Snabbvisit på Kälarne skola

Idag först en snabbvisit vid skolan i Kälarne. Det har varit en del debatt runt högstadiet framtida placering. Jag förstår det, men det kan vara viktigt att komma ihåg att det är inte kommunen som organisation som avvecklar byar utan urbaniseringen. En global trend är att man flyttar uppåt i ortshierarkin. Kälarne-Östersund, Östersund-Stockholm, Stockholm -Bryssel, Bryssel-New York. Finns det då inte en motreaktion med exempelvis Holländare? -Kanske, men den har inte nått Bräcke kommun i sådan omfattning att den överstiger utflyttningen. Beslut om neddragning av skolorganisationer är därför mer en symbol för trenden än en orsak till trenden. Urbaniseringen är kanske inte en naturlag utan utvecklingsmöjligheter bör tas tillvara! - Dock har inte skolans närvaro lett till att befolkningen ökat och kvalitén i utbildningen måste säkerställas till en kostnad som är rimlig att bära för skattekollektivet. Med nuvarande befolkningsprognoser kommer tyvärr trösklar att nås när åtgärder blir nödvändiga.

Skolchefen har i sin utredning pekat på att vi, vad gäller Kälarnes högstadium, är på en sådan tröskel medan Rektorn vid Kälarne skola bedömer inte att vi är där ännu.  70% av skolverksamheten berörs inte alls av utredningen.

Elevunderlaget på högstadiet i Kälarne motsvarar nu egentligen endast en klass fördelat på tre årskurser och 17 ämnen. Vilket resursmässigt skulle generera cirka två heltidstjänster. Till detta kommer behörighets- och legitimationskraven.  För att klara sig med befintligt styrsystem (nyckeltal) krävs det att man i samma klass har tre årskursers planering. Det krävs i många ämnen (exempelvis språk) att man har lektion samtidigt med tre olika nivåer och med en lärare.

Den sammantagna bedömningen är att detta är ett uppdrag vi från kommunledningen aldrig skulle ge till Rektor.  Vi har också svårt att se att arbetstagarorganisationerna i normala fall skulle gå med på detta. Det är dessutom tveksamt om det pedagogiskt är bra.

Om nu Rektor och personal själva vill och tror att man klarar uppdraget (som trots allt är närmare vardagen) vill inte jag påstå att det inte går…

Det rimliga torde vara (trots riskerna) att uppmuntra kreativitet. Min tjänstemannarekommendation är därför att låta Rektor och Förskolechef få frihet att inom givna nyckeltal organisera sig som de önskar i de lokaler som kommunen har att tillgå och under ett försöksår försöka lösa verksamheten. Kvalitén bör granskas av utomstående expertis för att skolnämnden (Kommunstyrelsen) skall kunna känna sig trygg med resultatet- att eleverna får den kvalitativa utbildning de har rätt till.

Om folkets valda i skolnämnden(Kommunstyrelsen) kan känna sig trygg med detta återstår att se.

Vad gäller "E14 utredningen" så har jag har fått ett uppdrag att utreda organiseringen av grundskolorna Jag har försökt göra det efter bästa förmåga och väga in så många aspekter som möjligt med så stor öppenhet som möjligt. Skolutredningen är kompletterad med tio stycken risk och konsekvensanalyser inkluderande handlingsplaner.En från varje berörd verksamhet. Dessutom medföljer en ifylld barncheck. Syftet är att uppmärksamma eventuella risker med beslutet så att de kan undvikas-därmed inte säkert att det blir exakt den åtgärd som står i handlingsplanen.
Sammantaget bedöms huvuddragen i utredningen vara genonmförbara och det är upp till de folkvalda att bestämma hur skatter och statsbidrag skall fördelas på offentlig service.

/Bengt