14 april 2015

Tal KF 2015-04-14


Fru ordförande, presidie, ledamöter press och övriga åhörare


Jag har blivit ombedd att kommentera årsredovisningen. Förutom att siffrorna inte riktigt är lika skulle jag nästan kunna repetera det jag sade i april 2014.

Jag vill även i år rekommendera alla att läsa årsredovisningen den beskriver på ett lättfattligt sätt vilken verksamhet kommunmedborgarna fått för de disponibla skatte och statsbidragen.

Men jag skall be att få ta det från början. Ni kommer att få beskrivning av verksamheterna framöver jag vill därför ge några korta inledande saker från min horisont

Vi är som ni ser av årsredovisningen indelad i sju avdelningar varav en politiskt styrs från en egen nämnd. Bygg och miljönämnden. Det främsta syftet med denna nämnd är att undvika jävsproblematiken som kan uppstå när man utövar tillsyn eller beviljar bygglov för kommunens egna verksamheter.

Undertecknad och avdelningscheferna utgör min ledningsgrupp och vi träffas var fjortonde dag för att

1. stämma av avdelningsövergripande frågor så att det blir lika.

2. undvika suboptimeringar så att inte en avdelning tänker sig göra något som enbart blir en kostnad för någon annan eller

3. för att få alla sidor av en fråga belysta innan det genomförs eller det blir ett ärende till politiken.

Vi har som ni vet gymnasieskolan tillsammans med Ragunda, Krokom och Östersund och vi har räddningstjänsten tillsammans med alla länets kommuner utom Åre. För dessa verksamheter är det fyra eller sju kommuners fullmäktige som skall anta ägardirektiv. Dessa ägardirektiv förbereds genom att berörda kommunchefer först träffas och bereder frågorna därefter träffas kommunalråden i en serie ägarsamråd och utifrån detta blir det så ett ärende som hamnar på Ert bord.

Utöver detta delar vi tjänster med Ånge kommun, köper tjänster från Berg och Ragunda och Östersunds kommuner, deltager i regionala projekt med en eller flera av länets kommuner, har gemensamt upphandlingskontor med länets samtliga kommuner.  Så det är en stor mängd kontakter och relationer jag och mina avdelningschefer är inblandade i utanför den så kallade ordinarie verksamheten.

Sneglar vi in mot det vi gör i egen regi vill jag påstå att vi har ett mycket bra samarbete med arbetstagarorganisationerna i Bräcke kommun. Vi har ett väl utbyggt samverkanssystem som bygger på närhetsprincipen. Icke desto mindre har alla ärenden ni har på ert bord passerat såväl min ledningsgrupp som de fackliga organisationerna genom mig eller stabschefen Camilla Samuelsson i enlighet med medbestämmandelagen.

Vi är också en stor arbetsgivare och med storleken kommer extra krav som vi hanterar i såväl lokala samverkansgrupper med berörda arbetstagarorganisationer som leds av avdelningscheferna som i den centrala samverkansgruppen och arbetsmiljökommittén som leds av mig. Ett tecken på att det interna arbetet fungerar väl att det nu är tredje året i följd vi kunnat betala ut ny lön efter lönerevisionen redan i April fastän revisionsdatumet är 1a april.

Tittar vi på det gångna året har kommunen drivit tre stora utvecklingsprojekt:

Projekt SOLARIS, (SOcialt företagande Lärande Arbete Rehabilitering I Samverkan) som drevs med Bräcke kommun som projektägare med stöd från Europeiska socialfonden har avslutats. Projektet var vid ansökningstillfället Sveriges största socialfondsprojekt och hade över trehundra deltagare i såväl Jämtland som Västernorrland. Projektet har förutom att de flyttat närmare 50% av deltagarna från utanförskap vidare till arbete eller studier lett till minskat försörjningsstöd och kanske framförallt ny kunskap. I Bräcke har kunskaperna implementerats i den nya arbetsmarknadsenheten. Vi är nu i korrekturläsningsskede av metodhandboken med våra viktigaste erfarenheter. När den är tryckt är allt arbete med SOLARIS klart medan lärdomarna lever vidare i organisationen.-Ur ett övergripande perspektiv vill jag påstå att det varit ett mönsterprojekt även om det varit massor av grus i dojan och gupp på vägen. Det har lett till påtagliga mätbara resultat, det har lett till ny kunskap och erfarenheterna har implementerats i linjeorganisationen och det har avslutats och slutredovisats. Metodboken för spridning av erfarenheterna är straxt klar.

Jag hoppas personligen att nu när uppdraget som styrgruppens ordförande i projekt SOLARIS är över att jag skall få mer tid för de egna verksamheterna.

 

Vad avser fiberutbyggnaden har jag sagt det förr men säger det gärna igen det är en folkrörelse som saknar motstycke i modern tid. .Tanken går osökt till lysföreningarna för knappa 100 år sedan   ”Inte kan man dra el till alla på landsbygden, hur skulle det se ut/hur skulle det gå till…”

All heder åt alla som engagerat sig ideellt eller från kommunen i detta Jag vet att vissa nyckelpersoner har tagit ansvar för många. Men jag tycker också att vi skall komma ihåg att utan det kommunala samverkansavtalet med SKANOVA hade inte byarna fått erbjudandet att sälja nätet. Jag tror inte heller intresset för Pilgrimstad hade varit lika stort utan helheten. Ingen vi talat med har varit intresserad av att äga ett isolerat bynät. Kälarne, Gällö, Bräcke som inte bedömts som stödberättigade hade med största sannolikhet hamnat utanför utbyggnaden liksom tätorterna gjort i flera andra kommuner detta gäller såväl villor som affärs och industrilokaler. Samarbetsavtalet med SKANOVA är en odelbar enhet vilket vi också sagt i vårt yttrande till Förvaltningsrätten som gav oss rätt.  Men, ärendet har beviljats prövningstillstånd i Kammarrätten som så småningom skall pröva ärendet.

Det som såg näst intill omöjligt ut 2011 när 0,03% var anslutna är faktiskt här. I dagsläget är över 50% av hushållen anslutna via fiber. Till sommaren är beräkningen 65% anslutna hushåll med reservation för att någon kan ha varit bortrest någonstans är min bild att samtliga hushåll nu blivit erbjuden en bredbandslösning via optofiber och under 2016 eller senast 2017 kommer som det ser ut alla som vill kunna vara uppkopplade via optofiber. Jag hoppas och tror att alla där man ännu inte börjat gräva ser potentialen i att ansluta fastigheterna till fibernätet. Det ger oändliga möjligheter. Förutsättningar för larm och driftövervakning och styrning men också att kunna välja varifrån man arbetar utifrån ens egna behov inte som idag utifrån var man kan vara uppkopplad. Framtiden hemsjukvård kommer att se annorlunda ut eller varför inte från hemmet i Ocksjön eller Kälarne spela musik i en global orkester. Fiber är också en förutsättning för att kunna bygga ut mobila lösningar och att avlasta de mobila näten. Och kan man fibrera Bräcke kommun, Kan man fibrera Jämtland och kan man fibrera Jämtland kan man fibrera hela Sverige.



Vad avser den planerade skidtunneln i Gällöberget är finansieringen nått så långt att näringslivsutskottet bestämt att vi skall anställa en projektledare och utarbeta ett förfrågningsunderlag och begära in anbud så att vi vet vad som eventuellt fattas av finansieringen. Då kommer vi att kunna gå ut med det efterfrågande underlaget som ger alla en möjlighet att på något sätt bidra till förverkligandet. Parallellt med detta fortgår diskussionerna med Fortifikationsverket om detaljer i köpeavtalet för fastigheten som jag hoppas inom kort skall hamna på Ert bord. Intresset för projektet är stort och vi känner en extra press nu när man börjat bygga en inomhusanläggning för längdåkning i såväl Göteborg som Piteå- Piteå är som jag bedömer som en allvarlig konkurrent till ett av vår regions absolut starkaste profilområden och det understryker det vi sagt och fått stöd för -om man inte utvecklas kommer det någon bakom som är hungrigare!

Projketen har vi drivit för att ingen annan organisation i kommunen har storlek eller kapacitet att göra det och för att det behövts. Men jag vill också beröra något av de ordinarie egna verksamheterna. Vad avser ekonomi så är utfallet 6,8 mkr bättre än budget. Vilket är oerhört glädjande. Utfallet beror inte på en felbudgetering utan på att vi enligt styrelsens riktlinjer hållit igen där vi kunnat-det vill säga gått kort istället för att ta in vikarier där vi kunnat inte satsat pengar på sådant som behövts men inte varit akut-kanske är detta en delförklaring till att sjuktalen gått upp-även om vi skall komma ihåg sammanhanget att kommunen som geografiskt område har högre ohälsotal än kommunen som organisation… Vi är givetvis inte tillfreds med detta utan har redan vidtagit en rad åtgärder. Dels har vi tecknat ett avtal med företagshälsovården där vi från slutet av april kommer att införa en central sjukanmälan och där den anställde blir uppringd av en sköterska- en omvänd sjukvårdsupplysning man blir uppringd och får råd och stöd. En av våra personalspecialister har börjat stödja cheferna i större utsträckning med rehabiliteringsprocesserna, Vi kommer att ha en noggrannare uppföljning av såväl sjukfall som de olika brytpunkter som finns i tidskedjan. Vi kommer också att inrikta chefsutvecklingen mer mot detta område. Vi är övertygade om att ju tidigare åtgärder desto tidigare kommer man tillbaka.
 

Förutom återhållsamheten är de stora plusposterna besparingar som gjordes för att få en budget i balans för år 2015. Tack vare kompetenta och lojala medarbetare kunde vi få effekt av besluten redan under 2014 vilket påtagligt stärkt vårt resultat och likviditet. De stora posterna där är ett nytt avtal med Migrationsverket om ensamkommande flyktingungdomar där ersättningsnivåerna är bättre i paritet med de uppgifter som utförs såväl avseende de som precis fyllt 18 som beredskap att ta emot fler istället för tvångsmottagande, avvecklingen av en gruppbostad gick fortare än vad vi hade räknat med i budgeten.  Jag har tidigare talat om paradigmskiftet i styrsätt. Att staten numera tendera att styra med morot(prestationsmedel) eller piska (hot om vite) istället för generella statsbidrag. Jag är stolt över vård och omsorgasavdelningens arbete med bättre liv för sjuka äldre och statens prestationsersättning för detta blev 744 000 kr. Det är dock svårt att lägga en budget när man inte vet hur stor del av kakan man får . Summan anslagen för prestationen är fast men hur många av landets 290 kommuner som klarar målet och skall dela på kakan är oklart…Det är också så att det kostar resurser för att uppnå målen- därigenom blir det lite spel och räknande av odds över det hela.                    

Det var några axplock som jag tycker har varit värt att trycka på. Jag är nöjd och lättad att 2014 gått så bra såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt. Då skall Ni veta som jag tidigare sagt  att det finns ingen kommun som har svårare grundförutsättningar- Det betyder att vi rankas på plats 290 när det gäller hur beroende man är av statsbidragen för att kunna leverera en likvärdig service!

Jag har en medarbetare som brukar citera Nelson Mandela och jag vill gärna avsluta med att stjäla det citatet jag tycker det beskriver såväl våra utvecklingsprojekt som den ordinarie verksamheten:

It always seems impossible until its done

 

Inga kommentarer: