Fru ordförande, presidie, ledamöter press och övriga åhörare
Jag har blivit ombedd att kommentera
årsredovisningen. Förutom att siffrorna inte riktigt är lika skulle jag nästan
kunna repetera det jag sade i april 2014.
Jag vill även i år rekommendera alla att läsa
årsredovisningen den beskriver på ett lättfattligt sätt vilken verksamhet
kommunmedborgarna fått för de disponibla skatte och statsbidragen.
Men jag skall be att få ta det från början. Ni
kommer att få beskrivning av verksamheterna framöver jag vill därför ge några
korta inledande saker från min horisont
Vi är som ni ser av årsredovisningen indelad i sju
avdelningar varav en politiskt styrs från en egen nämnd. Bygg och miljönämnden.
Det främsta syftet med denna nämnd är att undvika jävsproblematiken som kan
uppstå när man utövar tillsyn eller beviljar bygglov för kommunens egna
verksamheter.
Undertecknad och avdelningscheferna utgör min
ledningsgrupp och vi träffas var fjortonde dag för att
1. stämma av avdelningsövergripande frågor så att
det blir lika.
2. undvika suboptimeringar så att inte en avdelning
tänker sig göra något som enbart blir en kostnad för någon annan eller
3. för att få alla sidor av en fråga belysta innan
det genomförs eller det blir ett ärende till politiken.
Vi har som ni vet gymnasieskolan tillsammans med
Ragunda, Krokom och Östersund och vi har räddningstjänsten tillsammans med alla
länets kommuner utom Åre. För dessa verksamheter är det fyra eller sju
kommuners fullmäktige som skall anta ägardirektiv. Dessa ägardirektiv förbereds
genom att berörda kommunchefer först träffas och bereder frågorna därefter
träffas kommunalråden i en serie ägarsamråd och utifrån detta blir det så ett
ärende som hamnar på Ert bord.
Utöver detta delar vi tjänster med Ånge kommun,
köper tjänster från Berg och Ragunda och Östersunds kommuner, deltager i
regionala projekt med en eller flera av länets kommuner, har gemensamt
upphandlingskontor med länets samtliga kommuner. Så det är en stor mängd kontakter och
relationer jag och mina avdelningschefer är inblandade i utanför den så kallade
ordinarie verksamheten.
Sneglar vi in mot det vi gör i egen regi vill jag påstå
att vi har ett mycket bra samarbete med arbetstagarorganisationerna i Bräcke
kommun. Vi har ett väl utbyggt samverkanssystem som bygger på närhetsprincipen.
Icke desto mindre har alla ärenden ni har på ert bord passerat såväl min
ledningsgrupp som de fackliga organisationerna genom mig eller stabschefen
Camilla Samuelsson i enlighet med medbestämmandelagen.
Vi är också en stor arbetsgivare och med storleken
kommer extra krav som vi hanterar i såväl lokala samverkansgrupper med berörda
arbetstagarorganisationer som leds av avdelningscheferna som i den centrala
samverkansgruppen och arbetsmiljökommittén som leds av mig. Ett tecken på att
det interna arbetet fungerar väl att det nu är tredje året i följd vi kunnat
betala ut ny lön efter lönerevisionen redan i April fastän revisionsdatumet är
1a april.
Tittar vi på det gångna året har kommunen drivit tre
stora utvecklingsprojekt:
Projekt SOLARIS, (SOcialt företagande Lärande Arbete
Rehabilitering I Samverkan) som drevs med Bräcke kommun som projektägare med
stöd från Europeiska socialfonden har avslutats. Projektet var vid
ansökningstillfället Sveriges största socialfondsprojekt och hade över
trehundra deltagare i såväl Jämtland som Västernorrland. Projektet har förutom att
de flyttat närmare 50% av deltagarna från utanförskap vidare till arbete eller studier
lett till minskat försörjningsstöd och kanske framförallt ny kunskap. I Bräcke har
kunskaperna implementerats i den nya arbetsmarknadsenheten. Vi är nu i
korrekturläsningsskede av metodhandboken med våra viktigaste erfarenheter. När
den är tryckt är allt arbete med SOLARIS klart medan lärdomarna lever vidare i
organisationen.-Ur ett övergripande perspektiv vill jag påstå att det varit ett
mönsterprojekt även om det varit massor av grus i dojan och gupp på vägen. Det
har lett till påtagliga mätbara resultat, det har lett till ny kunskap och
erfarenheterna har implementerats i linjeorganisationen och det har avslutats
och slutredovisats. Metodboken för spridning av erfarenheterna är straxt klar.
Jag hoppas personligen att nu när uppdraget som
styrgruppens ordförande i projekt SOLARIS är över att jag skall få mer tid för
de egna verksamheterna.
Vad avser fiberutbyggnaden har jag sagt det förr men
säger det gärna igen det är en folkrörelse som saknar motstycke i modern tid. .Tanken
går osökt till lysföreningarna för knappa 100 år sedan ”Inte kan man dra el till alla på landsbygden, hur skulle
det se ut/hur skulle det gå till…”
All heder åt alla som engagerat sig ideellt eller
från kommunen i detta Jag vet att vissa nyckelpersoner har tagit ansvar för
många. Men jag tycker också att vi skall komma ihåg att utan det kommunala
samverkansavtalet med SKANOVA hade inte byarna fått erbjudandet att sälja
nätet. Jag tror inte heller intresset för Pilgrimstad hade varit lika stort
utan helheten. Ingen vi talat med har varit intresserad av att äga ett isolerat
bynät. Kälarne, Gällö, Bräcke som inte bedömts som stödberättigade hade med
största sannolikhet hamnat utanför utbyggnaden liksom tätorterna gjort i flera
andra kommuner detta gäller såväl villor som affärs och industrilokaler.
Samarbetsavtalet med SKANOVA är en odelbar enhet vilket vi också sagt i vårt
yttrande till Förvaltningsrätten som gav oss rätt. Men, ärendet har beviljats prövningstillstånd
i Kammarrätten som så småningom skall pröva ärendet.
Det som såg näst intill omöjligt ut 2011 när 0,03%
var anslutna är faktiskt här. I dagsläget är över 50% av hushållen anslutna via
fiber. Till sommaren är beräkningen 65% anslutna hushåll med reservation för
att någon kan ha varit bortrest någonstans är min bild att samtliga hushåll nu
blivit erbjuden en bredbandslösning via optofiber och under 2016 eller senast
2017 kommer som det ser ut alla som vill kunna vara uppkopplade via optofiber.
Jag hoppas och tror att alla där man ännu inte börjat gräva ser potentialen i
att ansluta fastigheterna till fibernätet. Det ger oändliga möjligheter. Förutsättningar
för larm och driftövervakning och styrning men också att kunna välja varifrån
man arbetar utifrån ens egna behov inte som idag utifrån var man kan vara
uppkopplad. Framtiden hemsjukvård kommer att se annorlunda ut eller varför inte
från hemmet i Ocksjön eller Kälarne spela musik i en global orkester. Fiber är
också en förutsättning för att kunna bygga ut mobila lösningar och att avlasta
de mobila näten. Och kan man fibrera Bräcke kommun, Kan man fibrera Jämtland
och kan man fibrera Jämtland kan man fibrera hela Sverige.
Vad avser den planerade skidtunneln i Gällöberget är
finansieringen nått så långt att näringslivsutskottet bestämt att vi skall
anställa en projektledare och utarbeta ett förfrågningsunderlag och begära in
anbud så att vi vet vad som eventuellt fattas av finansieringen. Då kommer vi
att kunna gå ut med det efterfrågande underlaget som ger alla en möjlighet att
på något sätt bidra till förverkligandet. Parallellt med detta fortgår
diskussionerna med Fortifikationsverket om detaljer i köpeavtalet för fastigheten
som jag hoppas inom kort skall hamna på Ert bord. Intresset för projektet är
stort och vi känner en extra press nu när man börjat bygga en inomhusanläggning
för längdåkning i såväl Göteborg som Piteå- Piteå är som jag bedömer som en
allvarlig konkurrent till ett av vår regions absolut starkaste profilområden och
det understryker det vi sagt och fått stöd för -om man inte utvecklas kommer
det någon bakom som är hungrigare!
Projketen har vi drivit för att ingen annan
organisation i kommunen har storlek eller kapacitet att göra det och för att
det behövts. Men jag vill också beröra något av de ordinarie egna verksamheterna.
Vad avser ekonomi så är utfallet 6,8 mkr bättre än budget. Vilket är oerhört
glädjande. Utfallet beror inte på en felbudgetering utan på att vi enligt
styrelsens riktlinjer hållit igen där vi kunnat-det vill säga gått kort
istället för att ta in vikarier där vi kunnat inte satsat pengar på sådant som
behövts men inte varit akut-kanske är detta en delförklaring till att sjuktalen
gått upp-även om vi skall komma ihåg sammanhanget att kommunen som geografiskt
område har högre ohälsotal än kommunen som organisation… Vi är givetvis inte
tillfreds med detta utan har redan vidtagit en rad åtgärder. Dels har vi
tecknat ett avtal med företagshälsovården där vi från slutet av april kommer
att införa en central sjukanmälan och där den anställde blir uppringd av en
sköterska- en omvänd sjukvårdsupplysning man blir uppringd och får råd och
stöd. En av våra personalspecialister har börjat stödja cheferna i större
utsträckning med rehabiliteringsprocesserna, Vi kommer att ha en noggrannare
uppföljning av såväl sjukfall som de olika brytpunkter som finns i tidskedjan.
Vi kommer också att inrikta chefsutvecklingen mer mot detta område. Vi är
övertygade om att ju tidigare åtgärder desto tidigare kommer man tillbaka.
Förutom återhållsamheten är de stora plusposterna
besparingar som gjordes för att få en budget i balans för år 2015. Tack vare
kompetenta och lojala medarbetare kunde vi få effekt av besluten redan under
2014 vilket påtagligt stärkt vårt resultat och likviditet. De stora posterna
där är ett nytt avtal med Migrationsverket om ensamkommande flyktingungdomar
där ersättningsnivåerna är bättre i paritet med de uppgifter som utförs såväl
avseende de som precis fyllt 18 som beredskap att ta emot fler istället för
tvångsmottagande, avvecklingen av en gruppbostad gick fortare än vad vi hade
räknat med i budgeten. Jag har tidigare
talat om paradigmskiftet i styrsätt. Att staten numera tendera att styra med
morot(prestationsmedel) eller piska (hot om vite) istället för generella
statsbidrag. Jag är stolt över vård och omsorgasavdelningens arbete med bättre
liv för sjuka äldre och statens prestationsersättning för detta blev
744 000 kr. Det är dock svårt att lägga en budget när man inte vet hur
stor del av kakan man får . Summan anslagen för prestationen är fast men hur
många av landets 290 kommuner som klarar målet och skall dela på kakan är
oklart…Det är också så att det kostar resurser för att uppnå målen- därigenom
blir det lite spel och räknande av odds över det hela.
Det var några axplock som jag tycker har varit värt
att trycka på. Jag är nöjd och lättad att 2014 gått så bra såväl
verksamhetsmässigt som ekonomiskt. Då skall Ni veta som jag tidigare sagt att det finns ingen kommun som har svårare
grundförutsättningar- Det betyder att vi rankas på plats 290 när det gäller hur
beroende man är av statsbidragen för att kunna leverera en likvärdig service!
Jag har en medarbetare som brukar citera Nelson
Mandela och jag vill gärna avsluta med att stjäla det citatet jag tycker det
beskriver såväl våra utvecklingsprojekt som den ordinarie verksamheten:
It always seems
impossible until its done
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar