Fru
Ordförande, presidie, ledamöter, press och åhörare
Många
är det som vill komma till den högsta beslutande församlingen för att tala om
sina hjärtefrågor. Få har förmånen att som undertecknad nu fått ett ”carte
blanche” En tid utan rubrik!
Inför
detta ställer jag mig själv två frågor
För
det första: Hur nyttjar man den? Vad är det ur mitt perspektiv som ansvarig
tjänsteman viktigaste att informera den högsta beslutande församlingen om?
För att inleda den andra frågeställningen så funderade jag på de
båda romarna Cicero och Demosthenes, två
legender som ständigt aspirerar på titeln som tidernas mest vältalige. Det sägs
att när åhörare lyssnat på Cicero kunde de säga: ”Så väl han talade!”, men när
Demosthenes talat utbrast de ”Låt oss marschera!”. Så fråga två till mig själv är väl hur informerar jag på bästa
sätt!
Informationspunkterna är inget jag tar lätt på däremot har jag
en ambition att försöka göra det svåra lättillgängligt!
Vid förra fullmäktige försökte jag förklara några av de faktorer
som gör att den ekonomiska situationen för svenska landsbygdskommuner i
allmänhet och Bräcke i synnerhet är jobbig. Att statsbidragen inte fullt ut
jämnar ut förutsättningarna att leverera kommunal service. Det handlade om hur
befolkningstapp inte bara påverkar skatteintäkterna utan även andel av
statsbidragen då rikets befolkning ökar samtidigt som vår minskar. Det handlade
om styrmetoder som inte tar hänsyn till att man har en dyr grundstruktur utan
som förutsätter att alla har samma struktur vad avser befolkningens ålder,
sammansättning, geografi etc-det urbana tolkningsföreträdet.
Jag
har idag valt att belysa endast två frågor som berör framtiden ut? Många av Er
är nya och fulla av ambitioner-det är utmärkt vi behöver nya ögon som kan se
nya lösningar och ställa nya frågor, få oss tjänstemän att backa till grunden
och förklara sammanhang. Ibland ser man inte skogen för alla träd.
Men,
Även det som ur ett globalt eller nationellt perspektiv är lovvärt så blir det
när man kokar ned det till kommunplanen är det i många stycken realpolitik. Skall det
till ambitionsökningar måste det avvecklas verksamhet i samma utsträckning
någon annanstans. Så länge vi tappar befolkning finns det egentligen inget utrymme
för ambitionsökningar, det saknas årligen ett antal miljoner. 100 personer gör ett tapp på 6 miljoner kronor. Hur skall man
beskriva vikten av att våga fatta beslut, att våga genomföra de
verksamhetsförändringar som krävs för att hålla sig inom de ekonomiska ramar
som står till förfogande. För att komma med citat från ett gammalt reglemente: Urlåtenhet
att handla får ofta värre konsekvenser, än val av metod. Detta är signaler jag
får även från näringslivet-"Men, bestäm så att vi vet vad som gäller". Kommunerna
har till skillnad från staten ett konstitutionellt samstyre ,eller en
lagstadgad samlingsregering inte en majoritets eller minoritetsregering!
Därigenom finns de strukturella förutsättningarna på plats-resten är upp till
Er.
För
att mildra befolkningstappet eller skapa utrymme för ambitionsökningar gäller
det att bli vald, att vara attraktiv.
Det
är en kamp om att behålla medarbetare och medborgare, Det är en kamp om
inflyttare, om investerare och en kamp om att rekrytera kompetent personal.
Kort och gott en
kamp om varumärket.
Men
i vad består då varumärket?
Ibland
är Svenskan fattig. I engelskan har jag förstått att man särskiljer på varumärke
i form av ”trademark”-logotyper, grafiska profiler och sådant som går att äga
och Varumärke i forma av ”Brand” som mer är känslor och sådant som ägs av
kunden. I den bemärkelsen är platsvarumärket Bräcke kommun-den känsla eller det
löfte som utlovas om platsen-och Om det är ett löfte om platsen eller
Employer-branding en känsla-ett löfte som utlovas av arbetsgivaren ja då fru
ordförande är alla vi som verkar eller bor i kommunen en del av löftet om platsen
i synnerhet vi som i någon mån har offentliga roller. Vilka känslor förknippas
med löftet? Är det positiva känslor, något man vill vara en del av eller är det något man
betraktar från avstånd? Det gäller inte bara att synas och att vara känd utan
det handlar om att vara känd för rätt saker om man skall bli vald i en allt
hårdare konkurrens. Det spelar ingen roll vad man gör eller vad man har det
viktiga är hur man uppfattas. Frisk luft och billiga bostäder och tillgängliga
lokaler räcker inte för att vara attraktiv idag. Attraktionen sitter i något
annat, en känsla. Med detta vill jag återigen slå ett slag för konferensen den
4-5 december-Som jag hoppas blir en nystart för löftet om
platsen-platsvarumärket.
Ja
fru ordförande hur sammanfattar man detta? Med de prognoser vi har om vår närmaste framtid låt säga tio år bedömer
vi tjänstemän det viktigt att de nödvändiga besluten om verksamhetsförändringar
fattas för att ambitionen skall vara i paritet med förmågan. Jag tror också att
det är viktigt att vi alla som har offentliga roller förstår att vi själva är
en del av löftet om platsen.
Och tiden, tiden
lär utvisa om det var Cicero eller Demosthenes som
talade i Gällö.
Tack
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar