Fru ordförande, presidie ledamöter, press
Så efter fyra år närmar vi oss slutet av en lång resa och det startade verkligen med en resa mötet med Fortifikationsverkets generaldirektör sommaren 2012.
Sist jag stod här drog jag ett antal jämförelser med andra
stora ekonomiska risker genom årens lopp både de som utfallit väl såväl som de
som inte utfallit lika väl. Syftet med det var endast att sätta den ekonomiska
risken i ett större perspektiv och jag vidhåller att storleksordningen på denna
risk i ekonomiska termer inte är större än många av de kommunen tidigare tagit. Däremot har den mediala bevakningen per
skattekrona aldrig varit större.
Det mesta är egentligen belyst. Tänk om alla beslut var så genomlysta som
detta. Flertalet av er som är valda av folket för att fatta besluten har
dessutom besökt objektet inte bara en utan flera gånger. Vi har en förstudie i
botten vars referensunderlag fyller en A4 pärm,
Ett Förfrågningsunderlag som är
en tum tjockt med detaljeradefunktions krav på allt. Den är framtagen i samråd
med idrotten. Marknadsundersökningarna är gjorda på tre olika sätt,
Driftskalkylen bygger på dels förstudien och dels en jämförelse med den
berganläggning som finns i Finland. Totalt består beslutsunderlaget av fem
fyllda A4 pärmar. Vi har Karlstads universitets studier över vad effekterna av
ett sådant bygge skulle kunna innebära.
Vad får man då för 20 mkr. Ja först och främst får man 25ha
skogsmark med strand mot Revsundssjön. Skogsmark är aldrig vill jag påstå en
dålig affär för medborgarna-sedan kan det ta kortare eller längre tid innan
avkastningen betalt köpet. Därutöver får man ett bygge av en 1400m lång
inomhusarena för längdskidåkning och skidskytte med tillhörande friliggande reception.
I anbudet på 31 750 000 kronor blir den invändiga sträckningen som
förstudien medan utvändigt blir det en konstgjord tunnel byggd på bergmassor
från sprängningsarbetena i berget. Men framförallt får man en reseanledning och
ett varumärke.
Grundfrågorna är trots allt nu som redovisades 2014. Det
handlar om service och ekonomiskt underlag för att kunna bedriva kommunal
service
Vi arbetar kontinuerligt med att sänka kostnaderna men ökade
krav från staten, ökade förväntningar från medborgarna och minskat skatteunderlag
gör det ständigt svårare att få ekonomi till den löpande kommunala driften.
Även med en oförändrad befolkning skulle besparingskraven bli stora då vår
andel av en ökande nation blir mindre. Men allt prat om att krympa smart når en gräns
och blir till slut ett teoretiskt resonemang precis som när man i tv
konstaterar att en skola bör ha 400 elever för att få bra förutsättningar. Att rationalisera och effektivisera arbetar
vi med kontinuerligt men till syvende og sidst har vi de geografiska och
demografiska förutsättningar vi har. Vi gör allt vi kan för att anpassa
verksamheterna. Det går inte krympa linjärt utan det blir trösklar. Hur det än
är behövs det 1, 0 lärare i klassrummet om så det bara är en elev i klassen. De
som behöver hemtjänst bor där de bor och restiden blir det den blir om de så
bara är en bofast kvar i byn.
Precis som vi sade när vi pratade om och när ni beslutade om
riktlinjer för god ekonomisk hushållning skall vi vara glada om
teknikutvecklingens möjligheter kan balansera de nya krav som kommer med ny
teknik. Jag tror att det är naivt att
tro att det i framtiden går att göra en nettobesparing med hjälp av teknikutvecklingen.
Slutsatserna blir att det önskvärda är att samtidigt som vi
strävar efter att bli mer effektiva behöver man höja intäktssidan. Precis som
visades inför ert möte 11 juni 2014 finns det tre sätt till detta.
- Höja skatten
- Försöka leva på projektfinansiering från EU eller region. I regel ses projektmedel som utvecklingsmedel och kraven brukar vara att göra något nytt inte att finansiera ordinarie verksamhet.
- Eller vidta åtgärder för att försöka få ökad befolkning. Egentligen för att kunna bedriva en god kommunal service krävs att man växer minst i samma takt som riket.
De forskningsrapporter vi tagit del av visar att man i
första hand flyttar till arbete. Det som är viktigt vid val av bostadsort är
det man konsumerar dagligen dagligvaruhandel möjlighet till träning medan det
man konsumerar sällan såsom teater etc. kan man resa till. Man flyttar inte till frisk luft.
Genom åren har vi försökt sälja in Pilgrimstads geografiska
läge genom att delta i evenemang, röja tomter, varit med i och delfinansierat
utvecklingsprojekt.
Vi har försökt framhäva mathantverkarna och försökt hitta
flaskhalsar för tillväxt och
vi har försökt se alla utlandsfödda som en exportbräda till
andra länder och kulturer och gjort studier över vad som krävs för ett ökat
entreprenörsskap i dessa grupper.
Vi har analyserat tillväxtmöjligheterna med strandnära
lägen, samverkan med näringsliv, turismutveckling, deltagit i inflyttnings och
etableringsprojekt.
Detta har inte räckt
skall man göra något så skall man göra något nytt.
Först nu sista dagarna börjar debatten handla om tror man
att kringeffekterna av reseanledningen ger det man hoppas det är bra. Från ett
rationellt perspektiv välkomnar vi denna
debatt för det är det som det hela tiden handlat om. Utifrån detta kan det vara
på sin plats med en ekonomisk betraktelse.
(Här följde ett anförande av vår ekonomichef Henrik Kvist om hur befolkningsutecklingen trots alla åtgärder har sjunkit från 10 000 innevånare 1970 till ca 6500 2år 014 med det enda undantaget en stbilisering i slutet av 1980talet som kan förklaras med den ökade antalet nyfödda under de åren. Antalet äldre70+ har dock i princip varit lika många vilket innebär att andelen äldre av totala befolkningen markant ökat! Han refereade till den nationella varumärkeskonferens som hölls i Bräcke där det framkom att man behöver hitta en ny unik produkt i ett större sammanhang för att ha en chans att lyckas. Investeringen om den genomförs förstärker det egna kapitalet det bokförda värdet av arenan och marken kommer att överstiga 30 mkr medan det som investeras av kommunens medel är ca 20 mkr. alternativet hade varit andra investeringar eller amorteringar-andra investeringar hade dock dragit på sig kapitalkostnader i lika hög utsträckning. Pengarna kan dock inte användas i driften man måste skilja på finansiering och drift. vid årsskiftet hade kommunen 79 mkr i likvida medel Arenan kan alltså finansieras.
Här finns det alltså dom som säger att skall man satsa på
något så skall man göra det i samma sammanhang som det någon större granne är
bra på. I Jämtland är besöksnäringen en basnäring. Vi har visserligen en
handfull företagare inom turism branschen men, vi är vill jag påstå inte en del
av turistlänet . Vi hade kanske naivt hoppats på att det regionala privata
engagemanget för detta som skulle göra regionens ställning än starkare och göra
oss mer delaktig i turistlänet skulle
varit större.
Min bedömning är dock efter att åtta stycken olika
organisationer allt från etableringsprojekt till fondkomissionärer arbetat med
finansieringen utöver Bräcke kommun sedan 2013 så kommer inte tid att lösa hela
finansieringen.
Utan skall detta bli av måste kommunen ta ett större ansvar
än vad vi hoppades 2014.
Å andra sidan-det var
därför jag sade kanske naivt- finns det knappast någon arena i Sverige som
byggts med privat kapital. De stora vinsterna hamnar nämligen inte i arenan
utan hos näringslivet vid sidan av och det är också där arbetstillfällen kan
skapas. I Torsby uppskattas värdet av det turisterna spenderar till 30 mkr
årligen. Det skulle med industrimått mätt utgöra 30 årsarbetskrafter. De
investeringar som gick att härleda som en direkt följdverkan av skidtunneln var
de tre första åren 100mkr. Kan vi då garantera den utväxlingen i Gällö?
Självfallet inte finns det inget att köpa kommer besökaren inte att spendera
något. Däremot kommer tiotusentals besökare att ge helt nya möjligheter och en
destination ett varumärke att arbeta
med.
Vi har under denna resa varit i ständig kontakt med
Fortifikationsverket. Fastigheten var
ute till försäljning juni 2012- vi lyckades avbryta försäljningen för att göra
förstudien, Januari 2013 skickade kommunen i n ett brev till Fortverket om att
man hade för avsikt att nyttja förköpsrätten. Principbeslutet att förvärva den
togs juni 2014 men affären är inte genomförd. Nu säger Fortifikationsverket att
tålamodet med Bräcke kommun är slut.
Med anledning av vårt telefonsamtal idag, vill jag
för tydlighetens klargöra att Fortifikationsverket kommer gå vidare
med försäljning till marknaden om Bräcke kommun genom kommunfullmäktige
fattar ett negativt, beslut idag. Myndigheten har avvaktat kommunen
ställningstagande i över tre års tid (er begäran om förhandsbesked för förvärv
av fastigheten mottogs den 14 januari 2013) avseende förvärv av fastigheten
Ubyn 2: 119.
Vi har två gånger avbrutit upphandlingen av bygget. Vid bägge
tillfällena var det samma två entreprenörer som lämnade in anbud . Den vi
förhandlat med Lotus maskin och transport har låtit meddela att vid en
försening är man ej längre intresserad
Vi är inte redo att
acceptera ytterligare försening som flyttar hela projektet till en mycket mer
ogynnsam marknadsläge då MidSwedenSkiPark krockar med stora
infrastrukturprojekt i Stockholmsregionen
Det andra anbudet var som bekant mer än 10 mkr dyrare. Min bedömning
är utifrån vad jag hör att en ny upphandling i ett senare skede skulle med stor
sannolikhet inte få någon som räknade på projektet alls.
Så om man sammanfattar läget så är det väl så att:
Tror ni att
effekterna av arenan kan användas som en hävstång för lokal och regional
utveckling så röstar ni ja och tror ni inte att nettosamhällseffekten är
positiv så röstar ni nej.
För oss rationella tjänstemän är det absolut ingen prestige.
Vårt uppdrag att genomföra det ni beslutar om, det givetvis mycket enklare och
roligare med ett enigt fullmäktige. Kan man inte enas hoppas jag att man dock i
sann demokratisk anda oavsett vilket beslutet blir gör det bästa man kan av den
situation som uppstår och jag inledde med att säga att man vid ett ja får ett
varumärke en världsunik arena och som alla varumärken måste det vårdas. I detta
fall skulle jag önska att man förmedlar en bild som folk vill vara en del av
inte i första hand något man läser om på sociala media och skrattar åt.
//Bengt Flykt Kommunchef
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar