13 november 2013

TAL KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-11-13

Fru ordförande, presidie, ledamöter åhörare och press,




Jag har blivit ombedd att tala lite om bredbandsutveckling och fiberutbyggnad i kommunen.
 
Jag hoppas givetvis att det relativt stora pressuppbådet har kommit för att höra om Bräcke kommuns fiberutbyggnad, även om jag misstänker att det är något längre ner på dagordningen som fångat uppmärksamheten (Skattesatsen)

Kanske har jag blivt ombedd att tala om detta för att visa att det faktiskt sker utveckling och utökning av samhällsservice inte bara nedmontering som man kan tro om man läser tidningarna...

Jag vill börja med att säga att det jag nu beskriver är min bild av vad som skett, vad som sker och det är min bild av framtiden allt från min horisont. Andra kan ha andra bilder av vad som skett och vad som haft betydelse.

Jag skall beskriva några som jag uppfattar det milstolpar i fiberutbyggnaden

Efter att en förhandling med Telia gått i stå kom jag och vår stabschef Camilla Samuelsson in i bilden 2008.Tillsammans med Ragunda kommun lyckades vi efter ett antal månader av förhandlingar komma i hamn med två likadana avtal i Bräcke och Ragunda, det så kallade Nextavtalet. Det undertecknades av Kommunstyrelsernas ordföranden i Ragunda och Bräcke på plats i Hammarstrand juni 2009. Avtalet är i sin grund ett tjänstekoncessionsavtal. Förenklat kan man säga att Telia förband sig att bygga nätet på egen bekostnad till det kommunala lägenhetsbeståndet mot att man fick rätten att ensamma leverera tv, telefoni och internet över fiber under en tio års period. Enligt tidningsartiklar när det begav sig uppskattades värdet till 40 mkr om jag minns rätt. Bara så att ni får en upfattning av vad skattekronorna inte behövde gå till. Efter avtalets undertecknande fortsatte vi med månadsvisa telefonkonefernser med Telia för att bland annat undersöka om bostadsrättsföreningar och privata hyresfastighetsägare kunde få motsvarande erbjudande.

 
2010 attesterade jag en faktura för 600 tkr för en kanalisation utanför Kälarne. Jag minns tydligt hur jag tänkte men vem skall blåsa fiber i detta och vem skall äga nätet och inte minst vem skall leverera tjänster här….Jag måste få en kartbild över hur det är tänkt att fibernätet är tänkt att se ut så att vi inte använder skattebetalarnas pengar till kanaler kors och tvärs där ingen någonsin blåser fiber! Nu skall vi i ärlighetens namn säga att vi fick tillbaka halva summan i kanalilsationsstöd och att just den biten sannolikt kommer till stor nytta inom kort.

Likväl blev det startskottet till den förstudie jag trodde att jag övertalade Birger Mangs på Tillväxtavdelningen att göra. Tack och lov har jag medarbetare som inte bara gör det  de får i uppgift att göra utan det som behöver göras. Denna förstudie blev sedermera det it- infrastrukturprogram ni fattade beslut om 2012.

Som genom ödets nyck kom även fiberlotsen Per Sundin in i bilden via LEADER/MITTLAND och skall man någonstans säga att LEADER projekten gjort skillnad för landsbygden så är det här.

Genom en kombination av teknisk kompetens och nytänkande från Per och Birgers målmedvetenhet och gedigna kunskaper om Bräcke kommun påbörjades något som närmast liknade en väckelserörelse. Inte såtillvida att inte kompetens och insikt fanns ute i byarna men det fanns vill jag påstå ett behov av en katalyserande kraft och några som förmedlar erfarenheter mellan områdena och kanske framförallt har tid att ta de kontakter som krävs. Det smått unika som nu händer på landsbygden att man inser att tåget går nu och lämnar man någon på perrongen blir de kvar. Utan hänsyn till varken socken, by eller kommungränser tar man med alla i fiberföreningen. Istället för kanske100 geografiska byar bildar man tio bredbandsbyar eller fiberföreningar. Med dessa tio har man täckt in hela geografiska ytan utom tätorterna.

Efter att ha talat med diverse olika aktörer på bredbandsområdet har det visat sig att flera vill sälja tjänster men ytterst få egentligen bara en aktör vill köpa, bygga, äga och förvalta optofibernät.
 
På kulturkonferensen här i Bräcke i våras träffade jag representanter från en kommun som nått långt med att fibrera landsbygden. De hade dock räknat med att Marknaden skulle ta hand om tätorten-men...det gjorde aldrig Marknaden…Tillsammans med Bräcke fiber, den ideella föreningen för erfarenhetsutbyte, åkte vi ned till Stockholm för diskussioner med Telia Skanova Access AB. Det företag som äger den fiber som går till de telestationer som är fiberanslutna. Skanova var och är den störste optofibernätägaren i Bräcke kommun. Genom att samnyttja Skanovas infrastruktur med nextavtalet och den kommunala fibern såg vi en möjlighet att lösa de områden som inte Markanden löser och som inte är stödberättigad-tätorterna på landsbygden-så visst kan kultur göra skillnad som temat på kulturkonferensen var…

Resultatet av resan blev så småningom det samarbetsavtal vi nu har med Skanova.
Avtalet går ut på att Skanova tar över nextavtalet och de metrar fiber och kanaler Bräcke kommun har i tätorterna i gengäld förbinder de sig att fibrera alla villor, verksamhetslokaler, bostadshus, affärslokaler och industrilokaler inom tätbebyggda områden förutsatt att en anslutningsgrad om 60% uppnås. Med detta som grund förbinder man sig att kontant köpa de bynät som fiberföreningarna byggt samt att professionellt äga och drifta dessa. Man förbinder sig dessutom att ha en utbyggnadstakt om minst 20% per år.

Därigenom finns en plan för hur 100% av befolkningen skall kunna erbjudas bredband via optofiber senast år 2020 som det står i It-infrastrukturprogrammet.

Men som den gamle preussiske fältmarskalken Moltke sa planer är ingenting ändå är planering allt. Så var är vi då i arbetet med att gå från 0,03% fiberanslutna 2011 till 100% erbjudna bredband via fiber senast år 2020!

-De 636 kommunala lägenheterna kopplas in nu. Likaså ett antal privata flerbostadshus som ligger på vägen.
-Sex av tio bredbandsbyar har fått stöd beviljat för sin fiberutbyggnad.
-Om allt går vägen tänds byfibernätet i Gimdalen nästa vecka.
-Ytterligare några fiberföreningar räknar vi med blir klara före jul.
-Några beräknas komma igång till våren,
-Ytterligare några fiberföreningar håller på med sina stödansökningar.
-Skanova kommer upp till Bräcke nästa vecka för att gå igenom tidplanen i samarbetsavtalet.

På det stora hela ser det ut att vara en framgångssaga men några gruskorn finns det alltid i maskineriet. Skall man nämna några så är det:
-Jordbruksverkets retroaktiva beslut om att den som skall tända och släcka lamporna i bynätet som ingen kommersiell aktör ville bygga skall upphandlas med allt vad tidskrav det ställer på överklagan etc.
-Att Quadracom lämnar sitt radiolänknät och sina ADSL kunder innan fibern har hunnit bli utbyggd-även om vi tror oss ha hittat en bra övergångslösning i samförstånd med Quadracom
-Eller att en stiftelse som ger sken av att bevaka företagens intresse gör allt de kan för att företagen på landsbygden inte skall få tillgång till fiber genom att vägra förstå, begära ut handlingar in absurdum att driva överklagandeprocesser mot kommunen. Man vill ha avslag på att vi inte lämnar ut alla de handlingar vi aldrig upprättat med alla de som inte velat bygga så att de kan överklaga att de inte fått ut dem....

Nåväl, när några år gått och alla sitter med en stabil uppkoppling kommer dock gruskornen att vara nedslipade och bortglömda och Bräcke kommuns resa kommer att framstå precis som den framgångssaga jag tror att den är.

Tack för ordet!
Bengt Flykt, kommunchef
.



Inga kommentarer: