Ny vecka

I fredags hade vi besök av Nordanstig och Hudiksvalls kommuner. Arbetet med att försöka uppnå det politiska beslutet åstadkomma 100% av medborgarna erbjudna en bredbandslösning via optofiber senast år 2020 har rönt intresse. De fick träffa såväl kommunen som Bräcke fiber som Revsunds fiberförening-Jag fick intrycket atde var imponerade av det arbete som gjorts!

Idag Näringslivsutskott på förmiddagen och styrgruppsmöte för räddningstjänstförbundet och gymnasieförbundet hela eftermiddagen. Uppstart av budgetarbetet 2015 och påbörjande av ägardirektiv till dessa. Även här finns det krav som egentligen innebär att förbunden skulle behöva mer pengar medan utrymmet sannolikt innebär att de skulle behöva få mindre än 2014. Vi får väl se men snart drar budgetprocessen för 2015 igång.

I övrigt har bloggen nu passerat 15 000 läsare, så jag fortsätter väl ett tag till.
//Bengt

Uppdatering

En del har kretsat kring skolfrågor denna dag. Vi har fått i uppdrag att utreda såväl skolorna längs E14 som högstadiet i Kälarne. Utredningarna är klara och tjänstemannaförslagen är lagda därmed är vårt arbete klart. Förslagen är det tjänstemannasidan anser är sammanvägt bästa sättet utifrån sin sakkunskap att lösa uppdraget  Nu pågår den politiska processen att väga samman alla delar och antingen tycker man att man har nog med underlag för beslut eller så får man begära in mer.
Oavsett vilket beslutet blir är det sedan vår sak att lojalt och efter bästa förmåga genomföra det.

Min tid har annars denna vecka mest rört sig om att träffa potentiella investerare till Gällöbeget, granskning av budget 14
//Bengt

Slut på en intensiv vecka

Måndag administrativa göromål främst knutet till fiberutbyggnaden-samtal med Skanova intervju med Dagens Samhälle.

Tisdag träffat viktiga byggentreprenörer för visning av Gällöberget- De var mycket intresserade av att räkna och bygga detta-Kan vara ett prestigeprojekt för en byggare något att ha i referenslistan! Tisdag kväll inbjuden till Pilgrimstad av Sundsjö/Pilgrimstad S-förening. En intressant kväll med såväl skolfrågor som diskussioner om vad som gör en plats attraktiv. Ofta finns det subjektiva saker som är svåra att sätta fingret på som gör att en plats är attraktivare än en annan även om de yttre faktorerna såsom kommunikationer och läge är likvärdiga eller rent av sämre.

Onsdag utvärdering efter stormen Ivar. Jag konstaterar att verksamheterna fungerat utomordentligt väl under extrema förhållanden! Än en gång stort tack till alla som tjänsgjorde dessa dagar! Likväl finns det ett antal viktiga erfarenheter att lära. Information är svårt och det området kan ständigt utvecklas. De största funderingarna är kanske främst ur ett beredskapsperspektiv-. Man kan fundera på om det är ett ”nytt läge” eller om det är en slump men traditionellt har vi varit ”lyckligt lottade”. Vi brukar inte ha varken kust eller fjällklimat med storm och extrema nederbördsmängder. Vi har inga vattendrag som med jämna mellanrum får stora flöden och skär av vägar eller sätter tätorter under vatten. Kort och gott brukar det vara jämförelsevis stabilt. Nu har vi på två år haft tre stormar Dagmar, Hilde och Ivar som drabbat inlandet hårdare än kust och fjäll…Att klimatförändringen ger fler extrema väder verkar de flesta experterna vara överens om. Men, om detta är trenden ställer det andra krav på beredskapen vad avser reservkraft, mobila kommunikationssystem som är oberoende av elförsörjningen etc. Allt detta är en ”försäkringspremie” som måste betalas av driftbudgeten och i så fall på bekostnad av vad…Det är svåra överväganden som vi kanske måste lämna över till politiken. Sannolikt kommer dock notan för Ivar att kosta mer än Dagmar. Nåja onsdag kväll föredrog jag E14 skolutredningen för S-politiker i Bräcke.

Torsdag Möte med potentiella lokala investerare i MidSweden SkiPark/Gällö berget. Vi närmar oss med stormsteg sanningens minut, blir det av eller inte….Besökarna i Torsbys skidtunnel  spenderar årligen över 20miljoner kronor i Torsby på boenden, mataffärer, restauranger, bensinmackar, verkstäder mm (enligt studier från Karlstads Universitet). Om detta blir verklighet tror jag att det skulle ge underlag för service för sträckan Bräcke-Pilgrimstad som annars inte skulle finnas, Jag tror att det skulle underlätta förutsättningarna att behålla dagens kommunikationer eller till och med öka de allmänna kommunikationerna. Det är givetvis svårt att omsätta detta till kommunalekonomi men att det skulle ge ett antal privata arbetstillfällen är klart! Att det skulle sätta kommunen på kartan internationellt är också klart. Vad PR värdet av det är vet jag inte.  Jag tror följaktligen att satsningen skulle betyda mycket för hela kommunen.  Det vi siktar på är att resa 20 mkr.  Jättemycket pengar men för att skapa en arena och en resedestination nästan inget. Inte större än det borgensåtagande kommunen haft till tre kooperativ.  Vi har mejslat fram ett koncept där det finns en möjlighet för alla att hjälpa till att förverkliga detta. Nja givetvis inte alla men utöver de större investerarna tror jag att alla företag och föreningar som vill se detta bli verklighet kan bidra och många privatpersoner också. Vi tänker oss att lägsta insteget (av administrativa skäl)skulle vara 10 000 kr. Nåväl, lyckas vi inte har vi i alla fall gjort allt vi kan för att få tillstånd ett trendbrott och en möjlighet till utveckling och något att vara stolta över ja kanske till och med något som inte går att sätta fingret på som kan leda till inflyttning…

Fredag, ledningsgrupp och ett försök att hinna ikapp med den reguljära kommunala verksamheten

Lördag, Reflektion och tid med familjen

//Bengt

God Jul

Jag är en lugn person
med takt och ton
måttfull och balanserad.
Jag är tyst och still
och det ska mycket till
innan jag blir exalterad.
Men jag har en last
som håller mig fast
i ett järngrepp varje vinter.
När året är slut
och snön ligger djup
och fingrarna på tangentbordet slinter.

Jag känner mig tvungen att rimma.
 i nästan varendaste timma.
Jag vill ha mer jul.
Ge mig mer jul.
våld på andras verser,
fyllda tallrikar så långt jag ser.
av nya rimmade strofer
vill jag ha mer.

Ett år glöms bort
om den bara visar opp
rubriker som man knappast anar.
Så ge mig trettio grader kallt,
minnen överallt en skog av liggande granar.
 kalla svarta hus,
eller skänkta med ljus,
försvunna medborgare vi leta
Ivars klang
som ackompangemang,
Vi husens rätta värde nu veta

Jag vill ha mer jul.
Ge mig mer kul

 

Av personalen jag skröt,

så, ge mig en svårknäckt nöt,
Det blev Optofiber och ingen skall bli utan,
Surfa utan SIM
och grötigare rim
och mer av Gällöberget i rutan .
Jag vill ha rymligare ram
inte så stram,
fetare fläsk från staten
jag vet att det går,
med ett magert valår
Men passa på att tömma faten

Jag vill ha mer jul, mer jul …

 

Det kan vara svårt att infria alla förväntningar så

tagga ner, slappna av och tänk på

att det är finare att ge än att få

 

God Jul alla medarbetare och övriga läsare

 

Bengt

 

 

Tal KF 2013-12-16

Fru ordförande, presidie, ledamöter, press och åhörare,

Först vill jag ta tillfället i akt och tacka alla medarbetare som under och i efterdyningarna av stormen Ivar bedrivit och bedriver kommunal service under extrema förhållanden. Ni har som vanligt när det gäller varit helt fantastiska.

Jag vet att det sipprat fram viss kritik mot information och prioritering av resurser. Vi har under denna försett P4 med information. Informationen har även kontinuerligt uppdaterats på hemsidan. Även om man inte har ström kanske man haft möjlighet till mobil uppkoppling eller kanske anhöriga som kunnat förmedla informationen. Utöver detta har vi som komplement försökt kommunicera via medarbetare ute i byarna

Jag tror och hoppas att informationen om den kommunala servicen såsom hemtjänst, vattenförsörjning, skola och barnomsorg varit god. Vi valde att inte kommunicera el och telebolagens prognoser utan att låta dem kommunicera dessa själva. Det är alltid vanskligt att kommunicera någon annans verksamhet utan att veta säkerheten i prognoserna, vi kan inte ansvara för andras verksamhet. Även om jag förstår att informationsbehovet är i det närmaste oändligt.

Vi har använt de prognoser vi fått för att förbereda oss på var medborgare med stora omvårdnadsbehov temporärt komma att behöva flyttas eller hur vi skulle lösa vattenfrågan eller när beslut måste fattas om att eventuellt stänga skolor och barnomsorg. De reserv elverk vi haft tillgång till har prioriterats i första hand till våra särskilda boenden och därefter till vattenförsörjning. Mig veterligt har ingen med kommunalt vatten varit utan vatten ett helt dygn. VI har idagsläget erbjudit sju av våra brukare med stora omvårdnadsbehov temporär plats på våra boenden i Bräcke, Gällö och Kälarne. Även om även vanliga hus blir utkylda fort och det finns ett behov av varma platser att gå till har man också ett eget ansvar att sätta sig i säkerhet.

Givetvis skall vi när helhetsbilden klarnat dra erfarenheter av förloppet och vårt agerande det gör vi alltid efter större händelser i syfte att kontinuerligt bli bättre.

 Hur Ivar påverkar kommunen ekonomiskt är ännu för tidigt att säga och därmed vill jag komma över på kommunplan 2014.

Att det är en svag budget har väl inte undgått någon. Är vi då mer i ineffektiva än andra? Erbjuder vi en högre kommunal service än alla andra eftersom att skatten är högre än de flesta andra? Jag har tidigare pekat på att vi har en dyrare struktur än genomsnittskommunen. Vi bor över hela ytan har fyra tätorter att bedriva kommunal service i. Vi har en hög andel äldre och vi har i genomsnitt en relativt sett låg utbildningsståndpunkt, och därmed låg medelinkomst och en låg skattebas. Detta har traditionellt kompenserats i skatteutjämningssytemet och det är därför vi är en av de kommuner som har högst andel statsbidrag. Men, detta gör oss också väldigt känsliga för förändringar i statsbidragen.

Vi tappar i befolkning och måste därför skära i utgifterna, men eftersom riket totalt ökar i befolkning tappar vi också i ”andelar”. Vår befolknings del av totalen blir alltså mindre det blir så att säga ett kännbart dubbelfel. Så även med en oförändrad befolkning hade vi tappat statsbidrag. Vi måste alltså skära i utgifterna både för att vi tappar skattebetalare men även för att vi tappar andelar av totalen.

När man istället för att höja index skjuter till medel per capita som man gjorde vid finanskrisen räcker de inte lika långt hos oss som hos genomsnittskommunen eftersom vi har en dyrare struktur än genomsnittskommunen. Sedan kanske det finns nationella skäl till att inte indexreglera statsbidrag-det kan inte jag uttala mig om.

Uppdrag som förväntas finansieras genom taxor och avgifter blir också svåra att få täckning för eftersom vi har en dyrare struktur än genomsnittet, tillsynsobjekten är få och avstånden mellan tillsynsobjekten är stora och därmed är det svårare än att gå från hus till hus.

Provisionsbaserad ersättning av typen -”uppnå detta inom vård och omsorg så får ni dela på x kronor” är svårbudgeterade då man omöjligt kan veta hur många som kommer att nå målet för provisionen.

Jag har varit inne på detta förut och är väl medveten om att detta låter som ett försvarstal men det är inte avsikten. Det är däremot viktigt att förstå att det har varit svårt att ge bra förslag på reduceringar och besparingar i den utstäckning som hade behövts för att klara alla osäkerheter. Vilket absolut inte innebär att det inte går men det krävs beslut om strukturella förändringar vilket tar tid innan de ger full effekt.

Vi har en god uppfattning om vad den egna verksamheten kostar utifrån de behov vi ser 2014. Hur kostnaderna ser ut för de verksamheter vi har tillsammans med andra kommuner är däremot mer osäkra. Det är för våra verksamheter en realistisk budget men totalt en väldigt svag budget.

Vi har gjort en omfattande revidering av bokförda värden på lokalsidan jag hoppas att det möjliggör en försäljning av lokaler som inte innehåller kommunal verksamhet och att vi därigenom både får bort kostnader och risker.

Vi ser möjligheterna att avveckla en gruppbostad då behovet blivit mindre. Jag hoppas att vi kommer i mål med projektet ökad sysselsättningsgrad inom vård och omsorg- projektet skall leda till fler heltidstjänster och färre vikarier och det vi som arbetsgivare får är en större flexibilitet. Man får arbeta där arbetet för tillfället behöver utföras det vill säga en matchning mellan behov och resurs inte en matchning mellan plats och resurs.

SOLARIS tar slut och erfarenheterna implementeras i en arbetsmarknadsenhet vilken finansieras genom omfördelning av resurser. Förebyggande och rehabiliterande verksamheter är alltid svåra men det vi vet från SOLARIS är att det går att göra annat än att vara bankomat på försörjningsstöd. Jag hoppas att vi inom ramen för projektet kan få en socioekonomisk analys som sätter ett monetärt mått på verksamheten en ”satsad krona på detta arbetssätt leder samhällsekonomiskt till en besparing på y kr.”

Skall man sia om framtiden tror jag att det kommer att bli nödvändigt med strukturella förändringar redan nästa år. Oavsett hur liten klassen är kommer det att behövas 1,0 lärare i klassrummet ända till man slår ihop klasser då kan man helt plötsligt spara 1,0 tjänst. Elever kan flytta in och ut under hela året medan klassen rimligen bara kan ändras inför läsårsstart. Man kan inte till hälften flytta ur en byggnad utan det blir tröskeleffekter som bara är möjliga när man når en kritisk massa.

Tittar vi ännu längre fram ser vi ökade tekniska förutsättningar och ett än mer mångfacetterat samhälle med oändliga möjligheter och jag tror att det blir nödvändigt att bestämma nivåer för vad den kommunala servicen kan erbjuda. Samtidigt ger utvecklingen givetvis möjlighet till nya lösningar förhoppningsvis inte enbart till en högre kvalité utan även till en lägra kostnad.

Jag tror också att det är viktigt att det trots detta finns utrymme för det utvecklingsarbete vi gör. Såsom möjliggörare av grundinfrastruktur i optofiber och för de frivilliga verksamheterna som återfinns inom främst Tillväxtavdelningen och som gör fritiden värd att uppleva i Bräcke kommun.

Med detta vill jag tillönska alla en kav lugn och fröjdefull jul.

//Bengt Flykt

 

Ironi?

Idag har jag haft administrativ tid och ägnat halva arbetsdagen åt att ta fram handlingar (ett par hundra sidor) om kommunens administration åt en medborgare som tycker att vi har för stor administration och som vill syna den genom att begära ut handlingar....

Offentlighetsprincipen är viktig och självklart skall det vara full transparens hur vi anväder skattemedlen. Vi har absolut ingenting att varken dölja eller skämmas för, tvärtom jag tror många skulle bli förvånade och imponerade om de visste hur mycket den administrativa personalen kan, hur många olika områden man rör sig inom och hur mycket man faktiskt utför under en arbetsdag.
//Bengt

Fiber och Skidåkning

I går diskussioner med Skanova om fiberutbyggnadstakten i tätorterna och till de kommunala verksamheterna. Idag besök i Gimdalen- den första fiberföreningen i vår kommun som "tänder" sin fiber. Gimdalen har dessutom 100% av de bofasta anslutna till fiber! Ett imponerande arbete värd all respekt. Jag tror fortfarande att fiber är en grundförutsättning för att kunna bo och bedriva verksamhet. Inte minst mycket av den kommunala servicen kommer på sikt att ske interaktivt-det är min övertygelse. Alltifrån larm och övervakning till e-hälsa eller interaktiva lektioner kommer vi att se. Grunden till detta är en hastighet som medger ljud och bild i nära nog realtid det vill säga optofiberuppkoppling. I dag hörde jag diskussioner-visioner om Bräcke som den första kopparfria kommunen-Det skulle sätta Bräcke på kartan!
En fantastisk utveckling och insatser av medlemmarna i kommunen utan att det egentligen kostat några kommunala skattemedel från 0,03% anslutna 2011 till nu snart 25% och inom några år 100% erbjudna fiber -allt enligt det politiska beslutet.

Igår passade vi även på att visa hur långt projektet MidSweden SkiPark kommit-Inomhusskidåkning och skidskytte i den gamla militära anläggningen i Viken/Gällö. Vi ville naturligtvis passa på när det är världscupvecka i Östersund och mediaintresset och fokus är på skidskyttet. Vi passade på att visa anläggningen för generalsekreteraren för skidskytteförbundet och VM 2019 generalen de var positiva!  Visst finns det risker med projket! Ännu har arbetet dock finansierats av EU. I Torsby spenderar tunnelns besökare årligen 25 000 000 kr på det lokala näringslivet (Enligt Karlstads universitet) Så det är klart att tunneln har betydelse för arbetstillfällen och service i Torsby kommun. Jag tror inte heller att man skall underskatta värdet av något att vara stolt över.  Nästa steg i projektet är att kommunstyrelse och fullmäktige skall ta ställning till förvärv av fastigheten som är 25 hektar stor.
//Bengt

 

Skolutredning

Igår kväll och ikväll har jag så föredragit E14 utredningen för berörda föräldrar. Skolutredningar är bland det svåraste man gör! De berör framtiden-barnen, det är samlingspunkten i byn, det är minnen från de som gått där tidigare och det är där man föreslår neddragningar ett tecken på att det föds för få barn i området. Två i mitt tycke bra möten(även om jag inte hann vara kvar till slutet ikväll) med relevanta frågeställningar från berörda föräldrar på ett sakligt och bra sätt.

Normalt när man gör en utredning är det en iterativ process där man loopar tillbaks med jämna mellanrum och presenterar inte underlaget förrän det är klart. Nu med en öppen process har det inte varit möjligt på samma sätt utan vi har försökt följa ett flödesschema-dock har vi i viss mån gjort avsteg och loopat i ett försök att vara tydliga vilket lett till att det ser ut som att olika alternativ är olika mycket genomarbetade- Det är olyckligt och jag beklagar att vi loopat tillbaks och fört in siffror som vi kommit fram till längre fram i utredningen det ger sken av att vara något det inte är. En lärdom jag drar och som jag inte upprepar. I övrigt uppfattar jag på det stora hela att metoden varit bra- även om jag har respekt för att vissa hade hoppats att utfallet varit ett annat..

I väntan på politiska beslut kommer vi att gå vidare med risk och konsekvensanalyser i syfte att dels komplettera beslutsunderlaget och dels om det blir beslut som i någon omfattning samstämmer med utredningen spara tid till genomförandet.
//Bengt

TAL KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-11-13

Fru ordförande, presidie, ledamöter åhörare och press,

Jag har blivit ombedd att tala lite om bredbandsutveckling och fiberutbyggnad i kommunen.

 

Jag hoppas givetvis att det relativt stora pressuppbådet har kommit för att höra om Bräcke kommuns fiberutbyggnad, även om jag misstänker att det är något längre ner på dagordningen som fångat uppmärksamheten (Skattesatsen)

Kanske har jag blivt ombedd att tala om detta för att visa att det faktiskt sker utveckling och utökning av samhällsservice inte bara nedmontering som man kan tro om man läser tidningarna...

Jag vill börja med att säga att det jag nu beskriver är min bild av vad som skett, vad som sker och det är min bild av framtiden allt från min horisont. Andra kan ha andra bilder av vad som skett och vad som haft betydelse.

Jag skall beskriva några som jag uppfattar det milstolpar i fiberutbyggnaden

Efter att en förhandling med Telia gått i stå kom jag och vår stabschef Camilla Samuelsson in i bilden 2008.Tillsammans med Ragunda kommun lyckades vi efter ett antal månader av förhandlingar komma i hamn med två likadana avtal i Bräcke och Ragunda, det så kallade Nextavtalet. Det undertecknades av Kommunstyrelsernas ordföranden i Ragunda och Bräcke på plats i Hammarstrand juni 2009. Avtalet är i sin grund ett tjänstekoncessionsavtal. Förenklat kan man säga att Telia förband sig att bygga nätet på egen bekostnad till det kommunala lägenhetsbeståndet mot att man fick rätten att ensamma leverera tv, telefoni och internet över fiber under en tio års period. Enligt tidningsartiklar när det begav sig uppskattades värdet till 40 mkr om jag minns rätt. Bara så att ni får en upfattning av vad skattekronorna inte behövde gå till. Efter avtalets undertecknande fortsatte vi med månadsvisa telefonkonefernser med Telia för att bland annat undersöka om bostadsrättsföreningar och privata hyresfastighetsägare kunde få motsvarande erbjudande.

 

2010 attesterade jag en faktura för 600 tkr för en kanalisation utanför Kälarne. Jag minns tydligt hur jag tänkte men vem skall blåsa fiber i detta och vem skall äga nätet och inte minst vem skall leverera tjänster här….Jag måste få en kartbild över hur det är tänkt att fibernätet är tänkt att se ut så att vi inte använder skattebetalarnas pengar till kanaler kors och tvärs där ingen någonsin blåser fiber! Nu skall vi i ärlighetens namn säga att vi fick tillbaka halva summan i kanalilsationsstöd och att just den biten sannolikt kommer till stor nytta inom kort.

Likväl blev det startskottet till den förstudie jag trodde att jag övertalade Birger Mangs på Tillväxtavdelningen att göra. Tack och lov har jag medarbetare som inte bara gör det  de får i uppgift att göra utan det som behöver göras. Denna förstudie blev sedermera det it- infrastrukturprogram ni fattade beslut om 2012.

Som genom ödets nyck kom även fiberlotsen Per Sundin in i bilden via LEADER/MITTLAND och skall man någonstans säga att LEADER projekten gjort skillnad för landsbygden så är det här.

Genom en kombination av teknisk kompetens och nytänkande från Per och Birgers målmedvetenhet och gedigna kunskaper om Bräcke kommun påbörjades något som närmast liknade en väckelserörelse. Inte såtillvida att inte kompetens och insikt fanns ute i byarna men det fanns vill jag påstå ett behov av en katalyserande kraft och några som förmedlar erfarenheter mellan områdena och kanske framförallt har tid att ta de kontakter som krävs. Det smått unika som nu händer på landsbygden att man inser att tåget går nu och lämnar man någon på perrongen blir de kvar. Utan hänsyn till varken socken, by eller kommungränser tar man med alla i fiberföreningen. Istället för kanske100 geografiska byar bildar man tio bredbandsbyar eller fiberföreningar. Med dessa tio har man täckt in hela geografiska ytan utom tätorterna.

Efter att ha talat med diverse olika aktörer på bredbandsområdet har det visat sig att flera vill sälja tjänster men ytterst få egentligen bara en aktör vill köpa, bygga, äga och förvalta optofibernät.

 

På kulturkonferensen här i Bräcke i våras träffade jag representanter från en kommun som nått långt med att fibrera landsbygden. De hade dock räknat med att Marknaden skulle ta hand om tätorten-men...det gjorde aldrig Marknaden…Tillsammans med Bräcke fiber, den ideella föreningen för erfarenhetsutbyte, åkte vi ned till Stockholm för diskussioner med Telia Skanova Access AB. Det företag som äger den fiber som går till de telestationer som är fiberanslutna. Skanova var och är den störste optofibernätägaren i Bräcke kommun. Genom att samnyttja Skanovas infrastruktur med nextavtalet och den kommunala fibern såg vi en möjlighet att lösa de områden som inte Markanden löser och som inte är stödberättigad-tätorterna på landsbygden-så visst kan kultur göra skillnad som temat på kulturkonferensen var…

Resultatet av resan blev så småningom det samarbetsavtal vi nu har med Skanova.

Avtalet går ut på att Skanova tar över nextavtalet och de metrar fiber och kanaler Bräcke kommun har i tätorterna i gengäld förbinder de sig att fibrera alla villor, verksamhetslokaler, bostadshus, affärslokaler och industrilokaler inom tätbebyggda områden förutsatt att en anslutningsgrad om 60% uppnås. Med detta som grund förbinder man sig att kontant köpa de bynät som fiberföreningarna byggt samt att professionellt äga och drifta dessa. Man förbinder sig dessutom att ha en utbyggnadstakt om minst 20% per år.

Därigenom finns en plan för hur 100% av befolkningen skall kunna erbjudas bredband via optofiber senast år 2020 som det står i It-infrastrukturprogrammet.

Men som den gamle preussiske fältmarskalken Moltke sa planer är ingenting ändå är planering allt. Så var är vi då i arbetet med att gå från 0,03% fiberanslutna 2011 till 100% erbjudna bredband via fiber senast år 2020!

-De 636 kommunala lägenheterna kopplas in nu. Likaså ett antal privata flerbostadshus som ligger på vägen.

-Sex av tio bredbandsbyar har fått stöd beviljat för sin fiberutbyggnad.

-Om allt går vägen tänds byfibernätet i Gimdalen nästa vecka.

-Ytterligare några fiberföreningar räknar vi med blir klara före jul.

-Några beräknas komma igång till våren,

-Ytterligare några fiberföreningar håller på med sina stödansökningar.

-Skanova kommer upp till Bräcke nästa vecka för att gå igenom tidplanen i samarbetsavtalet.

På det stora hela ser det ut att vara en framgångssaga men några gruskorn finns det alltid i maskineriet. Skall man nämna några så är det:
-Jordbruksverkets retroaktiva beslut om att den som skall tända och släcka lamporna i bynätet som ingen kommersiell aktör ville bygga skall upphandlas med allt vad tidskrav det ställer på överklagan etc.
-Att Quadracom lämnar sitt radiolänknät och sina ADSL kunder innan fibern har hunnit bli utbyggd-även om vi tror oss ha hittat en bra övergångslösning i samförstånd med Quadracom
-Eller att en stiftelse som ger sken av att bevaka företagens intresse gör allt de kan för att företagen på landsbygden inte skall få tillgång till fiber genom att vägra förstå, begära ut handlingar in absurdum att driva överklagandeprocesser mot kommunen. Man vill ha avslag på att vi inte lämnar ut alla de handlingar vi aldrig upprättat med alla de som inte velat bygga så att de kan överklaga att de inte fått ut dem....

Nåväl, när några år gått och alla sitter med en stabil uppkoppling kommer dock gruskornen att vara nedslipade och bortglömda och Bräcke kommuns resa kommer att framstå precis som den framgångssaga jag tror att den är.

Tack för ordet!

Bengt Flykt, kommunchef

.

Skolutredning E14

I eftermiddag fick jag så möjligheten att träffa personalen vid Gällö skolområde för att gå igenom utredningen framtida skolorganisation Bräcke-Gällö skolområde. Jag tackar för ett bra möte där jag fick en större förståelse får lärarnas tidsförhållanden när det gäller tjänsteplanering , lokalplanering etc. I övrigt mycket personalfrågor en dag som denna
//Bengt