varma platser att gå till har man också ett eget
ansvar att sätta sig i säkerhet.
Givetvis skall vi när helhetsbilden
klarnat dra erfarenheter av förloppet och vårt agerande det gör vi alltid efter
större händelser i syfte att kontinuerligt bli bättre.
Hur Ivar påverkar kommunen ekonomiskt är ännu
för tidigt att säga och därmed vill jag komma över på kommunplan 2014.
Att det är en svag budget har väl inte
undgått någon. Är vi då mer i ineffektiva än andra? Erbjuder vi en högre
kommunal service än alla andra eftersom att skatten är högre än de flesta
andra? Jag har tidigare pekat på att vi har en dyrare struktur än
genomsnittskommunen. Vi bor över hela ytan har fyra tätorter att bedriva
kommunal service i. Vi har en hög andel äldre och vi har i genomsnitt en
relativt sett låg utbildningsståndpunkt, och därmed låg medelinkomst och en låg
skattebas. Detta har traditionellt kompenserats i skatteutjämningssytemet och
det är därför vi är en av de kommuner som har högst andel statsbidrag. Men, detta
gör oss också väldigt känsliga för förändringar i statsbidragen.
Vi tappar i befolkning och måste därför
skära i utgifterna, men eftersom riket totalt ökar i befolkning tappar vi också
i ”andelar”. Vår befolknings del av totalen blir alltså mindre det blir så att
säga ett kännbart dubbelfel. Så även med en oförändrad befolkning hade vi
tappat statsbidrag. Vi måste alltså skära i utgifterna både för att vi tappar
skattebetalare men även för att vi tappar andelar av totalen.
När man istället för att höja index
skjuter till medel per capita som man gjorde vid finanskrisen räcker de inte
lika långt hos oss som hos genomsnittskommunen eftersom vi har en dyrare
struktur än genomsnittskommunen. Sedan kanske det finns nationella skäl till att
inte indexreglera statsbidrag-det kan inte jag uttala mig om.
Uppdrag som förväntas finansieras genom
taxor och avgifter blir också svåra att få täckning för eftersom vi har en
dyrare struktur än genomsnittet, tillsynsobjekten är få och avstånden mellan
tillsynsobjekten är stora och därmed är det svårare än att gå från hus till hus.
Provisionsbaserad ersättning av typen -”uppnå
detta inom vård och omsorg så får ni dela på x kronor” är svårbudgeterade då
man omöjligt kan veta hur många som kommer att nå målet för provisionen.
Jag har varit inne på detta förut och är
väl medveten om att detta låter som ett försvarstal men det är inte avsikten.
Det är däremot viktigt att förstå att det har varit svårt att ge bra
förslag på reduceringar och besparingar i den utstäckning som hade behövts för
att klara alla osäkerheter. Vilket absolut inte innebär att det inte går men
det krävs beslut om strukturella förändringar vilket tar tid innan de ger full
effekt.
Vi har en god uppfattning om vad den egna
verksamheten kostar utifrån de behov vi ser 2014. Hur kostnaderna ser ut för de
verksamheter vi har tillsammans med andra kommuner är däremot mer osäkra. Det
är för våra verksamheter en realistisk budget men totalt en väldigt svag
budget.
Vi har gjort en omfattande revidering av
bokförda värden på lokalsidan jag hoppas att det möjliggör en försäljning av
lokaler som inte innehåller kommunal verksamhet och att vi därigenom både får
bort kostnader och risker.
Vi ser möjligheterna att avveckla en
gruppbostad då behovet blivit mindre. Jag hoppas att vi kommer i mål med
projektet ökad sysselsättningsgrad inom vård och omsorg- projektet skall leda
till fler heltidstjänster och färre vikarier och det vi som arbetsgivare får är
en större flexibilitet. Man får arbeta där arbetet för tillfället behöver
utföras det vill säga en matchning mellan behov och resurs inte en matchning
mellan plats och resurs.
SOLARIS tar slut och erfarenheterna
implementeras i en arbetsmarknadsenhet vilken finansieras genom omfördelning av
resurser. Förebyggande och rehabiliterande verksamheter är alltid svåra men det
vi vet från SOLARIS är att det går att göra annat än att vara bankomat på
försörjningsstöd. Jag hoppas att vi inom ramen för projektet kan få en
socioekonomisk analys som sätter ett monetärt mått på verksamheten en ”satsad
krona på detta arbetssätt leder samhällsekonomiskt till en besparing på y kr.”
Skall man sia om framtiden tror jag att
det kommer att bli nödvändigt med strukturella förändringar redan nästa år.
Oavsett hur liten klassen är kommer det att behövas 1,0 lärare i klassrummet
ända till man slår ihop klasser då kan man helt plötsligt spara 1,0 tjänst. Elever
kan flytta in och ut under hela året medan klassen rimligen bara kan ändras
inför läsårsstart. Man kan inte till hälften flytta ur en byggnad utan det blir
tröskeleffekter som bara är möjliga när man når en kritisk massa.
Tittar vi ännu längre fram ser vi ökade
tekniska förutsättningar och ett än mer mångfacetterat samhälle med oändliga
möjligheter och jag tror att det blir nödvändigt att bestämma nivåer för vad
den kommunala servicen kan erbjuda. Samtidigt ger utvecklingen givetvis möjlighet
till nya lösningar förhoppningsvis inte enbart till en högre kvalité utan även
till en lägra kostnad.
Jag tror också att det är viktigt att det
trots detta finns utrymme för det utvecklingsarbete vi gör. Såsom möjliggörare
av grundinfrastruktur i optofiber och för de frivilliga verksamheterna som
återfinns inom främst Tillväxtavdelningen och som gör fritiden värd att uppleva
i Bräcke kommun.
Med detta vill jag tillönska alla en kav
lugn och fröjdefull jul.
//Bengt Flykt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar