Lägesrapport februari

Av allt att döma går vi mot ett positivt driftsresultat 2013-vilket tyder på att verksamheterna hållit igen-precis som direktiven varit! Stort tack alla som bidragit!

Jag tolkar 2013 som att vi har koll på verksamheterna och en riktig budget för 2014. Tyvärr skrevs elevplatspriserna på gymnasieförbundet upp med drygt 4% alldeles före jul och när vi nu gör en bedöming av hur många gymnasieelever vi beräknas ha under 2014 visar det på en brist jämfört med budget på ca 3mkr! Eftersom vi i år har ett budgeterat 0 resultat innebär det att samtliga av våra 445mkr redan är planerade. 3mkr måste alltså sparas in på vår egen verksamhet! Avdelningscheferna har redan för några veckor sedan fått direktiv om detta och det kommer ut skriftliga direktiv inom kort.

2015 års budgetarbete har inte riktigt kommit igång men redan nu kan jag konstatera att vi måste prognosticera med en befolkningsminskning. Detta samtidigt som riket ökar i befolkning. Konsekvensen är att vår andel av statsbidragen minskar. Jag har redan tidigare påpekat att eftersom vi bor över hela ytan och har den åldersstruktur vi med  fyra tätorter så har vi en dyr struktur vilket gör att vi har en hög andel statsbidrag. Detta i sin tur gör oss känsliga för förändringar eller uteblivna uppräkningar i statsbidragen. Av allt att döma står vi inför det faktum att göra samma sak 2015 på samma sätt som 2014 är avsevärt dyrare än de förväntade intäkterna.

Glädjeämnen finns givetvis, vi beräknar att vi under 2013 gått från 0,03% fiberanslutna till ca 25% anslutna till bredband via optofiber. Ytterligare minst 20% beräknas få tillgång till detta under 2014. Detta bedöms vara en grundförutsättning för att kunna bo och bedriva verksamhet i framtiden. Även om man tycker att man klarar sig idag kommer kopparlösningar att ha för dålig kapacitet i morgon  mobila lösningar måste snarast ner i optofiber för att inte trängseln på bandet skall leda till för låg kapacitet. Det är med andra ord som vi sagt dags för ett riktigt teknikskifte att byta ut koppar mot optofiber! Gimdalen är ett utmärkt exempel med 100% av de fastboende anslutna till fibernätet!

Inom de närmaste månaderna kommer vi att märka om det är möjligt med MidSwedenSkiPark eller inte. Blir det av kommer det att betyda jättemycket för de servicenäringar som finns i den kommundelen, det kommer att sätta kommunen på kartan och sannolikt en framåtanda som behövs.

Nu går jag mot sportlov och hoppas alla ni som har möjlighet till lov får mer snö och fint väder!

//Bengt

sjuk

Även kommunchefer råkar ibland ut för infektioner, virus eller vad det nu är, jag har ialla fall varit sängliggande idag och kunde därför inte närvara vid kommunstyrelsens sammanträde.

Jag har dock fått berättat för mig att det inte blev något beslut runt den framtida skolorganisationen längs E14 i dag. Jag tror många väntar sig en kommentar av mig som hållit ihop en ganska omfattande utredning. Eftersom bloggen främst är ett sätt att kommunicera med alla mina medarbetare vill jag passa på att tacka alla Er som bidragit till "E14 utredningen". Kanske framförallt ett stort tack till all personal inom skola, förskola, bibliotek, lokalvård, kök mfl som lagt mycket tid och kraft på riskanalyser och handlingsplaner. Tio stycken blev det och jag vill påstå att alla väsentliga risker med ett eventuellt beslut har uppmärksammats innan beslutstillfället. Jag tycker att vi haft en bra process runt detta och jag vill även uppmärksamma arbetstagarnas representanter- de fackligt förtorendevalda för sin insats!

Mitt uppdrag var att utreda vilken skolorganisation som hade bäst förutsättningar att vara pedagogiskt och ekonomiskt hållbar, vilket jag gjort.
Politikens roll är att väga in andra saker i en slags total bild av hur skatter och statsbidrag skall fördelas och göra nytta för medlemmarna i kommunen-vilket nu de gjort.

//Bengt

I dag etableringar

En rolig dag då jag i huvudsak har ägnat dagen åt duktiga entrepenörer som i olika skeden kan tänka sig att etablera sig i vår kommun. Ett viktigt arbete! Det är trots allt i företagen tillväxt kan ske och nya arbetstillfällen skapas, kan vi bidra till att de får bra förutsättningar skall vi givetvis göra det. Vi hoppas att det går vägen!
//Bengt

Snabbvisit på Kälarne skola

Idag först en snabbvisit vid skolan i Kälarne. Det har varit en del debatt runt högstadiet framtida placering. Jag förstår det, men det kan vara viktigt att komma ihåg att det är inte kommunen som organisation som avvecklar byar utan urbaniseringen. En global trend är att man flyttar uppåt i ortshierarkin. Kälarne-Östersund, Östersund-Stockholm, Stockholm -Bryssel, Bryssel-New York. Finns det då inte en motreaktion med exempelvis Holländare? -Kanske, men den har inte nått Bräcke kommun i sådan omfattning att den överstiger utflyttningen. Beslut om neddragning av skolorganisationer är därför mer en symbol för trenden än en orsak till trenden. Urbaniseringen är kanske inte en naturlag utan utvecklingsmöjligheter bör tas tillvara! - Dock har inte skolans närvaro lett till att befolkningen ökat och kvalitén i utbildningen måste säkerställas till en kostnad som är rimlig att bära för skattekollektivet. Med nuvarande befolkningsprognoser kommer tyvärr trösklar att nås när åtgärder blir nödvändiga.

Skolchefen har i sin utredning pekat på att vi, vad gäller Kälarnes högstadium, är på en sådan tröskel medan Rektorn vid Kälarne skola bedömer inte att vi är där ännu.  70% av skolverksamheten berörs inte alls av utredningen.

Elevunderlaget på högstadiet i Kälarne motsvarar nu egentligen endast en klass fördelat på tre årskurser och 17 ämnen. Vilket resursmässigt skulle generera cirka två heltidstjänster. Till detta kommer behörighets- och legitimationskraven.  För att klara sig med befintligt styrsystem (nyckeltal) krävs det att man i samma klass har tre årskursers planering. Det krävs i många ämnen (exempelvis språk) att man har lektion samtidigt med tre olika nivåer och med en lärare.

Den sammantagna bedömningen är att detta är ett uppdrag vi från kommunledningen aldrig skulle ge till Rektor.  Vi har också svårt att se att arbetstagarorganisationerna i normala fall skulle gå med på detta. Det är dessutom tveksamt om det pedagogiskt är bra.

Om nu Rektor och personal själva vill och tror att man klarar uppdraget (som trots allt är närmare vardagen) vill inte jag påstå att det inte går…

Det rimliga torde vara (trots riskerna) att uppmuntra kreativitet. Min tjänstemannarekommendation är därför att låta Rektor och Förskolechef få frihet att inom givna nyckeltal organisera sig som de önskar i de lokaler som kommunen har att tillgå och under ett försöksår försöka lösa verksamheten. Kvalitén bör granskas av utomstående expertis för att skolnämnden (Kommunstyrelsen) skall kunna känna sig trygg med resultatet- att eleverna får den kvalitativa utbildning de har rätt till.

Om folkets valda i skolnämnden(Kommunstyrelsen) kan känna sig trygg med detta återstår att se.

Vad gäller "E14 utredningen" så har jag har fått ett uppdrag att utreda organiseringen av grundskolorna Jag har försökt göra det efter bästa förmåga och väga in så många aspekter som möjligt med så stor öppenhet som möjligt. Skolutredningen är kompletterad med tio stycken risk och konsekvensanalyser inkluderande handlingsplaner.En från varje berörd verksamhet. Dessutom medföljer en ifylld barncheck. Syftet är att uppmärksamma eventuella risker med beslutet så att de kan undvikas-därmed inte säkert att det blir exakt den åtgärd som står i handlingsplanen.
Sammantaget bedöms huvuddragen i utredningen vara genonmförbara och det är upp till de folkvalda att bestämma hur skatter och statsbidrag skall fördelas på offentlig service.

/Bengt

Ny vecka

I fredags hade vi besök av Nordanstig och Hudiksvalls kommuner. Arbetet med att försöka uppnå det politiska beslutet åstadkomma 100% av medborgarna erbjudna en bredbandslösning via optofiber senast år 2020 har rönt intresse. De fick träffa såväl kommunen som Bräcke fiber som Revsunds fiberförening-Jag fick intrycket atde var imponerade av det arbete som gjorts!

Idag Näringslivsutskott på förmiddagen och styrgruppsmöte för räddningstjänstförbundet och gymnasieförbundet hela eftermiddagen. Uppstart av budgetarbetet 2015 och påbörjande av ägardirektiv till dessa. Även här finns det krav som egentligen innebär att förbunden skulle behöva mer pengar medan utrymmet sannolikt innebär att de skulle behöva få mindre än 2014. Vi får väl se men snart drar budgetprocessen för 2015 igång.

I övrigt har bloggen nu passerat 15 000 läsare, så jag fortsätter väl ett tag till.
//Bengt

Uppdatering

En del har kretsat kring skolfrågor denna dag. Vi har fått i uppdrag att utreda såväl skolorna längs E14 som högstadiet i Kälarne. Utredningarna är klara och tjänstemannaförslagen är lagda därmed är vårt arbete klart. Förslagen är det tjänstemannasidan anser är sammanvägt bästa sättet utifrån sin sakkunskap att lösa uppdraget  Nu pågår den politiska processen att väga samman alla delar och antingen tycker man att man har nog med underlag för beslut eller så får man begära in mer.
Oavsett vilket beslutet blir är det sedan vår sak att lojalt och efter bästa förmåga genomföra det.

Min tid har annars denna vecka mest rört sig om att träffa potentiella investerare till Gällöbeget, granskning av budget 14
//Bengt

Slut på en intensiv vecka

Måndag administrativa göromål främst knutet till fiberutbyggnaden-samtal med Skanova intervju med Dagens Samhälle.

Tisdag träffat viktiga byggentreprenörer för visning av Gällöberget- De var mycket intresserade av att räkna och bygga detta-Kan vara ett prestigeprojekt för en byggare något att ha i referenslistan! Tisdag kväll inbjuden till Pilgrimstad av Sundsjö/Pilgrimstad S-förening. En intressant kväll med såväl skolfrågor som diskussioner om vad som gör en plats attraktiv. Ofta finns det subjektiva saker som är svåra att sätta fingret på som gör att en plats är attraktivare än en annan även om de yttre faktorerna såsom kommunikationer och läge är likvärdiga eller rent av sämre.

Onsdag utvärdering efter stormen Ivar. Jag konstaterar att verksamheterna fungerat utomordentligt väl under extrema förhållanden! Än en gång stort tack till alla som tjänsgjorde dessa dagar! Likväl finns det ett antal viktiga erfarenheter att lära. Information är svårt och det området kan ständigt utvecklas. De största funderingarna är kanske främst ur ett beredskapsperspektiv-. Man kan fundera på om det är ett ”nytt läge” eller om det är en slump men traditionellt har vi varit ”lyckligt lottade”. Vi brukar inte ha varken kust eller fjällklimat med storm och extrema nederbördsmängder. Vi har inga vattendrag som med jämna mellanrum får stora flöden och skär av vägar eller sätter tätorter under vatten. Kort och gott brukar det vara jämförelsevis stabilt. Nu har vi på två år haft tre stormar Dagmar, Hilde och Ivar som drabbat inlandet hårdare än kust och fjäll…Att klimatförändringen ger fler extrema väder verkar de flesta experterna vara överens om. Men, om detta är trenden ställer det andra krav på beredskapen vad avser reservkraft, mobila kommunikationssystem som är oberoende av elförsörjningen etc. Allt detta är en ”försäkringspremie” som måste betalas av driftbudgeten och i så fall på bekostnad av vad…Det är svåra överväganden som vi kanske måste lämna över till politiken. Sannolikt kommer dock notan för Ivar att kosta mer än Dagmar. Nåja onsdag kväll föredrog jag E14 skolutredningen för S-politiker i Bräcke.

Torsdag Möte med potentiella lokala investerare i MidSweden SkiPark/Gällö berget. Vi närmar oss med stormsteg sanningens minut, blir det av eller inte….Besökarna i Torsbys skidtunnel  spenderar årligen över 20miljoner kronor i Torsby på boenden, mataffärer, restauranger, bensinmackar, verkstäder mm (enligt studier från Karlstads Universitet). Om detta blir verklighet tror jag att det skulle ge underlag för service för sträckan Bräcke-Pilgrimstad som annars inte skulle finnas, Jag tror att det skulle underlätta förutsättningarna att behålla dagens kommunikationer eller till och med öka de allmänna kommunikationerna. Det är givetvis svårt att omsätta detta till kommunalekonomi men att det skulle ge ett antal privata arbetstillfällen är klart! Att det skulle sätta kommunen på kartan internationellt är också klart. Vad PR värdet av det är vet jag inte.  Jag tror följaktligen att satsningen skulle betyda mycket för hela kommunen.  Det vi siktar på är att resa 20 mkr.  Jättemycket pengar men för att skapa en arena och en resedestination nästan inget. Inte större än det borgensåtagande kommunen haft till tre kooperativ.  Vi har mejslat fram ett koncept där det finns en möjlighet för alla att hjälpa till att förverkliga detta. Nja givetvis inte alla men utöver de större investerarna tror jag att alla företag och föreningar som vill se detta bli verklighet kan bidra och många privatpersoner också. Vi tänker oss att lägsta insteget (av administrativa skäl)skulle vara 10 000 kr. Nåväl, lyckas vi inte har vi i alla fall gjort allt vi kan för att få tillstånd ett trendbrott och en möjlighet till utveckling och något att vara stolta över ja kanske till och med något som inte går att sätta fingret på som kan leda till inflyttning…

Fredag, ledningsgrupp och ett försök att hinna ikapp med den reguljära kommunala verksamheten

Lördag, Reflektion och tid med familjen

//Bengt

God Jul

Jag är en lugn person
med takt och ton
måttfull och balanserad.
Jag är tyst och still
och det ska mycket till
innan jag blir exalterad.
Men jag har en last
som håller mig fast
i ett järngrepp varje vinter.
När året är slut
och snön ligger djup
och fingrarna på tangentbordet slinter.

Jag känner mig tvungen att rimma.
 i nästan varendaste timma.
Jag vill ha mer jul.
Ge mig mer jul.
våld på andras verser,
fyllda tallrikar så långt jag ser.
av nya rimmade strofer
vill jag ha mer.

Ett år glöms bort
om den bara visar opp
rubriker som man knappast anar.
Så ge mig trettio grader kallt,
minnen överallt en skog av liggande granar.
 kalla svarta hus,
eller skänkta med ljus,
försvunna medborgare vi leta
Ivars klang
som ackompangemang,
Vi husens rätta värde nu veta

Jag vill ha mer jul.
Ge mig mer kul

 

Av personalen jag skröt,

så, ge mig en svårknäckt nöt,
Det blev Optofiber och ingen skall bli utan,
Surfa utan SIM
och grötigare rim
och mer av Gällöberget i rutan .
Jag vill ha rymligare ram
inte så stram,
fetare fläsk från staten
jag vet att det går,
med ett magert valår
Men passa på att tömma faten

Jag vill ha mer jul, mer jul …

 

Det kan vara svårt att infria alla förväntningar så

tagga ner, slappna av och tänk på

att det är finare att ge än att få

 

God Jul alla medarbetare och övriga läsare

 

Bengt

 

 

Tal KF 2013-12-16

Fru ordförande, presidie, ledamöter, press och åhörare,

Först vill jag ta tillfället i akt och tacka alla medarbetare som under och i efterdyningarna av stormen Ivar bedrivit och bedriver kommunal service under extrema förhållanden. Ni har som vanligt när det gäller varit helt fantastiska.

Jag vet att det sipprat fram viss kritik mot information och prioritering av resurser. Vi har under denna försett P4 med information. Informationen har även kontinuerligt uppdaterats på hemsidan. Även om man inte har ström kanske man haft möjlighet till mobil uppkoppling eller kanske anhöriga som kunnat förmedla informationen. Utöver detta har vi som komplement försökt kommunicera via medarbetare ute i byarna

Jag tror och hoppas att informationen om den kommunala servicen såsom hemtjänst, vattenförsörjning, skola och barnomsorg varit god. Vi valde att inte kommunicera el och telebolagens prognoser utan att låta dem kommunicera dessa själva. Det är alltid vanskligt att kommunicera någon annans verksamhet utan att veta säkerheten i prognoserna, vi kan inte ansvara för andras verksamhet. Även om jag förstår att informationsbehovet är i det närmaste oändligt.

Vi har använt de prognoser vi fått för att förbereda oss på var medborgare med stora omvårdnadsbehov temporärt komma att behöva flyttas eller hur vi skulle lösa vattenfrågan eller när beslut måste fattas om att eventuellt stänga skolor och barnomsorg. De reserv elverk vi haft tillgång till har prioriterats i första hand till våra särskilda boenden och därefter till vattenförsörjning. Mig veterligt har ingen med kommunalt vatten varit utan vatten ett helt dygn. VI har idagsläget erbjudit sju av våra brukare med stora omvårdnadsbehov temporär plats på våra boenden i Bräcke, Gällö och Kälarne. Även om även vanliga hus blir utkylda fort och det finns ett behov av varma platser att gå till har man också ett eget ansvar att sätta sig i säkerhet.

Givetvis skall vi när helhetsbilden klarnat dra erfarenheter av förloppet och vårt agerande det gör vi alltid efter större händelser i syfte att kontinuerligt bli bättre.

 Hur Ivar påverkar kommunen ekonomiskt är ännu för tidigt att säga och därmed vill jag komma över på kommunplan 2014.

Att det är en svag budget har väl inte undgått någon. Är vi då mer i ineffektiva än andra? Erbjuder vi en högre kommunal service än alla andra eftersom att skatten är högre än de flesta andra? Jag har tidigare pekat på att vi har en dyrare struktur än genomsnittskommunen. Vi bor över hela ytan har fyra tätorter att bedriva kommunal service i. Vi har en hög andel äldre och vi har i genomsnitt en relativt sett låg utbildningsståndpunkt, och därmed låg medelinkomst och en låg skattebas. Detta har traditionellt kompenserats i skatteutjämningssytemet och det är därför vi är en av de kommuner som har högst andel statsbidrag. Men, detta gör oss också väldigt känsliga för förändringar i statsbidragen.

Vi tappar i befolkning och måste därför skära i utgifterna, men eftersom riket totalt ökar i befolkning tappar vi också i ”andelar”. Vår befolknings del av totalen blir alltså mindre det blir så att säga ett kännbart dubbelfel. Så även med en oförändrad befolkning hade vi tappat statsbidrag. Vi måste alltså skära i utgifterna både för att vi tappar skattebetalare men även för att vi tappar andelar av totalen.

När man istället för att höja index skjuter till medel per capita som man gjorde vid finanskrisen räcker de inte lika långt hos oss som hos genomsnittskommunen eftersom vi har en dyrare struktur än genomsnittskommunen. Sedan kanske det finns nationella skäl till att inte indexreglera statsbidrag-det kan inte jag uttala mig om.

Uppdrag som förväntas finansieras genom taxor och avgifter blir också svåra att få täckning för eftersom vi har en dyrare struktur än genomsnittet, tillsynsobjekten är få och avstånden mellan tillsynsobjekten är stora och därmed är det svårare än att gå från hus till hus.

Provisionsbaserad ersättning av typen -”uppnå detta inom vård och omsorg så får ni dela på x kronor” är svårbudgeterade då man omöjligt kan veta hur många som kommer att nå målet för provisionen.

Jag har varit inne på detta förut och är väl medveten om att detta låter som ett försvarstal men det är inte avsikten. Det är däremot viktigt att förstå att det har varit svårt att ge bra förslag på reduceringar och besparingar i den utstäckning som hade behövts för att klara alla osäkerheter. Vilket absolut inte innebär att det inte går men det krävs beslut om strukturella förändringar vilket tar tid innan de ger full effekt.

Vi har en god uppfattning om vad den egna verksamheten kostar utifrån de behov vi ser 2014. Hur kostnaderna ser ut för de verksamheter vi har tillsammans med andra kommuner är däremot mer osäkra. Det är för våra verksamheter en realistisk budget men totalt en väldigt svag budget.

Vi har gjort en omfattande revidering av bokförda värden på lokalsidan jag hoppas att det möjliggör en försäljning av lokaler som inte innehåller kommunal verksamhet och att vi därigenom både får bort kostnader och risker.

Vi ser möjligheterna att avveckla en gruppbostad då behovet blivit mindre. Jag hoppas att vi kommer i mål med projektet ökad sysselsättningsgrad inom vård och omsorg- projektet skall leda till fler heltidstjänster och färre vikarier och det vi som arbetsgivare får är en större flexibilitet. Man får arbeta där arbetet för tillfället behöver utföras det vill säga en matchning mellan behov och resurs inte en matchning mellan plats och resurs.

SOLARIS tar slut och erfarenheterna implementeras i en arbetsmarknadsenhet vilken finansieras genom omfördelning av resurser. Förebyggande och rehabiliterande verksamheter är alltid svåra men det vi vet från SOLARIS är att det går att göra annat än att vara bankomat på försörjningsstöd. Jag hoppas att vi inom ramen för projektet kan få en socioekonomisk analys som sätter ett monetärt mått på verksamheten en ”satsad krona på detta arbetssätt leder samhällsekonomiskt till en besparing på y kr.”

Skall man sia om framtiden tror jag att det kommer att bli nödvändigt med strukturella förändringar redan nästa år. Oavsett hur liten klassen är kommer det att behövas 1,0 lärare i klassrummet ända till man slår ihop klasser då kan man helt plötsligt spara 1,0 tjänst. Elever kan flytta in och ut under hela året medan klassen rimligen bara kan ändras inför läsårsstart. Man kan inte till hälften flytta ur en byggnad utan det blir tröskeleffekter som bara är möjliga när man når en kritisk massa.

Tittar vi ännu längre fram ser vi ökade tekniska förutsättningar och ett än mer mångfacetterat samhälle med oändliga möjligheter och jag tror att det blir nödvändigt att bestämma nivåer för vad den kommunala servicen kan erbjuda. Samtidigt ger utvecklingen givetvis möjlighet till nya lösningar förhoppningsvis inte enbart till en högre kvalité utan även till en lägra kostnad.

Jag tror också att det är viktigt att det trots detta finns utrymme för det utvecklingsarbete vi gör. Såsom möjliggörare av grundinfrastruktur i optofiber och för de frivilliga verksamheterna som återfinns inom främst Tillväxtavdelningen och som gör fritiden värd att uppleva i Bräcke kommun.

Med detta vill jag tillönska alla en kav lugn och fröjdefull jul.

//Bengt Flykt

 

Ironi?

Idag har jag haft administrativ tid och ägnat halva arbetsdagen åt att ta fram handlingar (ett par hundra sidor) om kommunens administration åt en medborgare som tycker att vi har för stor administration och som vill syna den genom att begära ut handlingar....

Offentlighetsprincipen är viktig och självklart skall det vara full transparens hur vi anväder skattemedlen. Vi har absolut ingenting att varken dölja eller skämmas för, tvärtom jag tror många skulle bli förvånade och imponerade om de visste hur mycket den administrativa personalen kan, hur många olika områden man rör sig inom och hur mycket man faktiskt utför under en arbetsdag.
//Bengt